Det tycks finnas ett starkt samband mellan en organisms kroppsmassa, aktivitetsnivå och metabolism (metabolic rate, MR) där en högre kroppsmassa och aktivitetsnivå korrelerar med ett högre MR. Hur är det då med en organisms personlighet och dess MR; spelar typen av personlighet hos organismen någon roll för dess MR? För att testa hypotesen att en mer aktiv personlighet, så som boldness, skulle uppvisa ett högre värde på MR i jämförelse mot en mer inaktiv personlighet, så som shyness, jämfördes personlighet, standard metabolic rate (SMR), maximal metabolic rate (MMR) och aerobic scope (MMR-SMR) hos den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) insamlade från bräckvattenflodmynningen Guldborgsund i västra Östersjön. Totalt fångades ca 400 smörbultar, varav 19 individer genomgick hela studien. Personlighet bedömdes genom två olika försök, scototaxis och boldness, där individerna sedan delades in i personlighetsgrupperna bold och shy. SMR, MMR och aerobic scope analyserades fram genom respirometri. Ett t-test visade att det förekom en signifikant skillnad i SMR mellan de två personlighetstyperna (bold och shy), vilket man även funnit i tidigare studier (Toscano & Monacos, 2015). Ytterligare t-test visade att det dock inte fanns någon signifikant skillnad mellan vare sig MMR, aerobic scope eller vikten hos fiskarna av de två personligheterna. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att den signifikanta skillnaden i SMR mellan bold och shy individer, troligtvis grundade sig i att individer med högre andel boldness hade en högre energiförbrukning som kompensation för fenotypiska fördelar (som exempelvis i form av högre och lättare spridning) i jämförelse med individer med mindre boldness-karaktär. Fler studier på smörbult skulle dock behöva utföras, där man undersöker om det eventuellt finns samband mellan boldness och en högre spridning, för att kunna säkerställa ett sådant samband som vidare kan hjälpa oss i arbetet att minska spridningen av svartmunnad smörbult som invasiv art. / Previous studies have shown that there is a strong correlation between the body mass of an organism, activity level and metabolism (metabolic rate, MR) where a higher body mass and activity level correlate with a higher MR. How is it then with an organism's personality and its MR; does the type of personality of the organism play a part in its MR? To test the prediction that a more active personality, such as boldness, would show a higher value of MR in comparison to a more inactive personality, such as shyness, personality, standard metabolic rate (SMR), maximum metabolic rate (MMR) and aerobic scope (MMR-SMR) were compared for the invasive fish species round goby (Neogobius melanostomus) sampled from Guldborgsund in the Western Baltic. In total, about 400 round goby were captured, of which 19 individuals underwent the entire study. Personality was assessed by two different experiments, scototaxis and boldness, where the individuals then were divided into the personality groups bold and shy. SMR, MMR and aerobic scope were analyzed by respirometry. There was a significant difference in SMR between the two types of personality (bold and shy), which also has been found in previous studies (Toscano & Monacos, 2015). There were no significant differences between either MMR, aerobic scope or weight between bold and shy fish. In conclusion, the significant difference in SMR between bold and shy fishes, was probably based on the fact that individuals with a higher proportion of boldness had a higher energy consumption to compensate for the phenotypic benefits (such as higher and easier dispersibility) compared to individuals with less boldness. However, further studies on round goby would have to be performed to investigate whether there is a connection between boldness and a higher dispersibility.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om olika personlighetsdrag kan relateras till risk för att utveckla en demenssjukdom. Studien har baserats på data från en longitudinellt populationsbaserad studie och totalt har 445 personer, i åldern 60 år och äldre, deltagit. Under studiens uppföljningstid diagnostiserades 67 deltagare med en demenssjukdom. Cox regressionsanalys användes för att undersöka ett eventuellt samband mellan personlighet och demens och ett flertal potentiella kovariater inkluderades i analyserna. Resultaten visade ett signifikant samband mellan personlighetsdraget Harm Avoidance (HA) och demens. Sambandet mellan HA och demens kvarstod även efter att samtliga kovariater inkluderats i analyserna. Resultatet tyder på att vissa personlighetsdrag kan öka risken för att utveckla demens men resultaten ska dock ses som preliminära då det är baserat på ett relativt litet sampel. / The aim of this study is to examine if different personality traits can be related to the risk of developing dementia. This study was based on data from a longitudinal population based research project, and includes a sample of 445 people aged 60 years and over. During the course of the study, 67 participants were diagnosed with dementia. Cox regression analysis was used to investigate a possible relationship between personality and dementia. A number of potential covariates were included in the analysis. The results showed a significant relationship between the personality trait Harm Avoidance (HA) and dementia. The relationship between HA and dementia remained after controlling for a range of possible covariates. The result from this study suggests that some personality traits may be associated with increased risk of developing dementia. However, the results from this study should be interpreted with caution due to the relatively small sample size.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ettsamband mellan de fem personlighetsdimensionerna ifemfaktormodellen och straffattityd, samt om skattningar pådessa dimensioner kan predicera skattningar i straffattityd, utöverde sätt på vilka kön och ålder kan. 324 undersökningsdeltagarebesvarade en digital enkät som mätte dels personlighet enligt BigFive Inventory (BFI), dels variabeln straffattityd. Signifikantasamband erhölls mellan straffattityd och personlighetsvariablernaconscientiousness (r = .17) och openness (r = –.12). Resultatettyder på att höga poäng på conscientiousness liksom låga poängpå openness är associerat med tendensen att vilja ha strängarestraff. I en hierarkisk multipel regressionsanalys var bådekönstillhörighet (β = –.16) och ålder (β = .12) i första stegetsignifikanta prediktorer för straffattityd. Kvinnor och äldre varmer benägna att skatta högre på straffattityd. I andra steget avregressionsanalysen återfanns conscientiousness som den endasignifikanta prediktorn för straffattityd (β = .14). Resultatenöverensstämmer delvis med tidigare forskningsfynd. Vidareforskning på området behövs ur många avseenden, bland annatföreslås studier där eventuella bakomliggande variablerundersöks och konstanthålls för att säkerställa sambandet mellanpersonlighet och straffattityd.

The use of social media increases and is a natural part of many people's life. The impact of social media on our mental health is a current topic, but yet a relatively new research area. The aim of the study was to investigate whether there is any relationship between the use of Instagram and self-esteem. The study also aimed to investigate how personality affect usage and self-esteem. Data was derived from a web-based survey. The survey consisted of three forms; Instagram Intensity Scale (IIS), Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) and Big Five Inventory-10 (BFI-10). A total of 163 participants were included in the study (women, N = 125, men, N = 38) aged 18 to 65 years (M = 26.6, SD = 4.3). The results showed no relationship between Instagram usage and self-esteem. However the results showed that personality impacted the usage and self-esteem. Both extraversion and agreeableness had a positive correlation with self-esteem, and neuroticism was a significant predictor for lower self-esteem. Also, extraversion had a positive correlation with Instagram usage. Further research is necessary to determine the relationship between Instagram, self-esteem and personality. Future research should investigate other aspects of usage and how it affects us. / Användandet av sociala medier ökar och utgör en självklar del i mångas vardag. Sociala mediers inverkan på vår psykiska hälsa är en aktuell fråga, men ännu ett relativt nytt forskningsområde. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan användande av Instagram och självkänsla. Studien ämnade också att undersöka personlighetens inverkan på användandet och självkänsla. Data samlades in via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten bestod av tre skattningsformulär; Instagram Intensity Scale (IIS), Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) och Big Five Inventory-10 (BFI-10). Totalt 163 deltagare inkluderades i studien (kvinnor, N = 125, män, N = 38) mellan åldrarna 18 och 65 år (M = 26.6, SD = 4.3). Resultatet visade inget samband mellan instagramanvändande och självkänsla. Däremot framkom det att personlighet påverkade såväl användande och självkänsla. Både extraversion och vänlighet hade en positiv korrelation med självkänsla, medan neuroticism predicerade lägre självkänsla. Extraversion korrelerade även positivt med instagramanvändande. Det behövs ytterligare studier för att fastställa sambandet mellan Instagram, självkänsla och personlighet. Framtida forskning bör närmare undersöka andra aspekter av användande och dess påverkan.

Studien ämnar att genom en explorativ undersökning undersöka om preferenser för varma och kalla färger med koppling till genus och personlighet för marknadsföring till mobilspel kunde finnas hos unga vuxna. Till undersökningen skapades ett fiktivt mobilspel presenterat i åtta reklamkampanjer anpassade för variabler till genus innehållandes två olika tematiker, feer och monster. Dessa reklamkampanjer applicerades sedan i kalla och varma färgpaletter. Undersökningen inkluderade gruppintervju av 19 respondenter indelade i grupper om kvinnor, män och blandat. Dessa fick exponeras för tre stadier omfattande av anonym online-enkät, exponering av artefakt samt avslutande diskussionsfrågor efter exponering. Resultatet från studien visar att ingen tydlig korrelation kring personlighet och preferens för varma eller kalla färger kunde upptäckas. Däremot upptäcktes relevanta diskussioner kring mobilspel, genus och casual gaming. Framtida arbeten hade därför behövt i större och djupare studier undersöka i ett bredare perspektiv av personlighet. Dessutom ett utforskande av mobilspel utifrån sociala aspekter, då det i denna undersökning upptäcktes en tabu kring casual gaming som infann sig hos de unga vuxna.

Manligt sminkanvändande är något som vuxit och blivit en stor del av samhället. Trots detta förknippas det fortfarande med femininitet och homosexualitet. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur sminkanvändning hos män påverkar hur de uppfattas av dess omgivning. Detta genomfördes genom att manipulera en bild på en man där han antingen applicerades med smink eller inte. Detta bildade två enkäter. Totalt deltog 120 studenter från två universitet i Mellansverige. Enkäten bestod av att skatta mannen på 13 attribut, ett Big Five test samt ange kvalitativa data. Angående attributen bedömdes den sminkade mannen som mindre manlig, mer positiv, kreativ, pålitlig, ansvarsfull och strukturerad jämfört med den osminkade mannen. Den sminkade mannen bedömdes annorlunda gällande personlighetsegenskaperna extraversion, öppenhet och neuroticism. Denna skillnad berodde på mannens utseende, men effekten kan ha åstadkommits av den samvarierande variablen upplevd sexuell läggning. Därmed verkar manligt sminkanvändande vara förknippat med homosexualitet och bisexualitet.

På grund av en förändrad och mer flexibel arbetsmarknad är det många individer som upplever en hög arbetsbelastning. Arbetsbelastning kan uppstå genom högre krav på individen, det kan även uppstågenom en stor arbetsmängd, strikta tidsbegränsningar samt otillräckligt med tid och personal. Syftetmed denna studie är att undersöka sambandet mellan arbetsbelastning och arbetsrelaterad oro i Sverige. Studien syftar även till att undersöka om individens personlighet förändrar sambandet mellan arbetsbelastning och arbetsrelaterad oro. Denna studie har använt sig av kvantitativ metod med sekundär data från European Social Survey. Resultatet visar ett positivt samband mellan arbetsbelastning och arbetsrelaterad oro. Det innebär att desto fler arbetade timmar, desto mer arbetsrelaterad oro upplever individen. När personlighetsvariabler inkluderades i analysen visade det att personlighet inte har betydelse för hur arbetsbelastning påverkar en individs arbetsrelaterade oro.

Hotell & Restaurangprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundläggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper också förmedla en förståelse för hur det ser ut på en arbetsplats och vad som förväntas av eleverna på arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anställningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krävs det då för att göra dem anställningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) påpekar att i bedömningar får ingen hänsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anställningsbarhet inom en krävande servicesektor. Den centrala frågan måste bli; Kan vi som utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utan att bli påverkade av eller påverka elevernas personlighet samtidigt utbilda till en anställningsbarhet inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen?Frågan om vad som gör en Hotell & Restaurangutbildad gymnasieelev anställningsbar gick till arbetsgivarna och utbildarna i restaurangbranschen och som enligt en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och frågeformulär förklarade att frågan om personligheten i samband med anställningsbarhet av utbildade gymnasieelever inte hade störst betydelse. Studien visar att störst betydelse för utbildade gymnasieelevers anställningsbarhet är intresset, kunskaperna och fallenheten för yrket inom Hotell & Restaurangbranschen.

Syftet med studien var att undersöka seniorsfotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor. Instrumentet som användes var ett enkätbatteri som bestod av fyra delar, däribland svenska versioner av PMQ och NEO-FFI. Resultaten visade att fotbollsspelare skiljde sig gällande personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten. Dessutom visade resultaten skillnader mellan män och kvinnor gällande personliga egenskaper. Vidare erhölls skillnader beroende på idrottslig nivå och kön gällande både motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten. Avslutningsvis visade resultaten samband mellan de tre undersökningsområdena. Fotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten skiljer sig åt beroende på idrottslig nivå och kön. / The purpose of this study was to examine senior soccer player’s personality traits, motives for sport participation and moral in sport when it comes to rule violation, fair play and sportspersonship. Furthermore possible differences between players at an elite level and player at a lower level and between men and women were examined within the areas that were mention above, personality traits, motives and moral in sport. Furthermore possible interactions effects were examined. Moreover correlations between the different areas were studied. The participants in the study was 150 soccer players which 67 were men and 83 were women. The instrument used had four parts. Two of those where Swedish translations of PMQ and NEO-FFI. The results shows differences between soccer players personality traits, motives for sport participation and moral in sport. The results showed differences between men and women’s personality traits. Furthermore the results showed differences in motives for sport participation and moral in sport depending on athletic level and gender. In conclusion the results showed correlations between the three studied areas. Soccer players personality traits, motives for sport participation and moral in sport differs dependent on athletic level and gender.

Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhället väckts. Tanken var även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att användas i denna studie är Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC. Denna undersökningens empiri är framtagen genom en kvantitativ studie där det genomfördes en enkätundersökning på 89 soldater från två olika regementen i Sverige. Det som har framkommit i denna studie är att de flesta av soldaterna var mellan 19-22 år gamla. I studien har det även framgått att de flesta av soldaterna kan beskrivas genom två av Hollands personlighetstyper, den realistiska och den sociala personlighetstypen. De flesta av soldaternas motiv till att söka sig till soldatyrket var att de ville ha ett arbete som var omväxlande, spänningsfullt och där de kunde hjälpa människor i utsatta situationer. Soldaterna anser att flera olika faktorer har påverkat deras val av yrke. Några av dessa är deras erfarenheter från värnplikten/grundutbildningen, olika rekryteringskampanjer från försvarsmakten samt att historier från vänner och familj har väckt ett intresse för soldatyrket. De flesta av soldaterna hade inte träffat någon studie- och yrkesvägledare innan de sökte sig till soldatyrket. De få som hade träffat en studie- och yrkesvägledare ansåg att dessa inte hade haft någon inverkan.