Title: Sellers’ preferences for real estate agents’ personalities. A quantitative study about the congruency between the estate agent's and the seller's personality traits. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration. Author: Emma Johansson Florsjö and Amanda Rosvall Stenman Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 - May Aim: The purpose is to analyze the congruency between the estate agent's and the seller's personality traits. Method: The study used a quantitative research method done with the personality test The Big Five and the empirical material was gathered through a web-based survey. The study population consisted of individuals that, at some point in their lives have or will have hired a real estate agent at a housing sale. Jamovi was used to analyze and to see connections between the answers obtained from the participants in the survey. The answers were processed through descriptive analyze, correlation analysis and factor analysis. Results & Conclusions: The results of the study showed that sellers preferred real estate agents who had similar personality traits as themselves, which confirmed the similarity hypothesis. The results indicated that none of the sellers preferred a real estate agent with high levels of neuroticism. The survey also showed that the expectations about the real estate agent were different for people who never had hired an agent before as opposed to those who had. Contribution of the thesis: The survey contributes to an understanding that real estate agents should adjust to the sellers’ personality traits to raise the chances of being hired, when interacting with the seller. Real estate agents with high levels of neuroticism should conceal this. Suggestions for future research: It would be interesting to conduct a similar study with a more extensive version of the personality test The Big Five. Further, The Big Five could be done by real estate agents to compare the personal traits of sellers who had hired a specific agent. Lastly, it would have been interesting to study the efficiency of the real estate agent in their perception of similar personality traits between customer and agent from the customers’ side. Key words: The Big Five, personality, service provider, personality matching, co-creation, real estate agent. / Titel: Säljarens preferenser för fastighetsmäklarens personlighet. En kvantitativ undersökning om kongruensen mellan fastighetsmäklarens och säljarens personlighetsdrag. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Emma Johansson Florsjö och Amanda Rosvall Stenman Handledare: Jonas Kågström Datum: 2019 - maj Syfte: Syftet är att analysera kongruensen mellan fastighetsmäklarens och säljarens personlighetsdrag. Metod: I studien användes en kvantitativ forskningsmetod genomförd med personlighetstestet The Big Five och det empiriska materialet samlades in genom en webbaserad undersökning. Studiens population utgjordes av individer som någon gång i livet har eller kommer att anlitat en fastighetsmäklare i samband med en bostadsförsäljning. Jamovi användes för att analysera och se samband mellan de svar som erhållits från deltagarna i enkätundersökningen. Svaren bearbetades genom deskriptivanalys, korrelationsanalyser och faktoranalyser. Resultat & slutsats: Studiens resultat visade att säljare föredrog fastighetsmäklare som hade liknande personlighetsdrag som de själva, således bekräftades likhetshypotesen. Resultatet indikerade på att ingen säljare föredrog neurotiska mäklare. Vidare konstaterar undersökningen att förväntningarna av en fastighetsmäklare skiljde sig hos säljare som aldrig har anlitat en mäklare och säljare som har anlitat en mäklare i samband med en bostadsförsäljning. Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till en förståelse av att fastighetsmäklare ska anpassa sig utifrån säljarens personlighetsdrag vid bemötandet för att öka chanserna att bli anlitad av säljaren. Vidare bör mäklare med höga värden av neuroticism inte visa det för säljaren. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie med en mer omfattande version av personlighetstestet The Big Five. Vidare hade The Big Five kunnat genomförts på fastighetsmäklare, i syfte att jämföra personlighetsdragen på säljare som hade anlitat en specifik mäklare. Slutligen hade det varit intressant att studera fastighetsmäklarens effektivitet vid uppfattningen av liknande personlighetsdrag mellan kund och mäklare från kundens sida. Nyckelord: The Big Five, personlighet, tjänsteleverantörer, matchande personlighet, cocreation, fastighetsmäklare.

No description available.

Trenden att handla via internet, e-handla, har stadigt ökat de senaste två decennierna. Den digitala kanalen har gett konsumenter frihet att enkelt söka igenom och välja bland ett stort utbud av produkter. Modebranschen har varit en av de större aktörerna inom e-handeln där konsumtionen stadigt växt. Samtidigt har en allmän ökning setts av impulsivt köpbeteende och impulsiva köp hos konsumenter. Impulsivitet är något som ofta kopplas ihop med köp av kläder och att kombinera dessa två nämnda områden, (1) shopping på internet av kläder och (2) impulsivitet vid köp, gav uppsatsen dess ansats. Genom en undersökning av variablerna personlighetsdrag, hedonisk respektive utilitarisk motivation och engagemang har uppsatsen syfte varit att kartlägga om det finns en korrelation mellan impulsiva köp av kläder och de tre nämnda psykologiska faktorerna. Populationen som undersöktes var Södertörns Högskolas programstudenter under vårterminen 2016, vilket krävde ett kvantitativt tillvägagångssätt. Detta utmynnade i en enkät via internet där studenterna fick besvara frågor om köpvanor. Genom användning av trait theory, tidigare forskning inom utilitarisk och hedonisk motivation samt engagemang kartlades studenternas personlighetsdrag, motivation och engagemang. Resultatet visade att personlighet till viss del påverkar frekvensen impulsiva köp av kläder på internet, mer specifikt uppmättes en negativ korrelation mellan dessa impulsiva köp och personlighetsdraget samvetsgrannhet. Studiens resultat visade också på ett samband mellan studenter med högre grad hedonisk motivation och färre impulsiva köp vilket visar att internet används i nöjessammanhang utan att leda till en högre frekvens impulsiva köp av kläder. Studien kartlade även att engagemang till kläder hos studenterna har ett positiv samband med ökad frekvens av impulsiva köp av kläder på internet.

Det finns olika definitioner av vad en ledare är, vad som är bra ledarskap och det finns en mängd olika ledarskapstyper. En ledare för ett lag är någon som oftast i huvudsak har ansvar att planera träningen. Idag ställs det högre krav på tränare och det krävs mer planering för att nå goda resultat på hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka elittränares syn på att bli och vara elittränare. Metoden var en kvalitativ metod där åtta stycken intervjuer har genomförts. Resultatet visar att de flesta tränarna har liknande egenskaper och tankesätt. Dessutom har samtliga tränare utbildningar kopplade till idrotten och några har även läst på universitet. De viktigaste egenskaperna hos en tränare enligt respondenterna är att elittränare ska vara bra på att kommunicera, ha positiv inställning och vara tydliga. De ska även vara omtänksamma, ha en bra kompetens och vara målinriktade. / There are different definitions of what a leader is, what is good leadership and there are a variety of leadership types. A leader of a team is someone who usally primarily responsible to plan the training. Today is it a higher burden on the coach and it requires more planning in order to achieve good results at high level. The purpose of this study is to investigate the elite coach´s vision of becoming and being elite coaches. The method was a qualitative method where eight interviews have been conducted. The results show that most of the coaches have similar characteristics and way of thinking. In addition, all the coaches have training linked to sport and a few have also studied at university. The main characteristics of a coach according to respondents is that elite coaches should be good at communicating, have a positive attitude and be clear. They should also be considerate, to have good skills and targets.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien söker svar på om psykologilärares ämneskunskaper i psykologi är en tillgång i lärarrollen. Det finns mycket litteratur om psykologins betydelse i lärarrollen, men någon empirisk forskning kring dess praktiska effekt är minimal. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervju används för att finna svar på frågeställningarna. I den tematiska analysen definieras sex teman: Medvetet förhållningssätt, Omedvetet förhållningssätt, Trygghet, Personlig utveckling, Personlighet, Analysen. Respondenterna visar genom sitt medvetna och omedvetna förhållningssätt att de praktiserar sina ämneskunskaper i psykologi i mötet med eleverna. Slutsatser som kan dras är att kunskaper i psykologi är en tillgång i läraryrket. Framförallt är en essentiell kunskap hos respondenterna deras förmåga att analysera mötet mellan elever, och elev, lärare. Genom analysen blir respondenterna bl.a. klara över sina och andras känslor och behov. Känslan av trygghet och medvetenheten om sina känslor är viktig i kontakten med eleverna, för att skapa en meningsfull undervisning (Imsen 2006). Enligt respondenterna är personligheten en mycket betydelsefull faktor för hur människor förhåller sig och handlar gentemot sin omgivning. Samtidigt menar respondenterna att psykologin har bidragit till respondenternas personliga utveckling, men att det finns många andra tillvägagångssätt för att nå insikt.</p><p>Nyckelord: Psykologi, Personlighet, Trygghet, Personlig utveckling, Analysen.</p> / <p>Abstract</p><p>The study seeks conclusions about if the psychology doctrine in subject knowledge psychology has a supporting role in teaching. There is a vast amount of literature about psychologies importance in the teaching role, but any empirical approach about psychologies practical effect, is very minimal. The study originates from a qualitative approach, where interviews are employed to finding answers to problem questions. The thematic analysis is defined by six themes: Conscious Attitudes, Unconscious Attitudes, Security, Personal Development, Personality, Analysis. Respondents show through their conscious and unconscious manner that they practice their knowledge in psychology in their meetings with students. The conclusions which can be drawn are that knowledge in psychology is an aid in the teaching profession. Above all it is essential the respondents knowledge in the ability to analyse the meetings between students, and students and teachers. Through the analysis the respondents become clear in their feelings and needs and also of those of others. The feeling of security and consciousness of ones feelings is an important factor in dealing with contact with students to create a meaningful educational environment (Imsen, 2006). According to the respondents personality is an important aspect to how people interact in their environment. However the respondents mean that psychology has contributed to their personal development, but mean that there are many other possibilities to achieve enlightenment.</p><p>Key words: Psychology, Personality, Security, Personal Development, The Analysis.</p>

<p>Varje år anmäls ca 10 000 sexualbrott i Sverige. Forskning har visat att sexualbrottslingar är en heterogen grupp i fråga om personlighet. Studier visar dock på att de ofta har hög aggressivitet och mycket ångest, något som de får utlopp för genom sin sexualitet. Forskare har även påvisat en hög förekomst av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) i barndomen hos sexualbrottslingar. Syftet med föreliggande undersökning var att undersöka förekomst av ADHD i barndomen, personlighet och samband mellan ADHD och personlighet hos dömda sexualbrottslingar (N = 30). Undersökningen syftade även till att undersöka uppväxt- och brottsbelatsning hos sexualbrottslingar. Resultaten visade att undersökningsdeltagarna i huvudsak inte skiljde sig från normalpopulationen i personlighet. Resultaten visade även att 30% av undersökningsdeltagarna hade ADHD i barndomen. Vidare visar resultaten att det råder samvarians mellan förekomsten av ADHD i barndomen, uppväxtbelastning och brottsbelastning. Detta är i linje med tidigare forskning som funnit en överrepresentation av ADHD bland kriminella.</p>

Tidigare forskning kring personlighet och utbildningsval har bedrivits i flertalet länder, men inte i Sverige så vitt vi vet. Vårt syfte med den föreliggande studien var att åtgärda denna kunskapslucka inom svensk akademi. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenternas personlighet och hur svår de upplever sin utbildning. Följande frågeställningar formulerades: 1) Skiljer sig personlighet mellan olika akademiska utbildningsgrupper? 2) Finns det samband mellan personlighet och hur svår studenten upplever utbildningen? Deltagarna var studenter och före detta studenter vid svenska högskolor och universitet. Det totala antalet svarande i studien var 114 personer (56% kvinnor). Enkäten som användes bestod av två personlighetstest: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α mellan .87 till .90) som mäter personlighet enligt femfaktormodellen samt PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α mellan .76 till .89). Insamlade data analyserade i SPSS med hjälp av de statistiska verktygen envägs-anova, oberoende t-test, Pearsons korrelation (r) samt regressionsanalys. Resultaten visade att 1) det personlighetsdrag som urskilde sig mest var openness. Den största skillnaden noterades mellan studenter inom personal och beteendevetenskap samt data och IT där beteendevetare hade högre medelvärde av openness fasetter intellect och emotionality. 2) Resultatet visade att personlighetsdraget neuroticism bäst predicerade studentens upplevda svårighet och att sambandet var positivt. Det resultat föreliggande studie visat menar vi skulle kunna vara till nytta vid förbättring och utveckling av framtida akademiska utbildningar. / Research on the relationship between personality and academic majors has been conducted in some countries, but not in Sweden to the extent of our knowledge. Our aim with this study is therefore to cover this knowledge gap in Swedish academy. Another purpose was to explore if there was a relationship between a students' personality traits and how difficult they found their education. The following questions were formulated: 1) Does personality differ between groups in various academic majors? 2) Is there a connection between a student's personality and the perceived difficulty? The participants were students and former students at Swedish universities. The total number of participants was 114 (56% women). The survey used consisted of two personality-tests: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α ranged from .87 to .90) that measures personality according the Big-five theory, and PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α ranged from .76 to .89). The collected data was analyzed with SPSS and the statistical tools: One-way ANOVA, independent t-test, Pearsons correlation (r) and regression analysis. Our results showed that, 1) the personality dimension that differentiated the most were openness, this between behavioral science students and computer science students, where the behavioral science students had the highest openness scores. 2) The result also demonstrated that the trait neuroticism was the best predictor of how difficult the students experienced their education. The results of this study could be very useful in the development and improvement of future universities and educations.

Sammanfattning  För revisionsbyråer är det av stor vikt att anställa individer som matchar organisationen och kan utvecklas i sin roll som revisor. I revisionsbyråns fall rekryteras individer till ett kontor, därför är det kontorets kravprofil individen ska matcha. Revisionsyrket är förknippat med en tydlig karriärsstruktur där en nyanställd förväntas växa från befattningen junior upp till befattningen manager eller partner. Det är dessa befattningar bestående av, junior, senior, manager och partner, som skapar ett revisionsteam. Den vanligaste arbetsformen för att utföra ett revisionsuppdrag är att använda sig av revisionsteam. Dock finns ett gap i forskningen gällande revisionsteam då forskningens fokus istället varit på att studera individnivå, kontorsnivå och företagsnivå. I en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare och teamsammansättare 2 i fem av de sju största revisionsbyråerna i Sverige. Utifrån resultatet har en modell om revisionsteamets påverkansfaktorer utifrån individens personliga egenskaper arbetats fram. Revisionsteamet påverkas av rekryterarens urval av vilka som rekryteras till kontoret. Ett urval som sker baserat på personlighet, med strategin att hitta kompletterande personligheter. Här ses en individ främst som övervägande social eller övervägande noggrann, men där femfaktormodellens alla personlighetsdrag är viktiga. Andra förmågor rekryterarna söker beskrivs som analytisk förmåga, personligt driv, initiativtagande och ansvarstagande. Beroende på vilket personlighetsdrag som är övervägande på kontoret rekryteras en kompletterande person. Teamsammansättaren har en blandad grupp av individer med olika personligheter på kontoret som denne sedan sätter samman till revisionsteam inför uppdrag. Här sätts teamet samman utifrån kompetens, där de söker en diversifierad kompetens samt att ingen ska vara överkvalificerad för sina arbetsuppgifter. Teamsammansättaren fokuserar även på interaktionen mellan individer med olika kompetens, för att juniora medarbetare ska lära sig av seniora genom ett utbyte av kompetens. Åldern i ett revisionsteam och könsfördelningen är diversifierad. Att åldern är diversifierad i teamen beror på att teamen byggs upp med de olika befattningarna. En junior är vanligtvis ung och därefter åldras individen med karriären varför en senior är äldre och en partner är äldst. Könsfördelningen tar sin början i rekryteringen med målsättningen att få en jämn fördelning av män och kvinnor. Teamsammansättarna strävar efter en jämn könsfördelning inom teamet för att skapa en bättre gruppdynamik och ett bra bemötande mot kund. Samtidigt vill revisionsbyråerna öka den kulturella mångfalden, något som försvåras av de svenska auktorisationskraven. 2 Teamsammansättare är en auktoriserad revisor med ansvar för sammansättningen av revisionsteam på ett kontor, planering av revisionen och assisterar rekryteraren vid rekryteringen av en ny revisor. / Abstract To audit firms it is vital to employ individuals that matches the organisation and are able to advance in their role as an auditor. In the case of the audit firm, recruitment of individuals is made to an office, therefore the individuals must match the profile of demands of a specific office. The audit profession is associated with an explicit career path where the newly employed is expected to advance as an auditor from the junior position to manager or partner. These roles of an auditor; junior, senior, manager and partner, builds an audit team. The most common approach to performing an audit is in an audit team. In the audit field of research there is a gap concerning audit teams as the scholars instead have focused on studying the individual level, office level and enterprise level of audit firms. With a qualitative approach semi-structured interviews have been conducted with recruiters and audit team assemblers1 at five of the seven largest audit firms in Sweden. Using the gathered material of the study as a basis, we created a model of the influential factors of an individual‟s personal characteristics on the audit team. The audit team is affected by the recruiter‟s selection of whom is recruited to the office. A selection that is made based on personality, with the strategy to find complementing personalities. An individual is considered to be either mainly sociable or mainly thorough, but still holding all of the five dimensions of personality of importance. Other attributes of an individual desired by the recruiter are analytical ability, need for achievement, initiative and responsibility. Depending on which of the personality dimensions that are prominent at the office a complementing individual will be recruited. The audit team assembler then have a mixed group of personalities to combine for an audit assignment. At this stage the audit team is arranged considering the competence of the individuals, where the main goal is a diversification of competence and that no one should be over qualified to perform their assignments. The audit team assembler also focuses on the interaction between individuals with different competence in order for junior employees to learn from senior employees through an exchange of competence. Age and gender of audit team members are diversified within the group. The diversification of age in the team is mainly due to that different professional roles of the auditor are present. A junior employee is often young and then ages with the career advancements towards manager and later partner. The gender diversification is initiated at the recruitment phase where one goal is to have an even distribution of men and women. The audit team assembler tries to get an even distribution within the team since this creates a more dynamic group and better reflects the customer. The audit firms would like to increase the cultural diversity, something that is aggravated by the Swedish components of the official certification of auditors. 1 Audit team assembler is a Certified Public Accountant that has got the responsibility for assembling the audit team at an office, planning the audit and assisting recruiters in the recruitment of a new auditor.

Inom organisationsklimatforskningen finns det tre (3) problemområden där flera författare menar att det råder förvirring gällande (1) i vad organisationsklimatet uppstår ur, (2) hur klimatbegreppet bör definieras, samt (3) vilken nivå klimatmätningar bör genomföras på. Studien syftar därför till att validera en ny klimatskala som består av 17 items. Klimatskalan som ska valideras är en utveckling av teorin Perceived Organizational Support (POS) som i sitt original är framtagen av Eisenberger et al. (1986). POS är en individ fokuserad skala som avser att mäta det ömsesidiga utbytet mellan den anställda och dennes organisation. Författarna har omarbetat POS och utvecklat den till en klimatskala i enligt Schneiders (1975) klimatteori och Glicks (1985) riktlinjer. För att validera POS-klimatskalan skulle den, i linje med tidigare forskning, uppvisa liknande samband som mellan POS och gruppeffektivitet, gruppkreativitet. arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang samt intentionen att lämna organisationen samt personlighetsfaktorer. För att undersöka dessa samband förfrågades flera företag i olika branscher om att delta i studien. Antal deltagare uppgick till 108 respondenter vars svar analyserades genom Pearsons korrelationanalys (r). Resultatet visar att POS-klimatskalan, efter sin omarbetning, har starka samband både med organisatoriskt viktiga utfall och personlighetsfaktorer. Studien antyder att Lewins (1951) fältteori fortsatt är relevant inom organisationsklimatforskningen. / In the field of organizational climate research there are three problematic areas of confusion regarding (1) what organization climate emerges from, (2) how the concept of climate should be defined, and (3) at which level of analysis climate measures should be conducted. This study thus aims to validate a new climate scale composed of 17 items. The climate scale to be validated is a development from the Perceived Organization Support theory (POS), originally developed by Eisenberger et al. (1986). POS is an individual-level scale which pertains to measure the reciprocal relationship between the employee and the organization. The authors have modified POS and developed it into a climate scale according to Schneider's (1975) climate theory and guidelines from Glick (1985). To validate the POS-climate scale it should, in resonance with earlier research, show similar relationships as between POS and team effectiveness, team creativity, job satisfaction, organizational commitment, intention to leave as well, as personality traits. To examine these relationships several companies in different lines of businesses were asked to participate in the study. The number of participants totaled at 108, whose answers were analyzed in relation to important organizational outcomes and personality traits. Results shows that the POS-climate scale, after being modified, has strong relationships with important organizational outcomes as well as with personality traits. The study suggests that Lewins (1951) field theory is still relevant for organizational climate research.

Idag finns det endast begränsad forskning om sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag, därför ville vi undersöka detta vidare. Syftet med studien var sålunda att undersöka sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag inom Big Five. Uttrycket ”fasett” användes i studien och avsåg specifika personlighetsdrag som tillsammans bildade bredare benämningar på olika personlighetsdrag. Personlighetsdragen delades in i fem bredare benämningar (faktorer) och 30 specifika personlighetsdrag, varav 11 lyftes fram i denna studie. Sambanden studerades på fasettnivå, samtidigt som det kontrollerades för ålder, kön och antal år i nuvarande yrket. Studien bestod av en enkät med två delar, dels med 16 självskattade frågor kring inkomst dels med 120 självskattade påståenden kring personlighet, IPIP NEO - 120. Data bearbetades med en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. I studien testades fyra hypoteser, där tre av fyra kunde få stöd av resultatet (N=131, ålder 18–61 år, 68% kvinnor och 32% män). Anxiety (ångest), assertiveness (bestämdhet) och achievement-striving (prestationsinriktad) var de tre fasetter som fann stöd i resultatet. Modesty (blygsamhet) fann inte stöd. Av alla fasetter så visade adventurousness (äventyrlig) (β = .24, p = .02) och achievement-striving (prestationsinriktad) (β = .25, p = .01) störst prediktiv (förutsägande) förmåga tillsammans med kontrollvariabeln ålder (β = .52, p &lt; .001). Resultaten från studien kan vara till hjälp genom att ge en bild av personlighetens generella prediktiva förmåga för inkomst samt vikten av samspelet mellan yrkeskvalifikationer och personlighet. Kunskap om hur personlighet samvarierar med inkomst kan bidra till utveckling inom områden som rekrytering, personalvägledning och lönesättning / Today there is limited research on the relationship between specific personality traits and income. The purpose of the study was to investigate the relationship between income and specific personality traits within the Big Five. The term "facet" was used in the study referring to the 30 specific personality traits, 11 of which are highlighted in this study, which together form five broader factors. The correlations were studied at facet level, whilst controlling for age, sex and number of years in the current profession. The study consisted of a two-part questionnaire, partly with 16 selfassessed questions about income, partly with 120 self-assessed claims about personality (IPIP NEO-120). Data was processed using a correlation analysis and a multiple regression analysis. 4 hypotheses were tested, where 3 out of 4 could be supported by the result (N = 131, age 18-61 years, 68% women and 32% men). Anxiety, assertiveness and achievement-striving were the 3 facets that found support in the result, while Modesty did not find support. Of all facets, adventurousness (β = .24, p = .02) and achievement-striving (β = .25, p = .01) showed the greatest predictive ability along with the control variable age (β = .52 , p &lt;.001). The results from the study can be helpful by showing the predictive ability of personality on income as well as the relation between professional qualifications and personality. Knowledge about how personality correlates with income can contribute to development in areas such as recruitment, personnel development and salary settlements.