Syftet med studien var att studera sambandet mellan elitjuniorers ledarskapspreferenser och deras personlighet. Urvalsgruppen bestod av 167 elitjuniorer, i åldrarna 16-20 år (M=17,29). Försökspersonerna var av både manligt (116 st) och kvinnligt (51 st) kön, vilka var aktiva inom interaktiva bollsporter. Deltagarna fick svara på tre olika frågeformulär (1) Demografisk fakta (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Efterföljande korrelationsanalyser visade signifikanta samband mellan Extraversion, Demokratiskt ledarbeteende och Positiv Feedback, samt mellan Neuroticism och Socialt stödjande ledarbeteende. Resultatet visade även ett signifikant samband mellan personlighetsdraget Trevlighet och Autokratiskt- och Socialt stödjande ledarbeteende. En slutsats utifrån resultatet är att prefererat ledarskap formas av olika personlighetsdrag, och varierar bland individer genom dess personlighet. I diskussionsdelen föreslås att ledarskapet inom idrotten bör präglas av en flexibilitet och anpassas till enskilda individer i större utsträckning. Exempel på praktiska implikationer och framtida forskning ges. / The purpose of the study was to examine the relationship between elite junior athlete’s   leadership preferences and their personality. Study participants consisted of 167 elite juniors, aged 16-20 years (M = 17,29). Subjects were both male (116) and female (51), and active in interactive sports. Participants were asked to answer three questionnaires (1) Demographic facts (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Subsequent correlation analyses showed significant associations between Extraversion, Democratic behavior and Positive Feedback, and between Neuroticism and social supportive behavior. The results also showed a significant correlation between the personality trait Agreeableness and Autocratic and Social support behavior. One conclusion from the results is that preferred leadership is a function of the athlete’s personality traits. This suggests that leadership in sports should be characterized by flexibility and adaptation to athlete’s individual differences to a greater extend. Examples of practical implications and future research are presented.

Syftet med detta arbete är att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken är tråkig under grundskolans senare del. Finns det något gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det är dessa två frågor detta arbete berör. Metoden som använts är dels en kvantitativ som består av elevenkäter men även en kvalitativ del där jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits. Resultatet visar att den främsta orsaken till att eleverna år 7-9 tycker att matematiken är tråkig, är att de inte längre hänger med. De tycker att matematiken blivit för svår. Matematiksvårigheterna i sig kan relateras till elevens personlighet, matematikens ämnesinnehåll samt inlärningsmiljön. Genom att ta hänsyn till elevens personliga sätt att lära, låta eleverna få tid på sig att befästa nya kunskaper samt verka för ett positivt klassrumsklimat, ökar också chansen att eleverna "hänger med". Det innebär att den negativa cirkeln kan brytas och matematiken i sig blir roligare.

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenägenhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domänspecifikt risktagande som hälsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenägenhet i vardagen vilket kan vara att välja ett okänt resmål eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika åldrar och från olika yrkesgrupper besvarade en enkät bestående av två olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översättning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar på ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenägenhet, nämligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, Utåtriktning och Vänlighet. Däremot fanns ingen signifikant korrelation mellan personlighetsfaktorn Neuroticism och riskbenägenhet.

The objectives of this study were: (a) to explore the coaches’ ideas about effective coaching and their perspective on athletes’ personalities as a part of it, (b) to examine how the coaches learn about athletes’ personality and how they use this knowledge in their work, and (c) to examine the coaches’ knowledge about perfectionism and what strategies they use working with perfectionistic athletes. Ten Swedish coaches working in individual sports (n=5) and team sports (n=5) took part in semistructured in-depth interviews. The interview guide reflected the objectives of the study, and further ‘effective coaching’, ‘athletes’ personality’, and ‘perfectionism’ served as major categories for the data analysis.  The results can be briefly summarized as follows: (a) coaches did not have a clear picture of what effective coaching is major keywords they used to describe it were: balance, focus, communication, good planning and structure, (b) they found athletes’ personality characteristics important to learn about and to use in their work, and (c) coaches’ knowledge about perfectionism is poor, and they had a difficulty to reflect about their strategies in relation to perfectionistic athletes.  The results are discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. / Studiens huvudsyfte var (a) att undersöka tränares uppfattning och idé kring effektiv träning samt deras uppfattning kring idrottarens personlighet som en del av denna, (b) att undersöka hur tränaren får förståelse kring idrottarens personlighet och hur de sedan använder sig utav den kunskapen i deras arbete, och (c) att undersöka tränarens kännedom om perfektionism samt vilken strategi de använder ifall idrottaren har perfektionistiska tendenser. Tio svenska tränare intervjuades baserades på individuell tränare (n=5) samt lagtränare (n=5). Tränarna medverkade i en semistrukturerad djupintervju. Intervjuguiden bygger på studiens syfte ‘effektiv träning’, ‘idrottares personlighet’, och ‘perfektionism’ vilket också fungerade som huvud kategorier vid data analysen. Resultatet visar att: (a) tränarna har ingen klar bild av vad effektiv träning är och de stora nyckelord som användes var; balans, fokus, kommunikation, bra planering och struktur, (b) de ansåg att idrottarens personlighets karaktär är viktigt att förstå och använda i arbetet, och (c) tränarnas kunskap kring perfektionism är låg samt att de fann det svårt att reflektera kring vilken strategi de använder kring idrottarens perfektionistiska tendenser. Resultatet sammanfattas i relation till teoretiska referensramar samt tidigare forskning.

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8-12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baserad på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan. Vilka blir konsekvenserna för de som deltar i dessa handlingar och för dem som blir utsatta? I undersökningen redogörs det också för fem av de antimobbningsprogram som är vanligt förekommande i landets skolor. Studien visar att alla eleverna visste vad mobbing är för dem, att det kan vara fula ord, slag och sparkar. Eleverna tror att de som mobbar är arga eller ledsna av sig, och de som blir mobbade kan vara vilka ersoner som helst. Dessa barn som drabbats av mobbing kommer troligtvis drabbas av huvudvärk, magont, dåligt självförtroende, huvudvärk och magont. Dom vill inte gå till skolan, och i värsta fall får de självmordstankar. / This essay is about bullying from the students point of view. I`ve chosen to interview children between 8-12 years old, in two schools from the central part of Sweden. The main part of the literature I´ve used is based on Nordic researches. The study reads up on children`s perception of what personalities the bullies have and who their victims are. What is bullying for them, the children I interviewed, and how can we work together to prevent bullying in schools. What are the consequences for those who participate in these acts and for those who are being abused? The investigation also reads up on five of the most common bullying programs used in scholls around Sweden. The study shows that every one of the students knew what bullying is, that  it can be nasty words, punches and kicks. The students belive that those who bully are angry and sad, and those who are being subjected can be anyone. These children most likely will get low self esteem, headache and stomach problems. They don`t want to go to school, and in worse cases they´ll get suicidal thoughts.

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills främst fokuserat på attityder till kondom och kondomanvändning. I dagsläget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkätundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. Några signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmåga och impulsiva sexuella beteenden. När enbart sexuellt riskbeteende studerades så fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen. Det hittades även att självförtroende är en viktig komponent för generellt sexuellt riskbeteende bland män och kvinnor. / Earlier research on sexual risk-taking in Sweden has primarily concerned attitudes towards condom and condom use. In the current situation, research on the relationship between sexual risk-taking and personality in Sweden is still missing. A survey was conducted among 59 young adults to investigate relationship between sexual risk-taking and personality. Some significant relationships were found; for instance between social ability and impulsive sexual behaviors. When only sexual risk-taking was considered, there were significant mean differences between the genders. Also, self-confidence was found to be an important component for general sexual risk-taking among men and women.

Abstrakt Färdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort. Antalet deltagare var 60 personer (27 kvinnor, 33 män). Deltagarna var uppdelade på två grupper, varav ena gruppen hade tränat i två timmar och den andra hade tränat i fyra timmar. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de båda grupperna avseende de undersökta variablerna förutom att de som gått den kortare kursen rapporterade ett starkare socialt stöd än de som gått den längre kursen. De undersökta variablerna krav, kontroll och socialt stöd samt de två personlighetsvariablerna visade sig inte ha någon relation till resultatet på det teoretiska provet. Ju högre krav försökspersonerna rapporterade desto bättre resultat uppvisades dock på det praktiska provet. Tidigare forskning har entydigt visat att dessa variabler har signifikanta relationer till prestation. Avseende studiedesign finns dock vissa metodologiska skillnader relativt denna studie. För att utröna vilka relationer som finns mellan träning gällande klättring, prestation, upplevda krav, kontroll, socialt stöd och extraversion respektive neuroticism skulle det vara önskvärt med en mer omfattande studie. Nyckelord: Träning, Stress, Personlighet, Prestation, Topprepsklättring / Abstract While training, skills are developed gradually and the received advantages are numerous. The performance increases, gets more correct, and the cognitive burden is believed to decrease. Development of the skill can be affected by the individual´s personality as well as factors known to be related to stress and performance. This study examines the relation between experienced demand, control and social support according to a theoretical model developed by Karasek and Theorell and revised by Perski and personality (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) regarding results of theoretical and practical performance, respectively, after various amount of training. Performance was measured by the Swedish climbing society’s practical and theoretical standard test used at examinations for top rope certificate. There where 60 participants in the study (27 women and 33 men). The participants where divided into two groups, of which one group practiced for two hours and the other group practiced for four hours. The results showed no significant differences between the two groups regarding the observed variables, with an exception for reports of a stronger social support among the participants of the shorter course. The observed variables; demands, control, social support, and the two personality variables showed no correlation with the result of the theoretical exam. Although, participants reporting higher demands scored higher on the practical exam. Earlier research has unambiguously shown that these variables have significant correlations with performance. However, there are some methodological differences with respect to the research design relatively to this study. To investigate the relations between training in climbing and the studied variables, it would be desirable to conduct a more extensive study. Key words: Training, Stress, Personality, Performance, Top rope climbing

Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures. Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality. Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors. Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra). Instrumentet som användes var ett frågebatteri med tre olika delar (1) bakgrund och demografiska fakta, (2) NEO-FFI samt (3) Participation Motivation Questionnaire (PMQ). Egenskapsdimensionerna extraversion och trevlighet/ vänlighet samt motiven hälsa och form, miljöfaktorer och socialt erkännande visade signifikanta skillnader. Elitspelarna uppvisade högre värden i extraversion, trevlighet/ vänlighet och laganda, medan motionärerna rapporterade högre värden i neuroticism och samvetsgrannhet. Resultatets kan främst tillämpas av tränare, då kunskap kring varför individer spelar handboll samt förståelse angående personlighets drag kan öka förståelsen kring spelarnas träning. Intressanta framtida studier är att undersöka ledares påverkan på spelarna utifrån individernas personlighets drag och motiv till idrottsdeltagande. / The purpose of this study was to examine motivation of elite and exercise handballplayers and what characterizes the motivation of each group. The study aimed to examine personal traits and motives for sport participation and study possible interactions between these two factors among players at elite and exercise level. The study consisted elite (n = 47) and exercise (n = 54) handballplayers. Total number of participants was 101 players. Participants were both males and females divided into one men's and six women's team. Three teams playing in the highest division and four teams in lower divisions. The instrument used was a battery of questions with three different parts (1) background and demographic data, (2) NEO-FFI, and (3) Participation Motivation Questionnaire (PMQ). The personality traits extraversion and agreeableness and the motives fitness, environmental and social recognition showed significant differences. Elite players showed higher levels of extraversion, agreeableness and teamspirit, while exercise players were higher in neuroticism and conscientiousness. The result can be applied by coaches, because knowledge about why people play handball and understanding regarding personality traits can enhance the understanding about players physical activity. Interesting future studies is to study coaches effects on players based on their motives for participating in sport and personality traits.

I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla. Starkast effekt på den självskattade stressnivån hade dock variabeln kön. Man kan även dra slutsatsen att fenomenet datorrädsla inte är en specifik slags rädsla, utan till viss del hänger samman med andra fobier.