• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 261
  • 14
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 278
  • 137
  • 102
  • 100
  • 65
  • 47
  • 39
  • 38
  • 25
  • 25
  • 24
  • 23
  • 23
  • 23
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Fastighetsmäklares syn på etik : En studie över personlighetens påverkan på etik med hjälp av personlighetsteorin The Big Five.

Fogeby, Malin, Wiik, Lisa January 2019 (has links)
No description available.
122

Sambanden mellan smartphoneberoende, psykisk ohälsa och personlighet : En kvantitativ studie om smartphoneberoende / The relationship between smartphone addiction, mental illness and personality : A quantitative study about smartphone addiction

Svensson, Per, Lundin, David January 2019 (has links)
Smartphones har blivit en naturlig del av vår vardag och smarta applikationer ger oss ständigt nya möjligheter. Samtidigt som det finns många positiva sidor med tekniken är det av vikt att undersöka vilka konsekvenser den teknologiska utvecklingen kan få på människor samt vad orsakerna bakom detta är. Smartphones har ökat i tillgänglighet och vi kan bli beroende av dess funktioner, men även beroende av möjligheterna de ger oss. Denna studie undersökte samband mellan personlighetsdrag, symtom på psykisk ohälsa och smartphoneberoende bland studenter (n = 103). Smartphoneberoende mättes utifrån skalan SAS-SV. Ett webbformulär publicerades på studentplattformar med frågor om smartphoneberoende, personlighet och psykisk ohälsa. Ett positivt samband mellan depression, ångest, stress och smartphoneberoende hittades. Bland personlighetsdrag hade neuroticism ett positivt samband med smartphoneberoende samt extraversion och samvetsgrannhet hade ett negativt. Regressionanalys visade att neuroticism positivt och samvetsgrannhet negativt kunde predicera smartphonebeorende. Resultaten diskuteras utifrån tidigare litteratur och vi föreslår att mer longitudinell forskning behövs för att fastslå eventuell kausalitet. / Smartphones have become a natural part of our everyday life and smart applications constantly give us new possibilities. While there are many positive aspects of the technology, it is important to examine what the consequences could be of the technological development. Smartphones have increased in availability and we have become addicted to the opportunities everyday technologies such as smartphones offer us. This study examined the relationships between personality traits, symptoms of mental illness and smartphone addiction among students (n = 103) using web-based assessments. Smartphone addiction was assessed with SAS-SV. We found positive associations between mental symptoms of depression, anxiety, stress and smartphone addiction. Neuroticism had a positive relationship with smartphone addiction but other Big Five personality traits such as extraversion and conscientiousness showed negative association with smartphone addiction. Regression analysis showed that neuroticism positively, but conscientiousness negatively predicted smartphone addiction in our sample. We discussed our results according to the previous literature and suggest that further longitudinal research is needed to determine possible causality between the measured factors.
123

Rekrytering av behandlingspersonal till HVB-hem / Personnel selection in HVB-institutions

Magnusson, Johan January 2011 (has links)
AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal går till på sex HVB-hem (Hem för vård eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrågades av cheferna. Frågeställningarna berör huruvida rekryteringsprocessen på HVB-hemmen vilar på vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgångspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller biträdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen på respektive HVB-hem. Resultaten visar att rekryteringsprocessen inte vilade på vetenskaplig grund utan på praxis och tidigare erfarenheter. Bedömningen av kandidaterna gjordes dels utifrån fastställda kriterier som utbildning, erfarenhet och personlighet men även utifrån chefernas magkänsla i samband med anställningsintervjuerna. De kompetenser som efterfrågades var personliga förmågor som personlig mognad, energisk och stabil samt sociala färdigheter som samarbetsförmåga, relationsskapande och muntlig kommunikation. Av resultaten framgår att framgångsrik rekrytering visserligen kan genomföras med begränsade insatser men ett systematiskt och mer omfattande förfarande som förespråkas i rekryteringslitteraturen ger dock större möjligheter att förutspå arbetsprestation och anställa rätt medarbetare. / <p>Abstract</p><p>This study shows the process of recruiting personnel at six HVB-institutions (Home for treatment and housing). The purpose of the study was to explore what competencies the managers were searching for when employing new personnel. The questions at issue were if the recruiting process was relying on scientific grounds and how the final evaluation of the candidates was made. The study was carried out on basis of theories on recruiting process, competencies, intelligence and personality. Six managers or assistant mangers were interviewed about the recruiting process at each institution. The results show that the recruiting process didn’t rely on scientific grounds but instead on practice and experience. The evaluation of the candidates was made partly on fixed criteria’s like education, experience and personality but also regarding the managers’ gut-feeling during the employment interview. The competencies required by the managers were personal abilities like personal maturity, energetic, stable and social skills like ability to cooperate, ability to form relations and verbal communication. The results show that successful recruitment can be carried out with limited work effort but a more structured and extensive procedure, as prescribed in recruitment literature, provides greater possibilities to predict work performance and hire the right co-worker.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>
124

Vem är jag nu? Känslomässiga reaktioner efter en hjärttransplantation

Holmqvist, Josefin, Reuterwall, Sanna January 2013 (has links)
Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal. Rädslan för att bli en ny person finns ofta närvarande och skuldkänslor till donatorns familj är två viktiga delar som tillsammans gör det svårt för många att acceptera sitt nya hjärta och gå vidare. Slutsatserna är att både anhöriga och patienterna själva är i stort behov av stöd genom hela processen. Det finns behov av information men främst av att ha någon att prata om sina farhågor med, annars finns stora risker att psykisk ohälsa utvecklas till följd av känslan av ensamhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning
125

Bibliotekarien : en överspänd bibliofil? En jämförande kvalitativ innehållsanalys av bibliotekarien i svensk skönlitteratur, 1945-2009 / The Librarian : an overstrung bibliophile? A comparative qualitative content analysis of the librarian in Swedish fiction, 1945-2009

Linde, Jenny January 2013 (has links)
The study is based on three Swedish novels published in 1945,1956 and 1964, and three Swedish novels published in 1998, 2008and 2009. The aim has been to investigate how librarians are portrayed in Swedish literature, as well as a comparison between the older and the newer literature. What librarian images are portrayed in the analyzed literature? Is the portrayal mostly positive, negative or neutral? Are there any clear differences in how librarians portrayed in newer and older Swedish fiction? If so, what are they? The method used has been qualitative content analysis where relevant paragraphs have been coded and divided them into categories of appearance, personality, and professional identity. The conclusion is that the librarian is often portrayed as an intellectual and somewhat high-strung bibliophile. There has been examples of librarian as colorless, middle-aged, old fashioned, nervous, sensitive, high-strung, neurotic and condescending to library visitors. Overall, the picture is quite negative. However, there are exceptions; two of the portrayed librarians have been portrayed as attractive and, for its time, modern. The fictional librarian is often portrayed as a person who feels a great need to try to get other people to read. There is no clear difference in how the librarians are portrayed in the new or old literature. / Program: Bibliotekarie
126

PERSONLIG MUSIKSMAK : sambandet mellan musikpreferenser och personlighetsdrag

Gerhardsson, Andreas January 2010 (has links)
<p>Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.</p>
127

Om "mattetristessen"- och varför den ökar under grundskolans senare del. / About "the boredom of math"- and why it increases during the later part of the compulsory school.

Thörngren, Lena January 2001 (has links)
<p>Syftet med detta arbete är att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken är tråkig under grundskolans senare del. Finns det något gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det är dessa två frågor detta arbete berör. </p><p>Metoden som använts är dels en kvantitativ som består av elevenkäter men även en kvalitativ del där jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits. </p><p>Resultatet visar att den främsta orsaken till att eleverna år 7-9 tycker att matematiken är tråkig, är att de inte längre hänger med. De tycker att matematiken blivit för svår. Matematiksvårigheterna i sig kan relateras till elevens personlighet, matematikens ämnesinnehåll samt inlärningsmiljön. </p><p>Genom att ta hänsyn till elevens personliga sätt att lära, låta eleverna få tid på sig att befästa nya kunskaper samt verka för ett positivt klassrumsklimat, ökar också chansen att eleverna "hänger med". Det innebär att den negativa cirkeln kan brytas och matematiken i sig blir roligare.</p>
128

Rekryteringsarbetet kring anställning av lärarepå kommunala och fristående gymnasieskolor ien mellanstor kommun i södra Sverige / The procedure of teacher recruitment in municipal and independent comprehensive uppersecondary schools in a medium-sized municipality in southern Sweden

Svensson, Fanny, Zlojutro, Sandra January 2010 (has links)
<p>Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala och</p><p>fristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader och</p><p>likheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiska</p><p>aspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval har</p><p>behandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet om</p><p>anställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristående</p><p>skolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna har</p><p>sammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. De aspekter som</p><p>diskuterats i studien är rekryteringsarbetet på de olika skolorna, felrekryteringar,</p><p>anställningsförlopp, lärarkompetens och egenskaper, användandet av personlighets- och</p><p>intelligenstest samt lärarbehörighet. De slutsatser författarna kommit fram till är att det råder</p><p>likhet mellan de olika skolorna när det handlar om hur rekryteringsarbetet ser ut. Dock finns</p><p>vissa skillnader i vilka som är med vid anställningsintervjun på skolorna och vilka sökande</p><p>som har företräde till en ledig lärartjänst. Alla skolor strävar efter att ha behöriga lärare i de</p><p>undervisande ämnena. Inga av skolorna använder sig av begåvningstest eller</p><p>personlighetstestning vid rekryteringsarbete, istället används intervjuer frekvent.</p> / <p>The purpose of this study is to examine the recruitment procedure of teachers on municipal and</p><p>independent comprehensive upper secondary schools in a medium-sized municipality in</p><p>southern Sweden. The problems that compose the foundation of the study are how recruitment</p><p>of upper secondary schools teachers is being carried out. Differences and resemblances in the</p><p>recruitment process between the different type of schools was studied. The psychological</p><p>aspects (intelligence/aptitude, personality and competence) tied to selections has been treated</p><p>in this essay in order to examine if these aspects are important for the decision about</p><p>employment. Six headmasters from six different comprehensive upper secondary schools</p><p>(three municipal and three independent schools) in a medium-sized municipality in southern</p><p>Sweden was interviewed. The result of the interviews has been summarized, discussed and</p><p>analyzed from earlier research and theories. The aspects that have been discussed are</p><p>recruitment procedures on the different schools, wrong recruitments, employment course,</p><p>teacher competences and other competences, the use of personality - and intelligence tests and</p><p>teacher qualifications. The analysis and discussion of this study point out that there is</p><p>resemblance between the different schools concerning the recruitment procedure. Differences</p><p>between the schools are: who is present during the employment interview at the schools and</p><p>which applicants have precedence to a vacant teaching position. All schools strive to have</p><p>authorized teachers in the teaching subjects. None of the schools used intelligence/aptitude- or</p><p>personality tests during the recruitment procedure. Instead they used interviews frequently.</p>
129

Lär man sig något på HiG? : Tidigare ekonomstudenter berättar

Blom, Katarina, Björk, Jennie January 2007 (has links)
<p>Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn. Vi intervjuade även en näringslivsutvecklare på Gävle kommun och olika arbetsgivare.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur väl ekonomutbildningen vid HiG svarar mot arbetsgivarnas kompetenskrav.</p><p>Genom intervjuerna uppkom förslag på förbättringar av ekonomutbildning, såsom att praktik och beteendevetenskap bör vara en del av utbildningen. Utifrån intervjuerna med arbetsgivarna fann vi, till vår förvåning, att de allra flesta rekryterare lägger störst fokus på de personliga egenskaperna. De före detta studenterna förstärkte detta budskap då de förde fram liknande åsikter, samtidigt som utbildningen utgör en viktig teoretisk grund så är det personligheten som avgör huruvida en person blir anställd. Detta medför att det borde vara mer eller mindre självklart att HiG utökade antalet personlighetsutvecklande moment i ekonomutbildningen.</p><p>Med utgångspunkt i empirin sökte vi efter lämpliga teorier för att kunna styrka eller dementera de argument och åsikter som framkom under intervjuerna, där bland teorier som berör rekrytering och praktik. Vi fann att de flesta teorierna stämde bra överrens med resultatet från vår empiridel, som exempel kan nämnas att även teorin visade att de personliga egenskaperna har en viktig del vid rekrytering.</p><p>Vid genomförande av förbättringar såsom praktik, fler personlighetsutvecklande moment i kurserna och beteendevetenskap, så anser vi att ekonomstudenter vid HiG skulle vara bättre föreberedda för arbetslivet, men att det även skulle ge en viktig konkurrensfördel gentemot andra ekonomstudenter i Sverige.</p> / <p>Every year 5000 students in Sweden take their bachelor degree in business administration and as many as 650 students attend to the economic education at the University of Gävle. We ourselves study economics at the University of Gävle and are soon ready to take part in the labour market, for us this means mixed feelings of both anticipation and concern. The cause of this concern is partly the fact that we don’t know what is expected of us when we graduate. What have we really learned during our education and what does the employers expect of us? To answer this question we have interviewed former students from the University of Gävle, one man and one woman from the private sector as well as one man and one woman from the public sector. We also interviewed a developer of the labour market in Gävle and different employers.</p><p>The purpose with the essay has been to examine how well the economic education at the University of Gävle answers to the qualification set by the employers.</p><p>Suggestions to improve the economic education appeared during the interviews, such as practical training and behavioural science. From the interviews with employers we learned, to our surprise, that most recruiters pay most attention to the personality. The former students had similar opinions; while the education serves as an essential foundation, it is more or less the personality that the recruiter focuses on when he/she decide whether or not to hire the person. Due to this, it is obvious that the University of Gävle should increase elements of personal development in their economic education.</p><p>We tried to find suitable theories to strengthen or contradict the arguments that appeared to us during the interviews. What we found was theories which included for example recruitment and practical training. Most of these theories matched our empirical results, for example both showed that the personality played an important part for recruiters.</p><p>Improvement such as practical training, more elements of personal development in the courses and behavioural science would prepare students of economics at the University of Gävle better for the labour market. We also think that it would give an important competition advantage against other students of economics in Sweden.</p>
130

Er opplæring et godt sikkerhetstiltak? : Forebygging av risiko og ulykker gjennom opplæring av trafikantene

Stene, Trine Marie January 2005 (has links)
<p>The thesis has basis in the question some have to the usefulness of education in traffic safety prevention. The eighties were dominated by optimism concerning safety education, which was followed by pessimism in the nineties.</p><p>The two studies in the thesis include young drivers and motor cyclists. Theoretical aspects are more in focus in the first study, while practical education is emphasized in the second.</p><p>Both theory and the two studies illustrate the possibility to utilize education in traffic safety work. Discussion subjects in the thesis are - how education can be designed in order to achieve desired results, whether man is rational, and whether education can influence road user’s overestimation of their own skills and performance.</p><p>Recommendations for future studies are e.g. the safety research would benefit from extending the traditional cognitive focus to include theory on emotion and individual differences; one should emphasize safety, mastery and how things work; theory can bring important ideas on how road users can develop realistically expectations of management and control.</p><p>Together, the results indicate a relation between education and safety. The relation is influenced of the person’s thoughts, feelings, behaviour, and earlier experiences, in addition to the social context. Variables studied are education, personal variables (attitudes, personality, self concept, and social norm), risk behaviour, near accidents and accidents.</p><p>It is a difference between men’s and women’s explanatory models for both groups (motor cyclists and drivers).</p><p>The study of young drivers indicates that education has a varying effect on attitudes, social norms and self concept, and where the largest effect is on self concept. The significance of education on risk is mainly through driver’s risk perception.</p><p>The study of motor cyclists emphasizes technical training. The results indicate that technical training may have more importance than theoretical education. The technical training seems to have significant influence on the motor cyclist’s interests, perception of challenges and experiences of flow. Similarly to the drivers, the education of motor cyclists has an indirect effect on accidents via the person’s behaviour and near accidents. Near accidents and accidents are influenced of both feelings and thoughts, in addition to the individual differences among the motor cyclists.</p> / <p>Utgangspunktet for avhandlingen er at enkelte har uttrykt skepsis til nytten av opplæring for å fremme trafikksikkerhet. På 80-tallet var det optimisme med hensyn til troen på sikkerhetsopplæring som fulgtes av pessimisme på 90-tallet. </p><p>De to undersøkelsene i avhandlingen er av bilførere og motorsyklister. Hos bilførerne er det lagt mest vekt på teoretiske deler av opplæringen, mens hos motorsyklistene er den praktiske opplæringen mer i fokus.</p><p>Både teori og egne undersøkelser belyser muligheten for å utnytte opplæringen bedre i trafikksikkerhetsarbeidet. Tema som diskuteres er hvordan opplæringen kan utformes for å gi gode resultater, om mennesket er rasjonelt, hvorvidt opplæring kan ha innvirkning på trafikanters overdrevne tro på egne ferdigheter.</p><p>Anbefalinger for framtidig forskning er eksempelvis: sikkerhetsforskningen vil være tjent med å utvide et tradisjonelt kognitivt fokus til å omfatte teori med vekt på emosjoner og individuelle forskjeller; det bør legges mer vekt på sikkerhet, mestring og hvordan ting fungerer; teori kan gi nyttige innspill til hvordan vi kan skape realistiske forventninger om mestring.</p><p>Samlet sett tyder resultatene på at det er sammenheng mellom opplæring og sikkerhet. Sammenhengen mellom opplæring og ulykker er påvirket av personens egne tanker, følelser, atferd og tidligere erfaringer, i tillegg til de sosiale omgivelsene. Variable som studeres er opplæring, personlige variable (som selvoppfatning, holdninger, sosial norm, personlighet), risikoatferd, nestenulykker og ulykker.</p><p>Det er forskjell på menn og kvinners forklaringsmodeller både for motorsyklistene og bilførerne.</p><p>Studien av unge bilførere tyder på at opplæring har varierende effekt på variable som holdninger, sosiale normer og selvoppfatning, og hvor den største effekten er på selvoppfatning. Betydningen av opplæring på risiko går i første rekke via førernes risikopersepsjon.</p><p>Studien av motorsyklister har stor vekt på teknisk trening. Resultatene tyder på at teknisk trening kan ha større betydning enn teoretisk opplæring. Den tekniske treningen synes å ha stor betydning for motorsyklistenes indre motivasjon - slik som interesser, oppfatning av utfordringer og følelse av flyt. Likeledes som for bilførne, så har opplæringen av motorsyklistene en indirekte innvirkning på ulykker via personens atferd og nestenulykker. Nestenulykker og ulykker er påvirket både av motorsyklistenes følelser og tanker, i tillegg til individuelle forskjeller mellom førerne.</p>

Page generated in 0.0564 seconds