Medically prescribed physical activity (PaP) is a relatively unknown term, howeverit is nothing new. Being used as an alternative to traditional treatment it aimsto reduce the use of chemical medication where possible. This method has provensuccessful on diseases such as high blood pressure, heart attacks, diabetes, depressionetc. Issues with this treatment stems from the fact that as it is today, it is moreinconvenient and harder to follow up with than the alternatives.In this study we have examined an alternative method to treat people with PaP bydeveloping an AI coach for a PaP-focused smartphone application which’s goal it is tomotivate the patients to fulfill their PaP-schedule. We perform both an experimentwith the usage of the developed AI, as well as a literature study in order to evaluatethe efficiency of an AI coach in comparison with today’s method of real life meetingsand little to no contact between patients and prescribers. With this paper we showthat having an AI-made coaching messages can increase the motivation of the usersof a PaP-focused application.

Bakgrund: Regeringens 11 huvudmål från 2001 för att förbättra folkhälsan innefattar fysisk aktivitet genom att förutsättningarna för en ökad fysisk aktivitet hos befolkningen möjliggörs. Därav är det hälso- och sjukvårdens ansvar att främja fysisk aktivitet. En metod som idag används i Sverige är Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR bryter skadligt stillasittande och är bevisat en effektiv behandlingsform mot en rad. Det som är av intresse för förskrivaren är hur vårdtagaren ser på behandlingsmodellen och hur vårdtagaren upplever de olika aspekterna i behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept samt deras upplevelser av stöd och uppföljning. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats och intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys varvid tre kategorier och tio subkategorier identifierades. Resultatet visade att det var många faktorer som påverkade för en lyckad behandling. Informanterna upplevde att få fysisk aktivitet på recept som en sporre och en hjälp att komma igång med någonting de ville. Informanterna tyckte också att de fick en individanpassad vård där deras behov och önskemål togs tillvara. Det uttrycktes även att informanterna hade en allt växande ansvarskänsla för sin egen hälsa och fysisk aktivitet. Stödet de fick genom samtal gjorde att de kunde öppna sig och kände att någon annan brydde sig om deras hälsa. Att följas upp och att få rådgivning sågs av informanterna som oumbärligt för behandlingen. Slutsats: Kategorierna som utgjorde studiens resultat mynnade alla ut i en påverkan på informanternas motivation och detta identifierades följaktligen som temat för studien. För en lyckad FaR-behandling bör sjuksköterskan vid förskrivning och pågående behandling beakta en rad faktorer som identifierats utifrån informanternas utsagor. / Background: The governments 11 goals from 2001to improve general health includes physical activity in the sense that the prospects of higher physical activity among the population is made possible. Therefore it is the responsibility of the health care to promote physical activity. A method that is used in Sweden today is Physical activity on prescription (PaP). PaP breaks harmful sedentary lifestyle and is proven to be an effective treatment against many endemic diseases. What is of interest to the prescriber is how the patient perceives the treatment model and how the patient experiences the different aspects of the treatment. The aim this study was to examine the patient’s experiences of Physical activity on prescription as well as their experiences of support and follow-up. The method that was used had a qualitative approach and interviews were conducted as data collection method using a semi-structured interview guide. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Three main categories and six subcategories were identified. The results showed that there were many factors that had an influence on a successful treatment. The informants experienced that getting physical activity on prescription was a spur and helped them get started with something they wanted to do. The informants felt that they received an individualized care where their needs were given consideration. The informants also expressed that they had a growing sense of responsibility for their own health. The support they received through discussions allowed them to open up and feel that someone else cared about their health. To be followed-up and to receive advice was seen by informants as crucial to the treatment.The conclusion was that the categories that formed this study resulted in an impact on the informants' motivation and thus was identified as the theme for the study. For a successful treatment, the nurse should to consider a number of factors identified by the informants' statements when prescribing and during ongoing treatment.

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan. / Introduction: Studies indicate that lifestyle-related diseases is constantly increasing and that physical inactivity contributes to this, likewise that PAP is not used to the extent necessary. Objective: To highlight for district nurses what facilitating and aggravating factors health care professionals can experience about prescribing physical activity on prescription, PAP. Method: An empirical phenomenographic interview study with qualitative approach. Focus group interviews with nine participants were conducted on three health centers. Main Results: Facilitating and aggravating factors emerged in the organization and in the meeting between health care professionals and patient, for example support from the manager’s, education and motivated patients were facilitators. Aggravating factors was for example lack of time, lack of team work and negative attitudes toward PAP. Conclusion: The manager's commitment as well as the patient’s motivation towards physical activity and PAP was the areas that appeared to be of great importance when health care professionals prescribe PAP. Having managers who gave health care professionals resources in terms of time, training and teamwork was considered to be a fundamental factor and made it possible to work with PAP. A health promotion approach and prioritization of PAP from the managers leads to a spread and transmits to health care professionals. The patient's attitude towards self-care and physical activity were also a significant factor when prescribing PAP. There, district nurses have a major task in trying to motivate patients to lifestyle changes and self-care and to inform them about physical activities impact on health.

Fysisk inaktivitet orsakar stora kostnader för samhället, både inom sjukvården och på grund av produktionsbortfall, vilket uppskattas till sex miljarder kronor per år i Sverige. Det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet på recept (FaR®) är ett bra alternativ till att ge medicin. Hur detta hanteras inom primärvården är därför av intresse, då det är denna vårdenhet som oftast har den första kontakten med kommande riskgrupper och därmed också stora möjligheter att påverka genom att motverka inaktivitet och främja hälsa. Författarens egna observationer väckte intresse för att undersöka hur sjuksköterskan kan bidra till just detta inom primärvården och med FaR® som verktyg. / Physical inactivity is causing major costs to the Swedish society (estimated to six billion SEK per year), due to increasing health care costs and a decline in production. There is scientific evidence that physical activity on prescription (FaR®) is an efficient alternative to pharmaceuticals. With this in mind it is therefore of interest how this handled within primary care, since primary care usually are the first contact with future risk groups and could have a great potential to influence by preventing inactivity and encourage health. Personal observations of the author arouse interest to investigate how nurses can contribute to increased health with FaR® as a tool within primary care.

<p><strong>Syfte</strong>: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR^®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.</p><p><strong>Metod</strong>: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.</p><p><strong>Resultat</strong>: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). <em>Smärta rörelseorgan</em> är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.</p>

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009. Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots. Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). Smärta rörelseorgan är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots. Slutsats: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i ett tema: Positivt och enkelt, men ändå svårt att följa receptet och förändra sin livsstil. Fyra kategorier framkom: Att se fysisk aktivitet/förändring som en möjlighet, Att se fysisk aktivitet/förändring som ett hinder, Att bli medveten om behovet av fysisk aktivitet och Att ta kontroll eller inte över sin fysiska aktivitet. De flesta av deltagarna i studien var positivt inställda till FaR. Många upplevde FaR som en "kick" för att börja motionera. Några hade även ändrat sina levnadsvanor gällande kosten. Olika hinder och omständigheter framkom varför ordinationen inte följdes. Slutsatsen är att patienterna i stort är positiva till FaR, men det kan vara svårt att följa ordinationen och förändra sin livsstil på grund av bristande motivation. Nyckelord: Distriktssköterska, FaR (fysisk aktivitet på recept), motivation, patient, upplevelse / Abstract The purpose of this study was to describe patients' experiences of receiving physical activity prescribed by the district nurse, and the possibility of adhering to the prescription. The study had a descriptive design and a qualitative method was used. Ten women and ten men who received physical activity on prescription from two different medical centers in central Sweden participated in the study. Data was collected through semi-structured interviews. The interviews were analyses with a qualitative content analysis. The analysis resulted in one theme: Positive and simple, yet difficult to adhere to the prescription and change their lifestyles. The analysis resulted in four categories: To see physical activity and changes as an opportunity, To see physical activity and changes as an obstacle, To become aware of the need for physical activity and To take control or not over their physical activity. Most of the participants in the study were in favor of the prescription. Many experienced the physical activity prescribed as a motivation to start exercising, some had even changed their lifestyle habits and diets. Various obstacles and circumstances contributed to why prescriptions were not adhered to. The conclusion is that the patients in general proved positive to physical activity on prescription, however it may sometimes be difficult to adhere to the prescription and change lifestyles due to lack of motivation. Keywords: District nurse, physical activity on prescription, motivation, patient, experience

No description available.

Qvarfordt, K (2014). Physical activity on prescription, the individual experience. Thesisin Public Health. School of Health and Work, University of Gävle.In order to increase physical activity and to create a better health licensed staff mayprescribe physical activity to patients. The purpose of this paper is to find out how fiveindividuals experienced getting Physical activity on Prescription, FaR ®. To answer thequestion I have used a qualitative method. The result was that all five perceived thattheir health had become better both mentally and physically . Three themes emergedfrom the interpretation of the interviews: motivation, drive and goal setting. FaR ® wasseen as a good method for giving individuals the motivation for a lifestyle change. FaR® serves as a means to make it easier for individuals to find the drive to go from beinginactive to active. The individuals were assisted by FaR ® to find their own goals forincreasing physical activity.The conclusion is that FaR ® is seen as positive by these individuals and seems tosupport a lifestyle change. It is clear, however, that more research on how individualsexperience physical activity on prescription is needed.

Bakgrunn: Frisklivssentralen, eller fysisk aktivitet på resept,er en kommunal forebyggende helsetjeneste i Norge med tilbud om hjelp til endring og mestring av levevaner.Forskning som dokumenterer langtidseffekten av deltagelse i tilbudeter begrenset. Formål: Denne studien undersøker om Frisklivssentralenoppnår målsettingen om varig endring av fysisk aktivitetsnivå og helserelatert livskvalitet,målt tre år etter deltagelse. Metode: Tre år etter deltagelse i Frisklivssentralen (04.2010-03.2011) ble en spørreundersøkelse besvart av 33 tidligere deltagere for å utforske deres nåværende fysisk aktivitetsnivå, opprettholdelse av aktivitetsnivå, faktorer som påvirker opprettholdelse av aktivitet, helserelatert livskvalitet og erfaringer fra oppfølgingen i Frisklivssentralen. Resultatene ble sammenlignet med data innsamlet ved baseline og tre måneders oppfølging. Deskriptive statistikker ble brukt for å beskrive utvalget og fordelingav svarene. Ikke-parametriske tester ble brukt for å se på endring over tid og for å sammenligne subgrupper. Resultater: Resultateneviserat denpositiv endringeni aktivitetsnivå fra baselinetil tre måneder vedvarte til tre år etter(P=0.001). Fra baseline til tre år hadde 39,4% av respondentene økt aktivitetsnivået. De som ikke økte aktivitetsnivået hadde et høyere aktivitetsnivå ved baseline. Etter tre år var medianen for hele utvalget etaktivitetsnivå på &gt; 4 timer per uke. Uavhengig av endring i aktivitetsnivå fra baseline til tre år,rapporterte deltagerne positiveendring i helserelatert livskvalitet(P≤0.001). Konklusjon: Frisklivssentralen øker fysisk aktivitetsnivå og helserelatert livskvalitet. Deltagere som i utgangspunktet var mindre aktive (f.eks. 1-2timer per uke)økte sitt aktivitetsnivå til &gt; 4 timer per uke og opprettholdt det i tre år. Respondentene oppnådde bedring i helserelatert livskvalitet uavhengig av endring i aktivitetsnivå. / Background:Frisklivssentralen, or physical activity on prescription, is an intervention used by Norwegian municipalities for preventive health services. This approach helps individuals change lifestyle habits and increase physical activity. Research documenting thelong-termeffects of participation in Frisklivssentralen is sparse. Objective:This study aimed to evaluate whether Frisklivssentralen achieves its goal of permanently changing individuals’ activity level and health-related quality of life, as measured three years after participation. Method: Three years after the Frisklivssentralen intervention (04.2010–03.2011) concluded, 33 former participants answered a questionnaire exploring their current level of physical activity, adherence to physical activity, factors affecting such adherence, health-related quality of life, and experiences from participation at Frisklivssentralen. We compared their answers to data collected at baseline and the 3-month follow up. We used descriptive statistics to assess the range and is tribution of participants and their answers. Non-parametric tests explored changes over time and compared subgroups. Results: Our results revealed that the positive change in activity level achieved from baseline to 3-month follow upp ersisted three years later(P=0.001). From baseline to three years, 39.4% of participants increased their activitylevel. Interestingly, participants in the current study who reported no increase in activity were more activeat baseline. After three years, the median activity level for the total sample was&gt; 4 hours per week. Regardless of changes in activitylevels from baseline to three years, participants reported positive changes in health-related quality of life (P≤0.001). Conclusion: Frisklivssentralen increases physical activity levels and health-related quality of life. Participants who initially were less active (i.e., 1–2 hours/week) increased their activity level to &gt; 4 hours per week and maintained it for 3 years. Respondents improved their health-related quality of liferegardless of changes in activitylevel / <p>ISBN 978-91-86739-85-0</p>