Detta arbete rör politisk kommunikation, med särskilt fokus på Sverigedemokraterna och deras kommunikativa processer. Vi har genom intervju, med Sverigedemokraternas kommunikationschef, samt retoriska analyser sett till hur Sverigedemokraterna arbetar när det kommer till kampanjplanering. Vi har dessutom använt oss av Sverigedemokraternas egna kommunikationsplan och genom denna dragit paralleller till hur arbetet med kommunikation går till hos ett parti som Sverigedemokraterna. Att skriva om ett parti som Sverigedemokraterna kan vara känsligt, och vi har varit noga med att enbart fokusera på de kommunikativa processerna. Vår intervju och analyser har vi gett stöd genom teorier inom bland annat PR, politisk kommunikation, medial spridning och sambandet mellan politiska partier och medier. Vad vi har sett är att de kommunikativa processerna inom Sverigedemokraterna, enligt Sverigedemokraterna själva är utformade på så sett att dessa ska skapa så stor uppmärksamhet som möjlighet, detta i ett försök att få de traditionella- och nya medierna att få upp ögonen för dessa. De två kampanjer vi har valt att analysera genom detta arbete är dels tunnelbanekampanjen i Östermalmstorg samt flygbladet som delades ut i de flyktingtäta områdena kring Medelhavet. Det vi har kommit fram till genom detta arbete är att de mål som Sverigedemokraterna har satt upp för dessa kampanjer har varit att skapa uppmärksamhet. Uppmärksamhet som de både skapat själva och fått via spridning i bland annat sociala medier.

It is through the material that is presented to us by the media, that we form our perception of the world and our opinions about it. Therefore the framing of news is important to study, especially in our globalized world where the economy, politics and communication has a strong connection. Earlier studies have shown that there is a general fascination in Sweden for the United States, which not only have influenced popular culture, but also other parts of the Swedish society like news coverage. Some even say that Sweden is the most americanized country in the world. The purpose of this study was therefore to examine if Swedish news are being more americanized than news coverage in other parts of the world. Through a qualitative framing analysis this study examines which frames that occurs in news articles related to the american elections Super Tuesdays in newspapers from Sweden, Kenya and Singapore. The result of this study shows that the news coverage in many respects portrays the election in a similar, entertaining way, which can be assumed to be due to the americanization of news. However, there is no clear evidence that the Swedish news coverage would be more americanized than the Kenyan and Singaporean.

<p>Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. </p><p>Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar. Materialet i uppsatsen är främst hämtat genom intervjuer med politiker från socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Helsingborgs stad samt tre handläggare från medborgarutskotten och är grunden till mitt empiriska material. Intervjuerna har sedan kompletterats av andra sekundära källor så som Helsingborgs stads hemsida och forskare som Stig Montin.</p><p>Resultatet i min uppsats visar att medborgarutskotten hela tiden varit en omstridd fråga då socialdemokraterna valde att införa dem och de borgerliga att lägga ned dem. Motiven att lägga ned medborgarutskotten var att det var för dyrt och det var en onödig kanal för att nå politikerna enligt de borgerliga. Handläggarna och socialdemokraterna tror snarare att det var ideologiska skillnader varför man lade ner dem. I nuläget har man inte upprättat andra fasta kanaler för medborgardialog. Studien visar även på att det finns stora brister i kommunikationen när man skall föra information från medborgarutskotten till nämnder och styrelser.</p>

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar. Materialet i uppsatsen är främst hämtat genom intervjuer med politiker från socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Helsingborgs stad samt tre handläggare från medborgarutskotten och är grunden till mitt empiriska material. Intervjuerna har sedan kompletterats av andra sekundära källor så som Helsingborgs stads hemsida och forskare som Stig Montin. Resultatet i min uppsats visar att medborgarutskotten hela tiden varit en omstridd fråga då socialdemokraterna valde att införa dem och de borgerliga att lägga ned dem. Motiven att lägga ned medborgarutskotten var att det var för dyrt och det var en onödig kanal för att nå politikerna enligt de borgerliga. Handläggarna och socialdemokraterna tror snarare att det var ideologiska skillnader varför man lade ner dem. I nuläget har man inte upprättat andra fasta kanaler för medborgardialog. Studien visar även på att det finns stora brister i kommunikationen när man skall föra information från medborgarutskotten till nämnder och styrelser.

No description available.

Titel: Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier.   Teori: Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär.   Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m. 8/12 2010.   Resultat: Utöver att blogga politiskt är det vanligt att använda ytterligare sociala medier, och då ofta Facebook i kombination med bloggen. Sociala medier används oavsett om det är valtider eller inte, men inte alla har fortsatt att blogga politiskt sedan valrörelsens slut. Respondenterna vill skriva om det de är intresserade av, men samtidigt är det svårt att lyfta fram egna frågor då man får bättre återkoppling genom att utgå från medieaktuella händelser. Det finns också en medvetenhet kring att de frågor eller händelser de skriver om, och sättet de skriver på, inverkar på hur stor återkoppling de får. Varav sättet att skriva påverkas också av de risker respondenterna ser med att använda sociala medier som offentliga personer. Endast en respondent använder budskapsstrategier för att nå ut till olika målgrupper, men jag har funnit att det inte behöver betyda att man inte arbetar strategiskt för att nå ut till olika målgrupper i de sociala medierna, då flera respondenter har nått ut till journalister genom sociala medier. Det anses vara viktigt att undersöka väljares åsikter genom sociala medier, men inte alla har kommit till ett steg där de samlar in feedback från de sociala medierna. Det finns inga tydliga målsättningar kring vad respondenterna vill uppnå med sin sociala medienärvaro. Men likväl har jag funnit att flera respondenter utvärderar sin närvaro. Sociala medier anses ha en viktig betydelse ur ett lokal politiskt perspektiv, och framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna. Men förutom möjligheter uppges det också finnas tveksamheter med att använda sociala medier. Och flera respondenter är av uppfattningen att de sociala medierna inte bör överskattas, utan att det personliga mötet är det viktigaste.

No description available.

Abstract Title: Similar but different – Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika – Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010). Number of pages: 35 (40 including enclosures) Author: Magnus Mjöhagen Tutor: Amelie Hössjer Course: Media and Communication studies C Period: Autumn 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala University Purpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press. Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign. Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties. The democratic task of journalism was fulfilled in 81,3 percent of the cases concerning Swedish Social Democratic Party and in 90,1 percent of the cases concerning Sweden Democrats. The expectations of journalism in the election campaign were fulfilled in 50 percent of the cases, concerning both parties. Keywords: Media, democracy, political communication, framing, impersonation, election journalism, news papers online.



Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister – en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson