Under valåret 2018 har vi kunnat se politikers nära kontakt med influencers på sociala medier. Valrörelsen på Instagram har bestått av influencers och politikers förklädda relationer. En potentiell problematik för de båda aktörernas transparens och trovärdighet. Politiker har idag blivit den nya trenden för influencers att marknadsföra. Studien har till syfte att besvara hur politiker och influencers använder Instagram som politiskt plattform för att sprida politiska budskap. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en webbenkät för att undersöka mediepublikens inställning till fenomenet, samt en multimodal metod bestående av sex stycken bilder på Instagram. Mediepubliken är det begrepp som kommer att användas för att beskriva de respondenter som besvarat vår enkät samt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån vedertagna teorier för att skapa djupare förståelse av fenomenet politiskt influencer marketing, och dess bakomliggande faktorer. På så vis kan forskningsfrågor besvaras och slutsats dras kring att begreppet politiskt†influencer†marketing är ett fenomen som utförs genom politiska kommunikation på Instagram. Vi har även dragit slutsatsen att den politiska kommunikationen på Instagram är ett ytterligare sätt för eliter att kommunicera med varandra, inför bredare publik.

Den här undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys för vilka typer av gestaltningstekniker Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna använder sig av i sina valfilmer under valkampanjerna 2010, 2014 och 2018. Ett kodschema inspirerat av Fairhurst och Sarr i boken “ The art of Framing: Managing the Language of Leadership” har legat till grund för att kunna besvara frågorna “vilka budskap som förs fram i filmerna och hur de gestaltas, hur denna gestaltning förändrats över tid genom valrörelserna och om det i så fall finns skillnader mellan valrörelser och partier.” Sammanlagt har nio filmer analyserats, ett urval baserat på vilka filmer med flest visningar på YouTube som släppts närmast inpå respektive val. I denna kvalitativa innehållsanalys har frågor ställts till materialet utifrån Fairhurst och Sarrs framingverktyg; metaforer, kontraster, jargong och slagord, spin och stories. H uvudresultatet som framkommit är att även det svenska valkampanjandet via filmmediet gått mot ett ökat skuldbeläggande på meningsmotståndare, under kategorin spin (en strategi som funnits med Sverigedemokraterna hela vägen, men nu även blivit tydligt hos Socialdemokraterna och Moderaterna), likväl som ett ökat fokus på partiledaren, där samtliga partiledare tar rollen som den “allvetande berättaren”.

No description available.

Uppsatsen utgår från politisk kommunikation och syftet är att exponera politikernas strävan att styra väljarnas åsikter. Eftersom Sverigedemokraterna är nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att påverka väljarnas åsikter genom retorik och politiska texter är intressanta därför att de, på ett subtilt sätt, kan övertala väljarna genom rätt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vår problemformulering är: På vilket sätt använder Sverigedemokraterna retorik i frågorna invandring och ålderdom för att nå ut med sina politiska åsikter? Uppsatsens teoretiska ram utgår från politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear. De senare kom att bli det största sambandet mellan teorin och analysen. Studiens metod är en kvalitativ textanalys där målet var att visa vad Sverigedemokraterna pratar om och hur de pratar om det (kvalitet), inte hur ofta (kvantitet). För att lättare hitta dolda påverkansfaktorer är textanalysen indelad i en retorisk del och en propagandadel. Empirin består av informationsmaterial med Sverigedemokraternas nationella organisation som avsändare och behandlar två av Sverigedemokraternas hjärtefrågor: invandring och ålderdom. Analysen innefattar sju texter från hemsidan och sex texter från det tryckta materialet och lägger vikt vid innehållet i empirin. Våra resultat visar att Sverigedemokraterna förkastar de andra riksdagspartiernas politik för att få läsaren att distansera sig från dem och istället känna samhörighet med Sverigedemokraterna. Partiet använder propaganda genom att förenkla, förstärka, förtäta och förkläda texterna. På så sätt påverkar de läsaren till att göra egna tolkningar som förhoppningsvis gynnar partiet. Forskningsprocessens största upptäckt är att Sverigedemokraterna använder sig av strategin Politics of fear. I det empiriska materialet väcker partiet många starka känslor hos läsaren, framförallt hennes rädsla för det okända och inför framtiden, för att sedan skapa trygghet genom att själva ha lösningen på problemen. Inom Politics of fear är det vanligt att måla upp överdrivna hotbilder som får läsaren att känna större rädsla än hon egentligen behöver. Vi har i studien identifierat internationella och nationella hot och tryggheter som Sverigedemokraternas bärande innehåll i Politics of fear.

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre. Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär. Den teoretiska ram vi har valt att arbeta med utgår ifrån teorierna kring kommunikation, genre och retorik. Men vi har också försökt att se den politiska bloggens konsekvenser ur ett opinionsbildningsperspektiv. Dessa teorier har sedan angripit de utvalda politiska bloggarna i en kvalitativ metod där materialet har bestått av fyra politiska bloggar. Utöver att den politiska bloggen har en funktion som tenderar, genom kronologisk publicering, att likna en ordinär dagbok, så visar resultatet att den politiska bloggens framväxande genre gestaltas av en ironisk och sarkastisk kommunikation. Den politiska bloggens kommunikation sätter författaren på ”höga hästar” och ger utrymme för smutskastning och förlöjligande av andra. De politiska bloggarna är, trots sitt politiska syfte, också en mediekanal som ger möjlighet till personifiering. Genom bilder och generell personlig gestaltning finns det möjlighet att visa att det finns en person bakom det politiska budskapet. Detta kan därför ses förstärka ethos i den politiska kommunikationen. Ytterligare förstärkning av inläggens relevans görs genom både länkning till andra bloggare men framförallt till journalistiska källor. Detta kan ses vara en länkning som förstärker en trovärdighet men också en länkning som skapar en relation med journalister. Denna relation kan vara en ingång i den lilla sfär som tenderar att skapa en intern cirkel som i sin tur ger en ingång i opinionsbildningen. Vi avslutar studien i en diskussion som mynnar ut i att den så välrenommerade gräsrotsjournalistiken förkastas då det krävs att bloggaren tar sig in i den elitistiska cirkeln för att kunna agera opinionsbildande. Den framgångsrike bloggaren är därmed endast till för några få nätverksbyggande och retoriskt kommunikativa personer.

No description available.

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly. Two flaws that I find are that the parties lacked credibility and were reluctant to state which groups in society would stand to lose from their policies. Another finding is that the stories provided by the parties were disturbed by other stories about the parties and the subjects their commercials covered. Based on these conclusions I formulate a set of questions that parties and others can use to test the potential of a story. / 2010 använde svenska partier för första gången reklamfilmer i TV för att vinna röster i ett riksdagsval. I samband med valrörelsen fick partierna kritik för att de inte lyckades förmedla en berättelse till väljarna om hur de ville förändra Sverige. I den här uppsatsen undersöker jag vilka förutsättningar partiernas valfilmer hade att förmedla en sådan berättelse till väljarna. Jag använder centrala begrepp inom retorik, storytelling, postmodernism och psykologi för att formulera tre krav vardera på berättaren, berättelsen och mottagandet. Med utgångspunkt i den resulterande bilden av vad som utmärker en bra berättare, en bra berättelse och ett bra mottagande undersöker jag i vilken utsträckning kritiken var befogad vad gäller filmerna. Jag finner stora skillnader mellan filmerna när det gäller hur väl de motsvarar kraven. Två punkter där flera av filmerna inte motsvarar kraven är att partierna brast i trovärdighet och att de inte ville tala om vilka grupper i samhället som skulle förlora på deras politik. Jag finner också att de berättelser partierna förde fram i filmerna stördes av andra berättelser om partierna och de frågor filmerna handlade om. Utifrån dessa slutsatser formulerar jag ett antal frågor som partier och andra kan använda för att testa en berättelses potential.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär. Traditionella media påverkade explicita attityder signifikant.

No description available.

<p>Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre.</p><p>Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär. Den teoretiska ram vi har valt att arbeta med utgår ifrån teorierna kring kommunikation, genre och retorik. Men vi har också försökt att se den politiska bloggens konsekvenser ur ett opinionsbildningsperspektiv. Dessa teorier har sedan angripit de utvalda politiska bloggarna i en kvalitativ metod där materialet har bestått av fyra politiska bloggar.</p><p>Utöver att den politiska bloggen har en funktion som tenderar, genom kronologisk publicering, att likna en ordinär dagbok, så visar resultatet att den politiska bloggens framväxande genre gestaltas av en ironisk och sarkastisk kommunikation. Den politiska bloggens kommunikation sätter författaren på ”höga hästar” och ger utrymme för smutskastning och förlöjligande av andra. De politiska bloggarna är, trots sitt politiska syfte, också en mediekanal som ger möjlighet till personifiering. Genom bilder och generell personlig gestaltning finns det möjlighet att visa att det finns en person bakom det politiska budskapet. Detta kan därför ses förstärka ethos i den politiska kommunikationen. Ytterligare förstärkning av inläggens relevans görs genom både länkning till andra bloggare men framförallt till journalistiska källor. Detta kan ses vara en länkning som förstärker en trovärdighet men också en länkning som skapar en relation med journalister. Denna relation kan vara en ingång i den lilla sfär som tenderar att skapa en intern cirkel som i sin tur ger en ingång i opinionsbildningen.</p><p>Vi avslutar studien i en diskussion som mynnar ut i att den så välrenommerade gräsrotsjournalistiken förkastas då det krävs att bloggaren tar sig in i den elitistiska cirkeln för att kunna agera opinionsbildande. Den framgångsrike bloggaren är därmed endast till för några få nätverksbyggande och retoriskt kommunikativa personer.</p>