<p>The new media landscape is growing by the minute with blogs, web pages and different communities. The latest phenomenon that has grown rapidly throughout the world is Facebook. This is at new platform for communications where individuals can meet and socialise. Even political actors have started to appear on this community to work and spread their opinions. Several of the Swedish political parties are represented with different group, among them we have the two biggest political youth organisations: MUF (Young conservatives) and SSU(Young socialists).</p><p>This study examines how Facebook can be used as a tool to create opinion. The authors of this thesis have chosen to emphasise their study on the above mentioned political youth organisations SSU and MUF and how these two actors and there members chose to use this community as a communications tool.</p><p>This study is conducted by the use of qualitative interviews with representatives from the organisations and creators of the groups. The authors have also done an observation of the groups</p><p>The research shows that there are differences between the MUF and SSU both in the increase of members but also in activity.</p><p>The study shows that the involvement of the two organisations in their groups have no importance set in correlation to the amount of activity ad increase of members. Facebook is a good tool for creating opinion if used in the right way. Something that both SSU and MUF have great knowledge of, even though they use it differently.</p>

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet.

De senaste åren har präglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning. Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.    I takt med sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.    Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram. Hur de konstruerar sina visuella identiteter, hur de försöker framställa sig. Syftet har vidare varit att diskutera de aktuella politikernas bruk av Instagram utifrån begrepp som varufiering och personifiering av politikern, med ett ytterligare teoretiskt ramverk bestående av medialisering, kändispolitik och postpolitik. Studien intresserade sig även för hur politikerna själva uppfattar sitt användande och hur de ser på mediet ifråga; vilka följder det har haft för dem, professionellt som privat.    Studiens metodologiska ram baserades uteslutande på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA), och hans uppfattning om begreppen representation, identitet och relation, samt diskurs. Materialet har bestått av två kronologiskt linjära urval från respektive politikers bildflöde, vilket resulterade i 36 bilder ur Palms flöde, och 50 ur Ohlys. Bilderna delades in i diskursspecifika kategorier, arbete och fritid, och sedan i ytterligare analytiska teman.    Författarna har också hållit en semistrukturerad orienteringsintervju med vardera politiker, och gjort en liknande segmentering och analys av svaren.    Uppsatsen visar att Veronica Palm och Lars Ohly, med den oinskränkta makt de har över sina Instagram-konton, genom exkludering och tematisering, implicita och explicita skildringar, kan konstruera den bild av sig själva och av verkligheten som de själva önskar, och som gynnar dem. Det har också framgått att de aktuella politikernas syn på Instagram, är att det är ett lättsamt, mindre seriöst medium där man kan vara personlig och dela bilder utan konsekvenser. Det är inget ovärderligt politiskt instrument som vinner val, men det kan tjäna till att minska klyftan mellan privat och professionellt, mellan väljare och vald. * http://instagram.com/press/ besökt 21/5-2014

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit – decentralization, participation and the distribution of information – and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.

Denna uppsats är en studie i hur andrafiering används inom Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest, med syfte att se hur det har använts i diskurser inom politisk kommunikation gentemot potentiella väljare, utifrån frågeställningar om vilken funktion det fyller och hur användningen har utvecklats över tid. Vidare lyfts också frågor om hur andrafiering som process går till och vilka som har kommit att konstrueras som Den Andre. För att kunna studera den politiska diskursen har jag utöver teorier om andrafiering och Den Andre, främst använt mig av Laclau &amp; Mouffes diskursteori, som har ett socialkonstruvistiskt perspektiv på språk och diskurs, för att förstå vilka effekter den politiska diskursen kan ha för samhället. Datamaterialet bestod av Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest inför svenska riksdagsval under en 50-års period, från 1964–2014, med totalt 32 valmanifest. Texterna har kodats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på hur det skett en förändring över tid i vilka som andrafieras i valmanifesten, och att även användningen har ändrat karaktär och kommit att få ett allt större utrymme i den politiska diskursen i valmanifesten.

Studiens syfte är att studera hur Sveriges statsminister Stefan Löfvens tal till nationen den 22 mars 2020 fungerar som effektiv kommunikation under coronapandemin i Sverige. Dessutom kommer studien att undersöka hur bevismedlen ethos, logos och pathos används för att övertala. Analysmetoden som används är en kritisk retorikanalys som studerar talets språk och talar om hur det valda materialet förhåller sig i det avsedda sammanhanget. Forskning kring tal till nationen är ett outforskat område. I stället har majoriteten av forskningen fokuserat allmänt på hur retorik används i tal.Resultatet av vår studie visar på att Stefan Löfvens tal till nationen till stor del var mottagaranpassat och passande till den retoriska situationen. Dessutom använder Löfven sig av en blandning av ethos, logos och pathos i talet för att övertala publiken att lyssna på hans budskap. Då han gjorde detta lyckades han leverera ett starkt retoriskt tal, tack vare att han använde passande retoriska verktyg utifrån talets kontext och retoriska situation.

Gestaltningar handlar om hur man förstår, tolkar och skapar mening ur sina upplevda eller medierade erfarenheter. Med det är gestaltningsprocesser oundvikliga eftersom människan strävar efter att skapa mening i tillvaron. Varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten.Detta gör det intressant att undersöka hur medierna har valt att gestalta regeringskrisen och därmed påverkat vår uppfattning av den. Regeringskrisen inleddes den 2 december 2014 efter att Sverigedemokraternaavsåg att rösta för Alliansensbudgetförslag. Detta skulle leda till att regeringens budgetpropositionskulle fällas vilket är en unik situation i Sverige och har inte hänt i modern tid.1Detta var den första regeringskriseni Sverige efter regeringen Carlssons avgång 1990.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapporteringen av regeringskrisen gestaltades. Detta med inriktning på regeringskrisen och dess centrala aktörer och aktörsgrupper. Vi har valt att utgå ifrån Sveriges två största morgon-respektive kvällstidningar nämligen Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladetoch Dagens Nyheter. Vår analys tar avstamp i ett kodschema med variabler och variabelvärden som är relevanta för vår undersökning. Artiklarna som vi analyserar finner vi genom dataprogrammet Retriever.Resultatet visar att mediernas bevakning av regeringskrisen var mestadels objektiv och antog en saklig gestaltning. Det fanns dock utrymme för diskussion och opinionsbildning. Undersökningen visade även att Sverigedemokraterna och dess aktörer var de som framställdes som mest negativ samt att rapporteringen av regeringskrisen var snarlikamellan de analyserade tidningarna

Sverige befinner sig i en pandemi i vilken Sveriges statsminister Stefan Löfven hållit tal till nationen vid två tillfällen under 2020: den 22 mars och den 22 november, vilka är det material som analyseras i studien utifrån en retorisk analysmetod. Talen är en del av den kriskommunikation vilken Sveriges regering nyttjar för att påverka mottagarna men också informera om pandemiläget i Sverige. Syftet med studien är att undersöka de retoriska argument vilka appellerar till de retoriska påverkansmedlen ethos, pathos och logos, samt hur de appellerar till de retoriska påverkansmedlen. Resultatet av analysen påvisar att Löfvens retoriska argument i båda talen appellerar till ethos främst för en etablerad vi-känsla, till pathos främst på grund av negativ känslomässig påverkan hos mottagaren och till logos utifrån övertygning samt statiska uppgifter och kontrollerbara fakta. Nyttjandet av ethos-appeller och pathos-appeller i Löfvens två tal till nationen 2020 påminner om Göran Perssons tal från 2001 gällande terrorattentatet i USA vilket påvisar att offentliga tal som en del av kriskommunikation inte har genomgått någon större förändring gällande retoriska argument under de senaste 20 åren. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Denna studie bygger på delar av den svenska politiska debatten under våren 2021 och undersöker hur den kommit till uttryck på olika ledarsidor. Metoden som använts är en retorisk analys med syfte att undersöka och identifiera hur kampen mellan regeringen och oppositionen har sett ut när det kommer till försök till övertygelse och betydelser. Det övergripande debattämnet har varit vad en framtida Moderatledd och SD-stödd regering skulle betyda för Sverige och demokratin, med Socialdemokraternas jämförelser med stormningen av Kapitolium och Donald Trump som startpunkt. I den retoriska analysen har fokuset legat på den retoriska situationen, de tre övertygelsemedlen ethos, pathos och logos, samt olika stilfigurer och doxa. Fokuset har legat mer på innehållet i texterna än själva utformningen och dispositionen. Resultatet visade att inriktningen i texterna ofta gällde motståndarsidan och att försöka ställa den i dålig dager. Resultatet visade även att de retoriska verktygen som exempelvis stilfigurer och användandet av de tre övertygelsemedlen var vanligt. Det gjordes ofta kritiska historiska jämförelser och paralleller för att argumentera för sin ståndpunkt. Ofta dragna till sin spets för att försöka övertyga och ge nya betydelser för vad ett visst beteende eller uttalande hos motståndarsidan negativt sett skulle kunna leda till.

This thesis studies the development of the Swedish criminal policy debate regarding how the Social Democrats and the Moderates, portray and propose to address gang criminality from a security perspective. Debate articles and election manifestos of 2018 and 2022 have been analyzed with the purpose of examining if there is evidence for an assumption that political parties in Sweden, other than the right-wing populist party Sweden Democrats, have come to adopt strategies to communicate with voters that are based on so-called securitization agendas. By doing this, the aim of this thesis is to deepen our understanding of whether the international trend of securitizing gang criminality has come to play also in a Swedish context. The analysis is based on the following research questions: 1) How do Social Democrats and Moderates portray gang crime following up to the elections of 2018 and 2022? 2) What securitizing statements can be identified in these representations? To answer these questions, Carol Bacchi’s analytical approach ”What’s the problem represented to be” was used in order to structure a qualitative content analysis. The theoretical foundation of the study is securitization theory, with the aim of identifying securitization efforts, more specifically regarding what or who are presented to be under threat of gang crime. Furthermore, policy suggestions by the respective party was analyzed as being either conventional or extraordinary – the latter indicating an effort to securitize this political issue.  The study finds that there has been a shift between 2018 and 2022 regarding how Social Democrats and Moderates portray gang crime as well as how they propose to address the problem. Following up to the election in 2022, both parties argued that safety, security and trust in the society are not only threatened but undermined. This causes the Moderates to present a preventive program that partly contains elements of extraordinary measures. Based on the analysis, we can establish that Social Democrats and Moderates portray the problem towards a more securitizing discourse in 2022, and, in that regard, also have come to adopt the Sweden Democrats parties attempt to securitize gang crime.