<p>Denna uppsats handlar om lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland ur ett politisk geografiskt perspektiv. Eftersom beslutsfattandet om kärnkraft och lokaliseringen är kopplade till varandra tas båda dessa aspekter upp i uppsatsen. I uppsatsen undersöks vilka aktörer och faktorer som styr/har styrt lokaliseringen och beslutsfattandet. Fokus ligger på problematiken kring territorier, beslutsfattande och olika politiska och utompolitiska delfaktorer som påverkar förhållanden inom och mellan territorier och därmed även lokaliseringen. Den teoretiska bakgrunden består av Thomas Lundéns ramverk för makten över marken och av huvudpunkter i Malmbergs lokaliseringsteori.</p><p>Finlands fyra kärnkraftanläggningar ligger i Lovisa och Eurajoki. Idag (januari 2007) byggs Finlands femte kärnkraftverk och diskussioner kring det sjätte har redan påbörjat. Det femte kraftverket har diskuterats och planerats sedan 1970-talet men först år 2002 fattade riksdagen ett positivt principbeslut om kärnkraft. Enligt förespråkare krävs ny kärnenergi i Finland för att tillfredsställa energiefterfrågan, ersätta gamla kärnkraftverk, nå klimatstrategiska mål, säkra stabila elpriser och för att minska landets beroende av importerad el. Kärnenergilagen styr hantering av kärnkraftfrågorna i Finland. Utgångspunkten i lagen är att verksamheten måste vara säker och den får inte skada människor, miljö eller egendom, dessutom måste principbeslutet vara i linje med den allmänna nyttan. Besluten fattas fortfarande idag av en relativt liten krets trots att graden av demokrati har ökat sedan 1960-talet.</p><p>I Finland fattar staten besluten om kärnkraftbygget och företagen beslutar om lokaliseringen. För att statsrådet och riksdagen kan fatta principbeslutet måste den planerade lokaliseringskommunen godkänna företagets (ansökarens) kärnkraftplaner. Även grannkommuner ger uttalanden om projektet. Dagens kärnkraftkommuners samarbetsvilja med kärnkraftverksamheter har både på 1960-talet och på 2000-talet berott på deras svaga ekonomiska situation och gynnsamma politiska klimat. Denna situation har gett företagen, som är etablerade och har stabil ekonomi, en fördel och mer makt i förhandlingarna med lokaliseringsorterna.</p><p>Regleringar som både nationella och internationella ramverk ställer för lokaliseringen, är idag i stort sett samma som på 1960-talet. För att ett område betraktas som ett potentiellt lokaliseringsalternativ måste det uppfylla en rad olika krav. Säkerhetsfaktorer, tillgång till vatten, lämplig berggrund, goda transportnät och närhet till marknader har alltid varit viktiga förutsättningar för kärnkraftlokaliseringen. Avgörande för valet av lokaliseringen har dock varit kommunernas intresse för kärnkraftverksamhet.</p><p>Naturförutsättningarna utgör en grund för beslutsfattandet men det är framför allt de tekniska, ekonomiska och politiska faktorerna som alltid har varit de viktigaste aspekterna som har påverkat lokaliseringsbesluten. Den språkliga dimensionen (kommunikationen) har aldrig tagits hänsyn till i beslutsfattandet. Detta har lett till samhällsförändringar i gamla svenskspråkiga områden. Lovisa är ett exempel på en sådan utveckling.</p>

Denna uppsats handlar om lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland ur ett politisk geografiskt perspektiv. Eftersom beslutsfattandet om kärnkraft och lokaliseringen är kopplade till varandra tas båda dessa aspekter upp i uppsatsen. I uppsatsen undersöks vilka aktörer och faktorer som styr/har styrt lokaliseringen och beslutsfattandet. Fokus ligger på problematiken kring territorier, beslutsfattande och olika politiska och utompolitiska delfaktorer som påverkar förhållanden inom och mellan territorier och därmed även lokaliseringen. Den teoretiska bakgrunden består av Thomas Lundéns ramverk för makten över marken och av huvudpunkter i Malmbergs lokaliseringsteori. Finlands fyra kärnkraftanläggningar ligger i Lovisa och Eurajoki. Idag (januari 2007) byggs Finlands femte kärnkraftverk och diskussioner kring det sjätte har redan påbörjat. Det femte kraftverket har diskuterats och planerats sedan 1970-talet men först år 2002 fattade riksdagen ett positivt principbeslut om kärnkraft. Enligt förespråkare krävs ny kärnenergi i Finland för att tillfredsställa energiefterfrågan, ersätta gamla kärnkraftverk, nå klimatstrategiska mål, säkra stabila elpriser och för att minska landets beroende av importerad el. Kärnenergilagen styr hantering av kärnkraftfrågorna i Finland. Utgångspunkten i lagen är att verksamheten måste vara säker och den får inte skada människor, miljö eller egendom, dessutom måste principbeslutet vara i linje med den allmänna nyttan. Besluten fattas fortfarande idag av en relativt liten krets trots att graden av demokrati har ökat sedan 1960-talet. I Finland fattar staten besluten om kärnkraftbygget och företagen beslutar om lokaliseringen. För att statsrådet och riksdagen kan fatta principbeslutet måste den planerade lokaliseringskommunen godkänna företagets (ansökarens) kärnkraftplaner. Även grannkommuner ger uttalanden om projektet. Dagens kärnkraftkommuners samarbetsvilja med kärnkraftverksamheter har både på 1960-talet och på 2000-talet berott på deras svaga ekonomiska situation och gynnsamma politiska klimat. Denna situation har gett företagen, som är etablerade och har stabil ekonomi, en fördel och mer makt i förhandlingarna med lokaliseringsorterna. Regleringar som både nationella och internationella ramverk ställer för lokaliseringen, är idag i stort sett samma som på 1960-talet. För att ett område betraktas som ett potentiellt lokaliseringsalternativ måste det uppfylla en rad olika krav. Säkerhetsfaktorer, tillgång till vatten, lämplig berggrund, goda transportnät och närhet till marknader har alltid varit viktiga förutsättningar för kärnkraftlokaliseringen. Avgörande för valet av lokaliseringen har dock varit kommunernas intresse för kärnkraftverksamhet. Naturförutsättningarna utgör en grund för beslutsfattandet men det är framför allt de tekniska, ekonomiska och politiska faktorerna som alltid har varit de viktigaste aspekterna som har påverkat lokaliseringsbesluten. Den språkliga dimensionen (kommunikationen) har aldrig tagits hänsyn till i beslutsfattandet. Detta har lett till samhällsförändringar i gamla svenskspråkiga områden. Lovisa är ett exempel på en sådan utveckling.

<p>The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster?</p><p>The theory is based on two Swedish human geographers Torsten Hägerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as “geopolitics”. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication.</p><p>The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations.</p><p>New Orleans City’s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans. That makes the land fragile, other contributing factors are the “Bowl-effect”, the city is placed under sea level between Lake Pontchartrain and the Gulf coast, in a so called “bowl”.</p><p>New Orleans was first founded in 1718 by the French and remained a French colony till 1768 when Spain took over and was later returned to the USA in 1803. The area is very attractive on a trade perspective as well as for tourism. During the years the state have tried to manage the environment and build canals, levees and establish pumps to avoid storm surge and floods. Regarding the trade and commerce issue, New Orleans are a pathway between the oil in the Mexican Gulf Coast and the rest of the US via the Mississippi River and are also the link between the US and Europe.</p><p>The US is built on 50 federal states and is governed by the president and his establishment. The federal system is superior the local government and it was widely visible during the hurricane disaster. The local authorities were helpless and banded from additional help from superiors. The scarcity of communication between the governor of Louisiana Kathleen Blanco, the mayor of New Orleans Ray Nagin, the FEMA (Federal Emergency Management Agency) and the President of the US George W. Bush were terrible, and caused the rescue resources to be delayed for over two days.</p><p>The hurricane disaster took over 1 800 human lives, flooded 80 % of the city and made over 160 000 inhabitants homeless and forced over 350 000 persons to leave their homes. The demography of New Orleans describes that over 70 % of the population are estimated to be African – Americans. The evacuation strategy failed when the poverty rate is high in the region and 120 000 persons do not own any vehicle, which made it difficult for people to move. And the crisis situation increased by the lack of effort from the authorities to help the abandoned. Normally during floods, people tend to reach for higher grounds to search for refuge. In New Orleans the effect was revised and people were drawn to the location recommended be the authorities of New Orleans, the Louisiana Superdome, whish is placed in the “bottom of the bowl”. All routes and ways were cut down between this area and the periphery.</p><p>This essay also discusses the segregation issues in New Orleans City and reflects on the ethnic discrimination charges that were laid on the government. The topic gets more difficult in relation to media representation; the media tend to put their own angles to the discussion. It is important to be critical to the realities that are given an presented.</p><p>The politicians are criticized for their management of the rescue resources and the obvious neglect of federal powers. Many of the efforts and management of resources were placed on guarding state-owned and private properties, military and police were stationed around the City to avoid people from stealing and looting.</p><p>In the end, the lack of relation between authority (the power) and the territory and its establishments and the non understanding of how to plan the city to live under better conditions in relation to this hazard area, have led to the results and consequences of the tremendous destruction after the Hurricane Katrina.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att identifiera naturförutsättningarna i amerikanska stadsregionen New Orleans och forma en förståelse av händelseförloppet under orkanen Katrinas framfart genom New Orleans i augusti 2005. Vilka bodde i de mest drabbade områdena och vilka drabbades av konsekvenserna av katastrofen?</p><p>Utgångspunkten är den regionalgeografiska teorin som utvecklades av Thomas Lundén och Torsten Hägerstrand. Deras teorier om regionalgeografi och politisk geografi, även kallad ”geopolitik”, där man förklarar relationen mellan stat och territorium, makten över marken och andra variabler som kan påverka och ha betydelse över marken, såsom: ekonomi, kultur, teknologi, demografi och kommunikation.</p><p>Författaren har valt att utgå ifrån kvantitativ metod, uppsatsen genomgick en översiktlig analys genom att analysera artiklar, media reportage, dokumentärer och skrivna texter. Författaren har behållit ett kritisktförhållningssätt vid analysen av den amerikanska litteraturen som dominerat i studiematerialet.</p><p>New Orleans topografi är unik i sin bemärkelse att staden är lokaliserad på landområde som befinner sig under havsytan. New Orleans lokalisering är även i ett delta område som binder tre flodsystem åt. Vilket är orsaken till att jorden kring detta våtmarksområde är ömtåligt och lätt brytbart. New Orleans är även hårt utsatt av flodvågor, då staden ligger dåligt placerad i en så kallad ”skål”.</p><p>New Orleans var grundad år 1718 av fransmännen och förblev en franskkoloni tills spanjorerna tog över regionen år 1768. Regionen är väldigt attraktivt för turism och handel. För att bibehålla en god levnads och handelskvalitet i området, lagstiftades och etablerades fördämningsvallar, kanaler och vattenpumpar.</p><p>Handelsmässigt är New Orleans en import och export port med handel mellan USA och Europa.</p><p>USA är uppdelade i 50 federala stater och regeras av en president och dennes administrativa enhet. De federala systemen representerar en överhet gentemot de lokala myndigheterna. Gränsen mellan över- och underordnad var extra tydlig under orkankatastrofen. Så pass tydlig att de lokala myndigheterna var begränsade i sina befogenheter, och fick därmed inte tillgång till de resurser som ansågs behövas. Problemet under Katrinakatastrofen var bristerna på kommunikation mellan Louisianas guvernör Kathleen Blanco, New Orleans borgmästare Ray Nagin och USAs president George W. Bush, som ledde till försenade hjälpmedel.</p><p>Orkanen tog över 1800 människors liv och tvingade över 350 000 människor att fly sina hem. 80 % av staden vattenfylldes/översvämmades, vilket gjorde att cirka 160 000 personer fick sina hem totalförstörda, därmed blev 160 000 personer hemlösa.</p><p>Enligt tidigare utmätningar har över 70 % av invånarna ingen tillgång fordon, vilket orsakade att dessa människor inte kunde evakuera på egen maskin. Myndigheterna var hjälplösa och medborgarna fick lite information från auktoritären.</p><p>Under sådana situationer som översvämning brukar människor dra sig till högre höjder, det som gör att New Orleans händelsen extra intressant är valet av evakueringsplats. I detta fall visar det sig att de drar sig till mitten av skålen, där det även är som mest utsatt för översvämningar och flodvågor.</p><p>Uppsatsen diskuterar även segregationsmönster i New Orleans och reflekterar över de anklagelser som riktades gentemot den amerikanska staten om etnisk diskriminering.</p><p>Uppsatsen reflekterar över media skildringarna och politikernas försök att organisera en räddningsaktion och misslyckandet av detta.</p><p>Avslutningsvis konstateras att relationen mellan makten och marken (territoriet) och dess rumsliga organisation, samt oförståelsen vid stadsplaneringen och bosättande i riskzoner, alla bidrog till konsekvenserna och resultatet av den gigantiska förödelsen efter orkanen Katrina.</p>

The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster? The theory is based on two Swedish human geographers Torsten Hägerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as “geopolitics”. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication. The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations. New Orleans City’s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans. That makes the land fragile, other contributing factors are the “Bowl-effect”, the city is placed under sea level between Lake Pontchartrain and the Gulf coast, in a so called “bowl”. New Orleans was first founded in 1718 by the French and remained a French colony till 1768 when Spain took over and was later returned to the USA in 1803. The area is very attractive on a trade perspective as well as for tourism. During the years the state have tried to manage the environment and build canals, levees and establish pumps to avoid storm surge and floods. Regarding the trade and commerce issue, New Orleans are a pathway between the oil in the Mexican Gulf Coast and the rest of the US via the Mississippi River and are also the link between the US and Europe. The US is built on 50 federal states and is governed by the president and his establishment. The federal system is superior the local government and it was widely visible during the hurricane disaster. The local authorities were helpless and banded from additional help from superiors. The scarcity of communication between the governor of Louisiana Kathleen Blanco, the mayor of New Orleans Ray Nagin, the FEMA (Federal Emergency Management Agency) and the President of the US George W. Bush were terrible, and caused the rescue resources to be delayed for over two days. The hurricane disaster took over 1 800 human lives, flooded 80 % of the city and made over 160 000 inhabitants homeless and forced over 350 000 persons to leave their homes. The demography of New Orleans describes that over 70 % of the population are estimated to be African – Americans. The evacuation strategy failed when the poverty rate is high in the region and 120 000 persons do not own any vehicle, which made it difficult for people to move. And the crisis situation increased by the lack of effort from the authorities to help the abandoned. Normally during floods, people tend to reach for higher grounds to search for refuge. In New Orleans the effect was revised and people were drawn to the location recommended be the authorities of New Orleans, the Louisiana Superdome, whish is placed in the “bottom of the bowl”. All routes and ways were cut down between this area and the periphery. This essay also discusses the segregation issues in New Orleans City and reflects on the ethnic discrimination charges that were laid on the government. The topic gets more difficult in relation to media representation; the media tend to put their own angles to the discussion. It is important to be critical to the realities that are given an presented. The politicians are criticized for their management of the rescue resources and the obvious neglect of federal powers. Many of the efforts and management of resources were placed on guarding state-owned and private properties, military and police were stationed around the City to avoid people from stealing and looting. In the end, the lack of relation between authority (the power) and the territory and its establishments and the non understanding of how to plan the city to live under better conditions in relation to this hazard area, have led to the results and consequences of the tremendous destruction after the Hurricane Katrina. / Syftet med uppsatsen är att identifiera naturförutsättningarna i amerikanska stadsregionen New Orleans och forma en förståelse av händelseförloppet under orkanen Katrinas framfart genom New Orleans i augusti 2005. Vilka bodde i de mest drabbade områdena och vilka drabbades av konsekvenserna av katastrofen? Utgångspunkten är den regionalgeografiska teorin som utvecklades av Thomas Lundén och Torsten Hägerstrand. Deras teorier om regionalgeografi och politisk geografi, även kallad ”geopolitik”, där man förklarar relationen mellan stat och territorium, makten över marken och andra variabler som kan påverka och ha betydelse över marken, såsom: ekonomi, kultur, teknologi, demografi och kommunikation. Författaren har valt att utgå ifrån kvantitativ metod, uppsatsen genomgick en översiktlig analys genom att analysera artiklar, media reportage, dokumentärer och skrivna texter. Författaren har behållit ett kritisktförhållningssätt vid analysen av den amerikanska litteraturen som dominerat i studiematerialet. New Orleans topografi är unik i sin bemärkelse att staden är lokaliserad på landområde som befinner sig under havsytan. New Orleans lokalisering är även i ett delta område som binder tre flodsystem åt. Vilket är orsaken till att jorden kring detta våtmarksområde är ömtåligt och lätt brytbart. New Orleans är även hårt utsatt av flodvågor, då staden ligger dåligt placerad i en så kallad ”skål”. New Orleans var grundad år 1718 av fransmännen och förblev en franskkoloni tills spanjorerna tog över regionen år 1768. Regionen är väldigt attraktivt för turism och handel. För att bibehålla en god levnads och handelskvalitet i området, lagstiftades och etablerades fördämningsvallar, kanaler och vattenpumpar. Handelsmässigt är New Orleans en import och export port med handel mellan USA och Europa. USA är uppdelade i 50 federala stater och regeras av en president och dennes administrativa enhet. De federala systemen representerar en överhet gentemot de lokala myndigheterna. Gränsen mellan över- och underordnad var extra tydlig under orkankatastrofen. Så pass tydlig att de lokala myndigheterna var begränsade i sina befogenheter, och fick därmed inte tillgång till de resurser som ansågs behövas. Problemet under Katrinakatastrofen var bristerna på kommunikation mellan Louisianas guvernör Kathleen Blanco, New Orleans borgmästare Ray Nagin och USAs president George W. Bush, som ledde till försenade hjälpmedel. Orkanen tog över 1800 människors liv och tvingade över 350 000 människor att fly sina hem. 80 % av staden vattenfylldes/översvämmades, vilket gjorde att cirka 160 000 personer fick sina hem totalförstörda, därmed blev 160 000 personer hemlösa. Enligt tidigare utmätningar har över 70 % av invånarna ingen tillgång fordon, vilket orsakade att dessa människor inte kunde evakuera på egen maskin. Myndigheterna var hjälplösa och medborgarna fick lite information från auktoritären. Under sådana situationer som översvämning brukar människor dra sig till högre höjder, det som gör att New Orleans händelsen extra intressant är valet av evakueringsplats. I detta fall visar det sig att de drar sig till mitten av skålen, där det även är som mest utsatt för översvämningar och flodvågor. Uppsatsen diskuterar även segregationsmönster i New Orleans och reflekterar över de anklagelser som riktades gentemot den amerikanska staten om etnisk diskriminering. Uppsatsen reflekterar över media skildringarna och politikernas försök att organisera en räddningsaktion och misslyckandet av detta. Avslutningsvis konstateras att relationen mellan makten och marken (territoriet) och dess rumsliga organisation, samt oförståelsen vid stadsplaneringen och bosättande i riskzoner, alla bidrog till konsekvenserna och resultatet av den gigantiska förödelsen efter orkanen Katrina.

Med denna underökning ville vi pröva en hypotes om att antalet proteser i ett givet land i Af- rika påverkar antalet protester i angränsande länder, det vill säga en analys om geografisk när- het påverkar antalet protester i grannländerna mellan åren 1997 – 2015. Tidigare studier av exempelvis Arabiska våren har nämnt internetanvändning som en tänkbar faktor vid sprid- ningen av protester. För att ytterligare pröva uppkomsten av den typen av sociala fenomen använde vi i första steget en metod som mäter en variabels påverkan på sina geografiska grannar. Resultatet visade ett svagt stöd för att geografisk närhet påverkar antalet protester i länder i Afrika under åren 2000 och 2006, men i efterföljande steg kunde vi inte hitta något stöd för att våra övriga utvalda förklaringsvariabler (demokratisering, internetanvändning, BNP, korruptionsindex samt populationsnivå) samverkade under dessa år. Detta antyder att metoden i sig fortfarande kan vara användningsbar, men att vi helt enkelt inte valde ut rätt samverkande variabler i vårt test.

<p>This is a tale about energy and power. It describes the geographer Halford Mackinder’s geopolitical theories and compares them with current views outlined by Zbigniew Brzezinski and Michael T Klare, among others. With a critical approach it also provides a historical account of a Europe that stands in front of an energy struggle so severe that the current world order seems destined to fall. Oil and natural gas, has since the beginning of the 20th century, been used as a geopolitical tool in order to create dependence, control and even sometimes overthrow empires. USA has for example dominated the “protectorates” Europe and Japan by controlling the flow of oil in the Middle East. But this seems to change. It can’t be ruled out that the cities of Europe in the long run will be shrouded in darkness. The background is that Europe’s own deposits of fossil energy are decreasing at such vast speed that almost the entire demand will have to be imported by the year 2020. Awareness of this forecast, and the undertaking to reduce the carbon emissions in accordance with the Kyoto treaty, led to a grand proclamation in March 2007 to reduce the need for fossil fuels. This commitment seems however to be insufficient if independence towards other regions shall be maintained. Only a small part of the demand can be met by domestically produced fuels. Neither will the proposed energy reducing measures increase the energy security. The conclusion is that there is no time to develop new technology in order to save Europe from its difficult situation.</p><p>The dependence on Russia will instead grow stronger. The current geopolitical order, where the United States has acted as a military protector and guarantor of the energy security, looks like it is going to fall. The US is bogged down in the Afghanistan and Iraq wars at the same time as Europe’s dependence on energy from the East grows. The US also has economic troubles and their own energy security dilemma. Russia has on the other hand acted with greater self confidence and purposefully built alliances with China, the Middle East and its former republics in Central Asia. Russia may soon dictate the future of Europe with its energy trump card. If Europe keeps its alliance with US and tries to challenge or subjugate Russia into its “unipolar” order it will deepen the risk for conflict. In such a conflict, Moscow has the power to darken and cool down the European room. Since every country is dependent on the dwindling energy resources for their survival, it may escalate into a full blown war. But the new order may be short. Within two decades there will probably be no surplus of energy to export for Russia, or any other nation for that matter. Europe will by then be without it’s own energy resources and simultaneously lose the option to import.</p> / <p>Det här är en berättelse om energi och makt. Den beskriver geografen Halford Mackinders geopolitiska teorier från början av 1900-talet och jämför dem med moderna uppfattningar från bland annat Zbigniew Brzezinski och Michael T Klare. Med en kritisk utgångspunkt ges även en historia om ett Europa som står inför en så svår energiutmaning att den nuvarande ordningen ser ut att falla. Sedan oljan och senare naturgasen började nyttjas har energin använts som ett geopolitiskt verktyg för att skapa beroenden, kontroll och även för att störta imperier i sank. USA har exempelvis dominerat sina ”protektorat” Europa och Japan genom att kontrollera oljeflödet från Mellanöstern. Men detta ser ut att förändras. I förlängningen går det inte utesluta att mörkret permanent lägger sig över Europas städer. Bakgrunden är att de egna lagren av fossil energi minskar i en sådan takt att i stort sett hela behovet måste importeras inom 20 år. Medvetenheten om detta, samt åtagandet att minska koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoavtalet, gjorde att EU i mars 2007 proklamerade att en stor satsning skulle vidtas för att reducera behovet av fossila bränslen. Denna satsning visar sig dock vara otillräcklig för att upprätthålla ett oberoende från andra regioner. Endast en mindre del av behovet kan tillgodoses med inhemskt producerade bränslen. Inte heller de energisparande åtgärderna kan dramatiskt höja energisäkerheten. Tiden är alltför knapp för att ny fantastisk teknik ska kunna rädda Europa ur sin besvärliga situation.</p><p>Istället blir beroendet av Ryssland allt större. Detta leder till att den rådande geopolitiska ordningen, där USA både har agerat som Europas militära beskyddare och garant av energisäkerheten, riskerar att falla ihop. Samtidigt som Europa blir mer beroende av energin från öst går USA:s krig i Irak och Afghanistan allt sämre. USA har även ekonomiska bekymmer och ett eget energisäkerhetsproblem. Ryssland har i sin tur agerat med allt större självaktning och målmedvetet byggt allianser med Kina, Mellanöstern och sina forna delrepubliker i Centralasien. Med energin som trumfkort kan Ryssland komma att diktera EU:s framtid. Om EU bibehåller sin allians med USA och försöker utmana eller inlemma Ryssland i sin ”unipolära” ordning ökar risken för en allvarlig konflikt. Moskva har i ett sådant läge makt att både mörklägga och kyla ner det europeiska rummet. Eftersom alla behöver energin för sin överlevnad finns en risk att en marsch inleds mot ett fullskaligt krig. Den nya ordningen kan dock bli kort. Inom två decennier kan troligtvis inte längre Ryssland – eller någon annan region – exportera ett överskott. Europa kommer då att sakna både egna energiresurser samt importmöjligheter för att driva sina energisystem. Vad som då händer med det gamla Europa återstår att se.</p>

This is a tale about energy and power. It describes the geographer Halford Mackinder’s geopolitical theories and compares them with current views outlined by Zbigniew Brzezinski and Michael T Klare, among others. With a critical approach it also provides a historical account of a Europe that stands in front of an energy struggle so severe that the current world order seems destined to fall. Oil and natural gas, has since the beginning of the 20th century, been used as a geopolitical tool in order to create dependence, control and even sometimes overthrow empires. USA has for example dominated the “protectorates” Europe and Japan by controlling the flow of oil in the Middle East. But this seems to change. It can’t be ruled out that the cities of Europe in the long run will be shrouded in darkness. The background is that Europe’s own deposits of fossil energy are decreasing at such vast speed that almost the entire demand will have to be imported by the year 2020. Awareness of this forecast, and the undertaking to reduce the carbon emissions in accordance with the Kyoto treaty, led to a grand proclamation in March 2007 to reduce the need for fossil fuels. This commitment seems however to be insufficient if independence towards other regions shall be maintained. Only a small part of the demand can be met by domestically produced fuels. Neither will the proposed energy reducing measures increase the energy security. The conclusion is that there is no time to develop new technology in order to save Europe from its difficult situation. The dependence on Russia will instead grow stronger. The current geopolitical order, where the United States has acted as a military protector and guarantor of the energy security, looks like it is going to fall. The US is bogged down in the Afghanistan and Iraq wars at the same time as Europe’s dependence on energy from the East grows. The US also has economic troubles and their own energy security dilemma. Russia has on the other hand acted with greater self confidence and purposefully built alliances with China, the Middle East and its former republics in Central Asia. Russia may soon dictate the future of Europe with its energy trump card. If Europe keeps its alliance with US and tries to challenge or subjugate Russia into its “unipolar” order it will deepen the risk for conflict. In such a conflict, Moscow has the power to darken and cool down the European room. Since every country is dependent on the dwindling energy resources for their survival, it may escalate into a full blown war. But the new order may be short. Within two decades there will probably be no surplus of energy to export for Russia, or any other nation for that matter. Europe will by then be without it’s own energy resources and simultaneously lose the option to import. / Det här är en berättelse om energi och makt. Den beskriver geografen Halford Mackinders geopolitiska teorier från början av 1900-talet och jämför dem med moderna uppfattningar från bland annat Zbigniew Brzezinski och Michael T Klare. Med en kritisk utgångspunkt ges även en historia om ett Europa som står inför en så svår energiutmaning att den nuvarande ordningen ser ut att falla. Sedan oljan och senare naturgasen började nyttjas har energin använts som ett geopolitiskt verktyg för att skapa beroenden, kontroll och även för att störta imperier i sank. USA har exempelvis dominerat sina ”protektorat” Europa och Japan genom att kontrollera oljeflödet från Mellanöstern. Men detta ser ut att förändras. I förlängningen går det inte utesluta att mörkret permanent lägger sig över Europas städer. Bakgrunden är att de egna lagren av fossil energi minskar i en sådan takt att i stort sett hela behovet måste importeras inom 20 år. Medvetenheten om detta, samt åtagandet att minska koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoavtalet, gjorde att EU i mars 2007 proklamerade att en stor satsning skulle vidtas för att reducera behovet av fossila bränslen. Denna satsning visar sig dock vara otillräcklig för att upprätthålla ett oberoende från andra regioner. Endast en mindre del av behovet kan tillgodoses med inhemskt producerade bränslen. Inte heller de energisparande åtgärderna kan dramatiskt höja energisäkerheten. Tiden är alltför knapp för att ny fantastisk teknik ska kunna rädda Europa ur sin besvärliga situation. Istället blir beroendet av Ryssland allt större. Detta leder till att den rådande geopolitiska ordningen, där USA både har agerat som Europas militära beskyddare och garant av energisäkerheten, riskerar att falla ihop. Samtidigt som Europa blir mer beroende av energin från öst går USA:s krig i Irak och Afghanistan allt sämre. USA har även ekonomiska bekymmer och ett eget energisäkerhetsproblem. Ryssland har i sin tur agerat med allt större självaktning och målmedvetet byggt allianser med Kina, Mellanöstern och sina forna delrepubliker i Centralasien. Med energin som trumfkort kan Ryssland komma att diktera EU:s framtid. Om EU bibehåller sin allians med USA och försöker utmana eller inlemma Ryssland i sin ”unipolära” ordning ökar risken för en allvarlig konflikt. Moskva har i ett sådant läge makt att både mörklägga och kyla ner det europeiska rummet. Eftersom alla behöver energin för sin överlevnad finns en risk att en marsch inleds mot ett fullskaligt krig. Den nya ordningen kan dock bli kort. Inom två decennier kan troligtvis inte längre Ryssland – eller någon annan region – exportera ett överskott. Europa kommer då att sakna både egna energiresurser samt importmöjligheter för att driva sina energisystem. Vad som då händer med det gamla Europa återstår att se.

This essay maps the security policy consequences of Russia's export of gas and oil to Europe in the years 2014–2022. The essay analyzes the development of the EU's energy policy, which dealt with energy transitions. The author also examines changes in the Russian Federation's security policy, military thinking, and military spending, as well as EU actions directed at Russia. The source material consisted of digital and printed sources that were processed using the deductive and qualitative method. To interpret the sources and create the narrative, the Peak Oil theory of M. King Hubbert, Benedict Anderson's theory of nationalism and the groupthink theory of Irving Janis were used. The results of the survey confirm previous research that emphasizes the importance of cheap energy for a modern society. The survey confirms that energy transitions do not occur in a blink of an eye, as well as the claim that the countries that import gas and oil become dependent on the countries that export these fossil fuels. The survey results show that the security policy situation in Europe has become worse during the period 2014–2022. The war in Ukraine can be seen because of Russia's changed military thinking and security policy, as well as the EU's inability to use powerful sanctions against Russia. During the same period, the EU underwent an energy transition and was extremely dependent on oil and gas imports from Russia. The results of this essay show that Russia's policy was primarily driven by geopolitical ambitions, namely, to make Russia a great power. Incorporation of Ukraine was seen as one of the intermediate goals. The sanctions used by the EU had little or no effect. What could affect Russia's ability to continue the war was a total boycott of Russian oil and gas. The essay's results provide a clear indication of the consequences of an ill-conceived energy policy. The result also shows how geopolitics, power and economics are connected and can affect humanity both locally and globally. The research results offer a broad field for further research in the energy sector, historical and political geography.

Flertalet motioner som berör förslag om visitationszoner i utsatta områden har överlämnats till Sveriges riksdag. Förslagen behandlar att polisen, efter åklagarbeslut, bör ges möjlighet att upprätta tidsbegränsade samt geografiskt avgränsade visitationszoner, där kroppsvisitation och husrannsakan får företas utan att någon konkret misstanke om brott föreligger. Samtliga motioner framhåller ett påtagligt behov av det utökade tillämpningsområdet. Behovet motiveras med hänvisning till en oroväckande brottsutveckling. I synnerhet bedöms ökningen av narkotika- och våldsbrottslighet utgöra ett allvarligt hot. Visitationszonernas potentiella införande har emellertid kritiserats mot bakgrund av deras ingripande i integriteten, reproduktion av fördomar samt att de riskerar undergräva förtroendet som polisen söker främja i det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden. Uppsatsen syftar till att analysera hur legitimeringen av utökade polisiära befogenheter kan problematiseras utifrån teorin om ontologisk säkerhet, med ett fördjupande tillägg av ett perspektiv på politisk geografi, samt en postkolonial förståelse. Uppsatsen tillämpar Lene Hansens (2006) poststrukturalistiskt grundade diskursanalys med material av de till dags dato 32 framlagda motioner som förespråkar visitationszoner. Den ontologiska säkerhetsteorin kontextualiserar ett subjekts självuppfattning, vilken avses upprätthållas vid mötet med ett existentiell hot. Den postkoloniala teorin möjliggör vidare en maktorienterad förståelse som ger en historisk kontinuitet till det samtida upplevda behovet av säkerhetssökande strategier. Uppsatsen visar hur den Andra i utsatta områden konstrueras som ett hot gentemot stabiliteten i den svenska ontologiska säkerheten. Upprätthållandet av den svenska ontologiska säkerheten blir därmed avhängig utökad kontroll av den Andra genom geografiskt avgränsade visitationszoner. Genom uppsatsens teoretiska integrering möjliggörs en nyanserad förståelse kring hur visitationszoner i utsatta områden legitimeras. Genom detta tillskrivs den svenska ontologiska säkerhetens politiska geografi en historisk kontinuitet som grundas i det postkoloniala arvet samt dess samtida neokoloniala maktstrukturer.

The agricultural sector plays a crucial role in securing a more sustainable livelihood for the world's growing population. An expanded cultivation of multifunctional and environmentally smart crops like industrial hemp (Cannabis sativa L.) can thus be part of the solution in meeting the increasingly high demands of sustainable development. However, earlier research indicates that the global cultivation of industrial hemp is hindered, and that hemp is an underutilized resource relative to its potential benefits. During the 20th century hemp cultivation was banned in large parts of the world. Sweden lifted the ban in 2003, later than most other European countries. In 2017, Swedish hemp cultivation was by far one of the smallest in the European Union. This study thus aims to analyze the position of industrial hemp in Sweden – by using the theoretical framework of political ecology – to investigate which social and societal structures and processes that dictates the access to and the control of industrial hemp in Sweden today. A historical analysis of power relations as well as ideological and cultural contexts – with significance for the cultivation of hemp – is done to make the relationship between Cannabis sativa L. and Swedish society appear more clearly. The material for the analysis has been collected through a literature search and qualitative method using in-depth interviews with Swedish authorities and a national hemp association. The study discusses the relationship between hemp and human society, which is found to be characterized by a complex interconnectedness.  Furthermore, the study shows that Swedish industrial hemp production is negatively affected by, among other things, cultivation bans, strict regulations, government controls, drug conservatism, and group as well as state conformity. Through a more progressive policy, industrial hemp is expected to become a positive contributing factor to reduced greenhouse gas emissions and to a growing fossil-free bio-based industry.