<p>Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv. Tidigare, i samband med företags-förvärv, utfördes årliga planenliga avskrivningar på goodwillvärdet då värdet antogs ha be-gränsad livslängd. Efter införandet av IFRS 3, med dithörande IAS regler, måste numera goodwillvärdet prövas för nedskrivning minst en gång om året. En tydligare allokering av bolagens förvärvade övervärden till de immateriella tillgångsposter och till goodwillposten blev, den 1 januari 2005, därmed ett krav.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de listade bolagen på Stockholmsbör-sen allokerat sina förvärvade övervärden på goodwill respektive immateriella tillgångsposter samt förklara varför de valt att allokera övervärdet på detta vis.</p><p>Metod: En kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt har tillämpats i denna studien då författarna har som avsikt att påvisa statistiska samband mellan urvals-grupper, med utgångspunkt i redan befintlig redovisningsteori. Utifrån tre hypoteser som härstammar ur Positive Accounting Theory (PAT), har ett icke- parametriskt Mann-Whitney U-test använts för att testa hypotesernas signifikans. För att utse urvalsgrupperna för hypotesprövning tillämpades ett icke-slumpmässigt urval av bolagspopulationen från Stockholmsbörsen. Eftersom bolagen är indelat i Small Cap, Mid Cap och Large Cap listor, valde författarna att undersöka 25 bolags årsredovisningar inom varje storlekskategori.</p><p>Slutsats: Författarna fann att bolagen, oavsett bolagsstorlek, tenderade att allokera mer av sitt övervärde till goodwill än till immateriella tillgångar. Orsaken till dessa allokeringar kan vara så såväl tvingande till följd av IFRS 3:s uppdelningskrav eller subjektiva, då bolagen tillämpat redovisningsmetoder för att antingen öka eller minska vinsten. Alla tre hypoteser-na förkastades i varje bolagsstorlekskategori vilket påvisar att det inte fanns något signifi-kant samband med att en av urvalsgrupperna skulle allokera mer av övervärdet till en speci-fik tillgångspost än den andra urvalsgruppen. Hypoteserna förkastades dock endast margi-nellt för skuldsättningsgradshypotesen bland Small Cap bolag samt hypotesen för politiska kostnader bland Mid Cap bolagen. Det kan tänkas att det med ett annat bolagsurval kan ha funnits koppling mellan bolagens allokeringsbeslut och det subjektiva beslutsutrymme som representeras av PAT. Därigenom kan det antydas att dessa bolagen, för att förbättra sina möjligheter till ökad belåning trots hög skuldsättning, valt redovisningsmetoder som höjt vinsten eller försökt undvika politisk granskning genom att anta metoder som tenderar att sänka årets resultat.</p>

本研究係以實是性會計理論探究我國上市公司資產重估價之財務屬性暨其辦理資產重估之動機。本研究主要擬回答下列二項研究問題： 　　1.各公司辦理資產重估價對其財務屬性的影響，按不同標準分組比較之下，是否存有顯著之差異？ 　　2.公司管理當局辦理資產重估價的主要誘因為何？亦即相較於未從事資產重估價的公司，在實是性會計理論的解釋下，為何公司管理當局會從事資產重估價？ 　　本研究之研究期間起自民國70年，截至民國83年。研究模式係以兩樣本平均數比較法比較資產重估對於各公司財務屬性的影響，另以Logit迴歸分析法分析資產重估公司之財務特質，經實證分析結果，本研究之結論彙整如下： 　　1.關於資產重估對重估公司間影響程度之比較方面 　　　(1)折舊性資產重估 　　　　A.關於資本密集度方面，資本密集度愈高之公司，若辦理折舊性資產重估，對其資產總額與資本形成的影響程度愈大。 　　　(2)土地重估 　　　　A.關於資本密集度方面，資本密集度愈小之公司，若辦理土地重估，對其固定資產的影響程度愈大。 　　　　B.關於負債╱權益影響力方面，若公司預期未來負債會大幅成長，公司愈傾向辦理土地重估，以降低負債過高之不利財務結構。 　　　　C.關於連續重估與非連續重估方面，若公司存續時間愈長、股利自由數比率愈低者，愈傾向連續辦理土地重估。 　　2.關於重估公司之財務特質方面 　　　(1)折舊性資產重估 　　　　A.股利自由數比率愈低之公司，愈傾向辦理折舊性資產重估。 　　　(2)土地重估 　　　　A.每股盈餘愈低者，愈傾向辦理土地重估。 　　　　B.公司存續時間愈長者，愈傾向辦理土地重估。

<p>Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.</p>

Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv. Tidigare, i samband med företags-förvärv, utfördes årliga planenliga avskrivningar på goodwillvärdet då värdet antogs ha be-gränsad livslängd. Efter införandet av IFRS 3, med dithörande IAS regler, måste numera goodwillvärdet prövas för nedskrivning minst en gång om året. En tydligare allokering av bolagens förvärvade övervärden till de immateriella tillgångsposter och till goodwillposten blev, den 1 januari 2005, därmed ett krav. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de listade bolagen på Stockholmsbör-sen allokerat sina förvärvade övervärden på goodwill respektive immateriella tillgångsposter samt förklara varför de valt att allokera övervärdet på detta vis. Metod: En kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt har tillämpats i denna studien då författarna har som avsikt att påvisa statistiska samband mellan urvals-grupper, med utgångspunkt i redan befintlig redovisningsteori. Utifrån tre hypoteser som härstammar ur Positive Accounting Theory (PAT), har ett icke- parametriskt Mann-Whitney U-test använts för att testa hypotesernas signifikans. För att utse urvalsgrupperna för hypotesprövning tillämpades ett icke-slumpmässigt urval av bolagspopulationen från Stockholmsbörsen. Eftersom bolagen är indelat i Small Cap, Mid Cap och Large Cap listor, valde författarna att undersöka 25 bolags årsredovisningar inom varje storlekskategori. Slutsats: Författarna fann att bolagen, oavsett bolagsstorlek, tenderade att allokera mer av sitt övervärde till goodwill än till immateriella tillgångar. Orsaken till dessa allokeringar kan vara så såväl tvingande till följd av IFRS 3:s uppdelningskrav eller subjektiva, då bolagen tillämpat redovisningsmetoder för att antingen öka eller minska vinsten. Alla tre hypoteser-na förkastades i varje bolagsstorlekskategori vilket påvisar att det inte fanns något signifi-kant samband med att en av urvalsgrupperna skulle allokera mer av övervärdet till en speci-fik tillgångspost än den andra urvalsgruppen. Hypoteserna förkastades dock endast margi-nellt för skuldsättningsgradshypotesen bland Small Cap bolag samt hypotesen för politiska kostnader bland Mid Cap bolagen. Det kan tänkas att det med ett annat bolagsurval kan ha funnits koppling mellan bolagens allokeringsbeslut och det subjektiva beslutsutrymme som representeras av PAT. Därigenom kan det antydas att dessa bolagen, för att förbättra sina möjligheter till ökad belåning trots hög skuldsättning, valt redovisningsmetoder som höjt vinsten eller försökt undvika politisk granskning genom att anta metoder som tenderar att sänka årets resultat.

Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. Metod: Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats. Teoretiskt perspektiv: Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag. Empiri: Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill. / Purpose: The purpose of this paper is to explain how different individual factors at an executive level (CEO, CFO) has an effect on goodwill impairments and the accounted value of goodwill. Methodology: The paper has an deductive approach and is based upon a document study at firms listed at Nasdaq OMX Stockholm. Theoretical perspective: The essential theoretical perspective is positive accounting theory and the agency theory. Other theoretical perspectives in this paper are fair-value theory and the behavioral theory of the firm. Empiric foundation: The empirical foundation in this paper is quantitative and is based on data collected from annual reports from the firms that are listed at the Nasdaq OMX Stockholm. Conclusions: The collected data couldn’t find any significance between the behavior of the key persons and goodwill impairment and the accounted value of goodwill.

Background and problem: This paper illuminates the problem with temptation of earnings management. However, there are particular disadvantages when companies use this technique because it creates an information asymmetry at the stock market. Problem of earnings management is although not a new phenomenon there issue is the quality of financial reporting. The development is concerning, since recently the performance of financial report has a negative trend, a trend that could harm the financial world. If a company does not provide meaningful information the fundamentals of capital market lose confidence. Purpose: This study has two purposes. The first purpose is to evaluate the ability of various discretionary accruals model at Stockholm Exchange Market. The second purpose is concerning a new model in purpose to understand and reveal earnings management. Boundaries: Data contains only business corporations at large cap and operate at the Stockholm Stock Exchange market. Furthermore is this research based on a time series data from year 2000 – 2009 and cross section data from year 2009. Method: The approach of the methodology are inspired of prior earnings management research, as Healy (1985), DeAngelo (1986) and Jones (1991) which have relied on discretionary accruals to detect earnings management. Conclusion: The result indicates that the Jones modified model is the most powerful models to explain earnings management, which also is consistent with prior studies. The result from the extended Jones modified model indicates no improvement, concerning on revealing earnings management. Further, the results confirm that the null hypothesis can be rejected at 1% significant level but the F-value fall drastically compare to Jones modified model. Suggestions for further research: One suggestion is that more research should be conducted in order to develop accounting policies aimed at limiting the application of earnings management. Alternatively, future research should base on data that measures the phenomenon of earnings management at a deeper level. Yet there are some obstacles to gather desire data and therefore it is not easily accessible. / Bakgrund och problem: Den här studien undersöker resultatstyrning, då det finns både fördelar och nackdelar med att tillämpa denna metod. Problemet med resultatstyrning är dock inte ett nytt fenomen, där tidigare studier visar att kvalitet på den finansiella rapporteringen kan ifrågasättas. Företagens årsredovisning skall speglar en rättvisande bild av verksamheten och således är utvecklingen oroväckande eftersom trovärdigheten för den finansiella rapporteringen har fått en negativ trend, en trend som kan skada den finansiella marknaden. Syfte: Den här studien utvärdera och jämföra hur befintliga disketionära modeller förhåller sig på Stockholmsbörsen. Dessutom utvecklas en förbättringsmodell. En model med förklaringsvariabler som ger ett nytt och/eller annorlunda perspektiv på fenomenet. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast företag som är registrerad på large cap och verkar på Stockholmsbörsen. Data som används i studien är dels en tidsserie data från år 2000-2009 och dels tvärsnittsdata från år 2009. Metod: Den här undersökningen tillämpar liknande metoder som tidigare studier, beträffande resultatstyrning såsom Healy (1985), DeAngelo (1986) och Jones (1991) där de definierar diskretionär avsättning som vinstmanipulering. Slutsats: Resultaten visar att Jones modified model förklara och upptäcker resultatstyrning på ett bättre sätt än de andra modellerna. Denna slutsats överrensstämmer med tidigare studier. Resultaten från den utökande Jones modified model visar inte några förbättringar. Dock förkastar den noll hypotesen på 1 % signifikansnivå men F-värdet sjunker kraftigt jämförelsevis mot Jones modified model. Förslag till vidare forskning: Ett förslag är att framtida forskning bör bedrivas i syfte för att utveckla redovisningsprinciper som begränsar resultatstyrning. Alternativt förslag är att samla in data som mäter resultatstyrning på en djupare nivå, dock är det problematiskt med dagens

This thesis examines how the implementation process of Expected Credit Loss Model in the accounting standard IFRS 9 – Financial instruments is perceived and interpreted and how these factors can affect comparability in accounting. One of the main changes with IFRS 9 is that companies need to account for expected credit losses rather than just incurred ones. The data is primarily collected through a web survey where all of Nordic banks and credit institutes with a minimum book value of total assets of euro 1 billion, are invited to participate. The presentation of the collected data from the web survey is reported relative frequencies in tables. The analysis is carried out with the assistance of the theoretical framework consisting of Positive Accounting Theory and Agency Theory. The conclusion of the thesis is that how the level of information in the implementation process is interpreted and perceived can affect comparability in accounting negatively due to the room for subjective interpretations.

Forskningsproblem Sedan 2013 får svenska kommuner reservera medel i enresultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna skatteintäkteröver en konjunkturcykel. Behov finns att förklara efterlevnadenav denna nya, frivilliga redovisningsreglering. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR i svenska kommuner. Metod 16 hypoteser härleds utifrån befintlig redovisningsteori. Dessaprövas genom en dokumentstudie av 289 årsredovisningar.Dessutom intervjuas 2 ekonomichefer. Resultat 122 svenska kommuner (42 %) har reserverat medel till(tillämpar) RUR. Endast 5 kommuner (4 %) har korrektredovisning (efterlevnad) av RUR. Medelkommunen avviker 40% från lagstiftningen. Kunskapsbidrag De statistiska analyserna visar att finansiell styrka, politiskmajoritet och revisionsbyrå kan förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR. Intervjustudien indikerar även att resurserinom kommunen, graden av engagemang hos tjänstemän samtandra kommuner påverkar RUR. / Problem Since 2013, Swedish municipalities have the opportunity toreserve funds to a municipal balancing reserve (MBR), inorder to equalize tax revenues during an economic cycle.There are needs to explain the compliance of this new,voluntary accounting regulation. Purpose The aim of this study is to describe and explain accountingchoice and compliance of MBR in Swedish municipalities. Method 16 hypothesis are derived from existent accounting theory.They are tested through a document study of 289 annualreports. Furthermore, 2 CFOs are interviewed. Results 122 Swedish municipalities (42 %) have reserved funds toMBR. Only 5 municipalities (4 %) have excellentcompliance. On average, municipalities deviate 40 % fromthe legal requirements. Contribution The statistical analyses show that financial strength, politicalmajority and audit firm can explain practice and complianceof MBR. The interviews also indicates that resources withinthe municipality, the level of commitment among theofficials and other municipalities influence MBR.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val. Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3. Studien visar även att medvetenheten om vilket regelverk som följs, hos företag är väldigt låg. För att förklara redovisningsval behövs alltså argument från både positiv redovisningsteori och institutionell teori. / Background: 97 percent of all Swedish companies have faced the choice between the regulations K2 and K3. The new regulations, which apply to smaller companies, shall be applied in all financial statements after January 1, 2014. Previous studies in accounting choices show that companies are not always rational but completely different factors affects their choices, therefore arose the interest to investigate what has influenced companies in their choice between K2 and K3. Purpose: The aim of this study is to explain what has affected smaller companies in their choice between K2 and K3. The study further intends to create understanding on how these factors have affected smaller companies’ choices. Method: The study is based on a deductive approach, where Positive Accounting Theory and Institutional Theory are used to explain the choice between K2 and K3. The study starts with a quantitative database collection and telephone questionnaires, which is complemented by qualitative interviews. Conclusion: The study shows that variables such as Industry, Group affiliation and Auditing firm may explain smaller companies’ choice between K2 and K3. The study also shows that the companies’ awareness of what rules they follow is very low. To explain accounting choices this study needed arguments from both Positive Accounting Theory and Institutional Theory.