Kompetensen i ambulanssjukvården höjdes år 2005 i samband med att läkemedelshantering inte längre var tillåten för icke legitimerad personal. Den primära bedömningen är en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmäntillstånd. Den primära undersökningen avgör vilken vård som patienten fortsättningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning påvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vårdnivån. Syftet med Vård-på-plats-projektet var att så tidigt som möjligt i vårdkedjan vägleda patienter till rätt vårdnivå. Det är nödvändigt att öka kunskapen om patienter som erhållit Vård-på-plats. Syftet med föreliggande studien var att beskriva den prehospitala dokumentationen av patienter som av ambulanssjukvården vårdats enligt projektet Vård-på-plats. Metoden är retrospektiv journalgranskning med kvalitativ innehållsanalys som utgör en totalundersökning av journaler som dokumenterats i Vård-på-plats-projektet. En expertgrupp från vårdverksamheten har varit delaktig för att tillförsäkra klinisk validitet. I resultatet framkom under domänen Patienten följande kategorier; Patientens vårdproblem, Patientens autonomi och Patientens trygghet. Vidare framkom under domänen Prehospital vård följande kategorier; Undersökning av patientens tillstånd, Behandling, Vårdande vård, Konsultation, Hänvisning, och Patientundervisning. Populationen har varierande ålder och vårdproblem. Dessutom framkom att vårdarna i osäkra fall fick hjälp av annan medicinsk kompetens för att besluta om att vårda på plats. Författarna hävdar att dokumentationen förefaller vara väl genomförd. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

No description available.

<p>Aim: The aim of this study was to investigate how VAS (Visual Analogue Scale) is used in the prehospital environment, and describe how patients 40 years and older with acute chest pain describe their pain with help of VAS. Further, to investigate how the literature describes other instruments to evaluate pain. Method: This was a descriptive study and used both literature and empiric material as foundation. The selection consist of the paramedics medical record from one emergency department, 100 men and 100 women with chest pain witch had been transported with ambulance to one hospital in middle of Sweden. A literature review was done in order to see what previous research recommends for pain rating scales.</p><p>Results: The study showed that 71 (35 %) of 200 individuals pain were rated with VAS according to the guidelines for the ambulance department. The entire selection rated the pain on VAS between 1-10. The group 40-65 years rated their pain relatively high on VAS (3-10), in relation to the group 66-91 years (1-10). The literature does not advocate any special pain rating instrument, but recommend ARS, VRS, NRS and VAS as measures in the prehospital environment.</p> / <p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning Visuell Analog Skala (VAS) används inom ambulanssjukvården, beskriva hur patienter 40 år och äldre med akuta centrala bröstsmärtor skattar smärtans intensitet med hjälp av VAS. Vidare var syftet att undersöka hur litteraturen beskriver olika instrument för att skatta smärta inom ambulanssjukvården. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv studie och nyttjat både litteratur och empiriskt material som underlag. Urvalet bestod av ambulansjournaler från en ambulansstation, 100 män och 100 kvinnor som transporterats med ambulans till ett sjukhus i Mellansverige på grund av central bröstsmärta. En litteratur genomgång gjordes för att se vad tidigare forskning rekommenderar för smärtskattningsinstrument. Huvudresultat: Studien visade att 71 (35 %) av 200 individer var smärtskattade med hjälp av VAS, enligt riktlinjerna för ambulansen. Hela urvalet skattade smärtan på VAS skalan mellan 1-10. I åldersgruppen 40-65 år skattar de sin smärta relativt högt på VAS skalan (3-10) i förhållande till åldersgruppen 66-91 år (1-10). Litteraturen talar inte entydigt för något speciellt smärtskattnings instrument, men talar för att använda ARS, VRS, NRS och VAS i den prehospitala verksamheten</p>

Aim: The aim of this study was to investigate how VAS (Visual Analogue Scale) is used in the prehospital environment, and describe how patients 40 years and older with acute chest pain describe their pain with help of VAS. Further, to investigate how the literature describes other instruments to evaluate pain. Method: This was a descriptive study and used both literature and empiric material as foundation. The selection consist of the paramedics medical record from one emergency department, 100 men and 100 women with chest pain witch had been transported with ambulance to one hospital in middle of Sweden. A literature review was done in order to see what previous research recommends for pain rating scales. Results: The study showed that 71 (35 %) of 200 individuals pain were rated with VAS according to the guidelines for the ambulance department. The entire selection rated the pain on VAS between 1-10. The group 40-65 years rated their pain relatively high on VAS (3-10), in relation to the group 66-91 years (1-10). The literature does not advocate any special pain rating instrument, but recommend ARS, VRS, NRS and VAS as measures in the prehospital environment. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning Visuell Analog Skala (VAS) används inom ambulanssjukvården, beskriva hur patienter 40 år och äldre med akuta centrala bröstsmärtor skattar smärtans intensitet med hjälp av VAS. Vidare var syftet att undersöka hur litteraturen beskriver olika instrument för att skatta smärta inom ambulanssjukvården. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv studie och nyttjat både litteratur och empiriskt material som underlag. Urvalet bestod av ambulansjournaler från en ambulansstation, 100 män och 100 kvinnor som transporterats med ambulans till ett sjukhus i Mellansverige på grund av central bröstsmärta. En litteratur genomgång gjordes för att se vad tidigare forskning rekommenderar för smärtskattningsinstrument. Huvudresultat: Studien visade att 71 (35 %) av 200 individer var smärtskattade med hjälp av VAS, enligt riktlinjerna för ambulansen. Hela urvalet skattade smärtan på VAS skalan mellan 1-10. I åldersgruppen 40-65 år skattar de sin smärta relativt högt på VAS skalan (3-10) i förhållande till åldersgruppen 66-91 år (1-10). Litteraturen talar inte entydigt för något speciellt smärtskattnings instrument, men talar för att använda ARS, VRS, NRS och VAS i den prehospitala verksamheten

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS). Detta är ett koncept som bygger på bedömning av patientens tillstånd och sjukdomshistoria. Syftet: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskorna i det aktuella landstinget uppger att de enligt AMLS-modellen® bedömer patienter med akut bröstsmärta samt om bedömningen dokumenteras och vilken betydelse sjuksköterskorna ger bedömningen och dokumentationen. Metod: Studien genomfördes som e nkvantitativ enkätbaserad tvärsnittstudie. Enkäter skickades ut under två veckor till tre ambulansstationer i det aktuella länet, den insamlade datan analyserades med hjälp av analytisk och deskripitv data. Resultat: Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjern aenligt AMLS®-konceptet. En majoritet  av sjuksköterskorna i studien uppgav även att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien  ansåg att det var betydelsefullt att dokumentera båda patientens svar. Dock fanns det en del motsägendesfulla resultat, att sjuksköterskan uppgav att det var viktigt att bedöma elle rdokumentera, men sedan inte gjorde det. Slutsats:Då studien är begränsad både i storlek samt svarsfrekvens går det inte att dra några definitiva slutsatser. Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjerna enligt AMLS®-konceptet. Majoriteten av sjuksköterskorna uppgav att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in Sweden. 41 % of the women and 39 % of the men died as a result of cardiovascular diseases, in the year 2011. The ambulance staffs often have limited time to connect and form and create a comprehensive picture of the patient’s condition, which is crucial for ensuring good treatment. The requirement for efficiency can become a stress factor. To reduce the stress you may want to start with a structured assessment of the patient's condition, a good anamnesis is important. There are elaborate instruments for this, including gaining a proper anamnesis  using the Advanced Medical Life Support ® concept. (AMLS). This is an American concept based on the assessment of the patient's condition and medical history. Aim: To examine the extent to which nurses in the current County Council state that they assesses patients with acute chest pain, according to the AMLS model ® and if the assessment is documented and the importance nurses gives assessment and documentation. Method: The study was conducted through a quantitative survey-based cross-sectional study. Questionnaires were sent out for two weeks to three ambulance stations in the county, the gathered data were analyzed using analytical and descriptive data. Results: The majority of nurses reported that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of nurses reported that they document their patient's response. The majority of nurses felt it was important to document. Some inconsistent results were however present, the nurse said it was important to document but did not. Conclusion: This study is limited in both size and response rate, it is not possible to draw any definitive conclusions. The majority of the nurses who participated in the study stated that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of the nurses reported that they documented their assessment of patients' responses.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter. Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården. Omvårdnadsåtgärder var lika viktiga som de farmakologiska åtgärderna, i arbetet för att lindra patientens smärta och lidande. Majoriteten av ambulanssjuksköterskorna upplevde smärtan vid stort trauma som underbehandlad. Detta på grund av otillräckliga läkemedelsdoser men också på grund av prioritering av livsuppehållande åtgärder. Slutsats: Studiens resultat visar att ambulanssjuksköterskans arbete stämmer väl överens med kompetensbeskrivningen. Smärtlindring vid stora trauman är komplext och de upplevda hindren är många. Ambulanssjuksköterskans egen bedömning, med utgångspunkt från gällande riktlinjer, är kärnan i deras arbete med traumapatienter. Smärtlindring vid stora trauman är ett viktigt ämne och ett relativt outforskat område. Det är därför angeläget med vidare forskning. / Introduction: Research shows that pain at major traumas are poorly treated, which can lead to a prolonged course of the disease and lead to complications for the patient. Pain assessment is an important part of pain treatment and can be done either through observations of the patient’s physical status or via pain assessment tools. A major trauma involves also a psychological stress for the patient, therefore it’s important to relieve both the physical pain as well as the mental suffering. Aim: To describe ambulance nurses’ perception regarding trauma patients’ experiences of pain and to describe ambulance nurses’ experiences of pain treatment and nursing care that ease the suffering for these patients. Method: An interview study with eleven ambulance nurses. The interviews were analyzed by using qualitative content analysis. Result: Ambulance nurses’ work with pain relief at major traumas was characterized by balancing decisions and prioritizations. These were made based on the ambulance nurses’ own judgment combined with the guidelines for the ambulance health care. The nursing care was just as important as the medical treatment in the work to ease the patient’s pain and suffering. The majority of the ambulance nurses experienced that pain at major traumas was poorly treated. The reason for this opinion was due to a restricted use off analgesics, but also due to prioritization of life support care. Conclusion: The study´s findings shows that ambulance nurse’s work are in line with the ambulance nurse’s competence description. Pain treatment at major traumas is complex and the perceived difficulties are many. The ambulance nurses’ own evaluations, with the associated guidelines, constitute the core work with trauma patients. Pain relief at major traumas is an important and relatively unexplored area and it is therefore desirable with further research in this area.

Bakgrund: Återkoppling har visat sig vara viktigt för ambulanspersonal speciellt för de som är nyanställda i yrket. Återkoppling kan ske från kollegor, patienter, vid praktiska övningar och kan vara både verbalt och skriftligt. Om återkoppling inte sker kan misstag upprepas. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga återkoppling till ambulanspersonal och dess betydelse för kompetensutveckling. Metod: Som metod användes en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett bekvämlighetsurval. Som datainsamlingsmetod valdes en enkät som var webbaserad och som importerades som en Excel-fil och analyserades i SPSS 25. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av ambulanspersonalen ansåg att återkopplingen var viktig för deras kompetensutveckling. Vissa skillnader fanns om ambulanspersonal ansåg att de fick tillräckligt med återkoppling. Majoriteten av respondenterna fick återkoppling från varje vecka till varje månad, men det var även många respondenter som aldrig fick återkoppling. Slutsats: Olika studier skulle kunna ge svar på vilken typ av återkoppling som ambulanspersonal har behov av för deras kompetensutveckling och varför, både kvalitativa och kvantitativa studier skulle kunna genomföras. En liknande studie skulle även kunna genomföras men eftersträva en högre svarsfrekvens. Forskning skulle behövas genomföras nationellt för att se om det finns skillnader mellan olika län i Sverige. Den nationella forskningen skulle kunna bidra till utformning av standardiserade rutiner för hur återkoppling ska ske till ambulanspersonal nationellt. / Background: Feedback has proven to be important for ambulance personnel especially for those who are newly employed in the profession. Feedback can come from colleagues, patients, practical exercises and it may be both verbal and written. Absents of feedback may cause mistakes to be repeated. Aim: The aim of the study was to describe systematically feedback to ambulance personnel and its importance for competence development. Method: As a method for the study a quantitative cross-sectional study with a convenience sampling was chosen. As data collection a servery was selected which was web-based and then imported as an Excel-file and analysed in SPSS 25. Result: The result showed that the majority of the ambulance personnel felt that feedback was important for their competence development. Some differences were found among the ambulance personnel about if the feedback was sufficient. The majority of respondents received feedback weekly to monthly, but there were also many who never received feedback. Conclusion: Different studies would be needed to investigate what type of feedback ambulance personnel need for their competence development and why, both qualitative and quantitative studied could be conducted. The research would need to be carried out nationally to explore if there are differences between different counties in Sweden. A national study could lead to design of standardized procedure for how feedback should be presented to ambulance personnel nationally.

Bakgrund: Det förekommer brister i överrapportering från ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning, vilket kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Överrapportering är en stor riskfaktor inom vården, vårdskador hade kunnat undvikas genom informativ överrapportering. Tidigare forskning belyser brist på patientsäkerhet, sekretess samt kommunikation under överrapportering. Standardiserade kommunikationsverktyg anses stärka kvalitén på överrapportering. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer av betydelse för överrapportering mellan ambulanssjuksköterska och sjuksköterska på akutmottagning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor och sjuksköterskor på akutmottagning. Intervjuerna analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Bristande sekretess var framträdande och härleddes till miljöns utformning. Sjuksköterskor på akutmottagningen upplevde ibland svårigheter att fokusera enbart på överrapporteringen där hög stressnivå och hög arbetsbelastning var de främsta bidragande orsakerna. Det som ansågs positivt och kunde gynna god och säker överrapportering var att få patienten delaktig, samt använda ett strukturerat kommunikationsverktyg såsom SBAR. Sjuksköterskorna inom båda yrkeskategorierna påpekade fördelen med att förstå varandras arbetssituation och att det bidrog till en ömsesidig respekt. Slutsats: Sekretessen under överrapporteringen är bristfällig, miljön är en stor bidragande faktor. Överrapportering sker vanligen i öppna miljöer med många avbrott och störande moment, vilket gör att sjuksköterskorna känner sig stressade. Brister i överrapportering förekommer och medför att viktig information om patienten går förlorad. Överrapportering önskas genomföras enligt ett strukturerat arbetssätt såsom SBAR i lugna och ostörda miljöer. Miljön behöver förbättras på akutmottagningar så att patientens integritet bibehålls. Fortsatt forskning behövs kring fenomenet överrapportering för att gynna patientsäkerheten samt personalens arbetsmiljö.

Ambulanspersonal möter patienter i alla åldrar i flera tänkbara miljöer. Det finns en hel del skillnader vid omhändertagandet av barn prehospitalt jämfört med omhändertagandet av vuxna. Det skiljer sig i utrustning i ambulanserna och det skiljer sig anatomiskt och fysiologiskt hur barn ser ut jämfört med vuxna. Dessutom innebär vården av barn ofta även vård av föräldrar eller närstående. Lagen betonar alla människors lika värde och rätt till en jämlik vård. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar ambulanspersonalens omhändertagande av sjuka barn prehospitalt. Metoden som användes var en allmän deskriptiv litteraturstudie innehållandes både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. 15 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades och ligger till grund för resultatet i studien. Det övergripande resultatet som framkom visade att de faktorer som främst påverkade ambulanspersonalens omhändertagande av att vårda barn prehospitalt var känslomässiga reaktioner och att larm gällande barn var sällsynta händelser. Vidare framkom underkategorierna stress, interaktion och kommunikation samt utbildning till känslomässiga reaktioner och erfarenhet och patientsäkerhet till sällsynta händelser. Slutsatsen i studien var att det är av betydelse att ambulanspersonal får utrymme i utbildningen, men även fortlöpande i yrkeslivet, att utveckla och upprätthålla de kunskaper som krävs för att vårda sjuka barn. Studien visade dessutom på att det finns en kongruens mellan verklighet och lagtext, författningar och barnkonventionen då vården i nuläget inte ges på lika villkor för alla människor. / Ambulance staff meet patients of all ages in several conceivable environments. There are a lot of differences in the care of children pre-hospital compared to the care of adults. It differs in equipment in the ambulances and it differs anatomically and physiologically how children are formed compared to adults. In addition, the care of children often also involves the care of parents or relatives. The law emphasizes the equal value and right of equal care for all people. The aim of this study was to describe factors affecting the ambulance staff's care of sick children in the prehospital care. The method used was a general descriptive literature study containing both quantitative and qualitative scientific articles. The articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. 15 scientific articles were analyzed and quality checked and form the basis of the result in the present study. The overall result that emerged showed that the main factors affecting the ambulance staff's care of sick children in the prehospital care were emotional reactions and that alarms concerning children were rare events. Furthermore, the subcategories stress, interaction and communication and education emerged within the category emotional reaction and experience and patient safety within rare events. The conclusion of the study was that it is important that ambulance staff are given the training to care for sick children, both in the education and in the professional life. This in order to maintain and develop the knowledge that is required. The study also showed a congruence between reality and law, regulations and the convention of the children's rights. Currently the care is not provided on equal terms for all people.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i världen. En snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan reducera vävnadsskador i hjärtat och minska risker för komplikationer i efterförloppet. Det är därför viktigt att kunna känna igen symtom och tidigt söka hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av symtom vid hjärtinfarkt prehospitalt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton kvalitativa artiklar inkluderas i studien. Resultat: Tre teman samt sju subteman uppstod your analysen: (1) Symtomförlopp: från osäkerhet till övertygelse med efterföljande subtema: Smärtans karaktär, (2) Faktorer som bidrar till försening av vård, med subteman: Förnekelse, Okunskap, Tillskriva symtom ofarliga orsaker samt Strida mot smärtan på egen hand (3) När hela ens existens påverkas med följande subteman: Smärtans påverkan på det dagliga livet samt Dödsångest och rädsla. Resultatet visade att patienterna upplevde en mängd olika symtom vid hjärtinfarkt. Dessa symtom förekom i olika variationer, allt från stark och tydlig smärta i bröstet till svårtolkade symtom ifrån hela kroppen. Resultatet visade även att patienternas tidigare kunskap om hjärtinfarkt är bristfällig och försenar uppsökande av vård. Den religiösa tron har stor betydelse beträffande synen på sjukdomen och döden. Slutsats: Resultatet visade att det är en mångfacetterad symtomupplevelse. Hur dessa tolkas och reageras på av patienten var avgörande för deras beslut om när vård skulle sökas. Det visar också på vikten av att allmänheten besitter kunskap om tidiga varningssignaler för hjärtinfarkt, för att kunna agera snabbt och kontakta larmcentralen. / Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna globalt. Snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan minska hjärtvävnadsskador och risker för framtida komplikationer. Det är därför viktigt att känna igen symtom och söka hjälp tidigt. Avsikt: Illustrera patientens erfarenhet av hjärtinfarkt symtom i prehospital kontext. Metod: En systematisk genomgång genomfördes i databaser pubmed och CINAHL. Sexton artiklar med kvalitativ design valdes ut. Resultat: Tre teman och sju subthemes uppstod från analysen: (1) Sekvens av symtom: från osäkerhet till övertygelse, med subthemes: Smärtans natur (2) Faktorer som bidrar till fördröjd vård, med subthemes: Denial, Ignorance, Attribut symptom till ofarliga orsaker och Bekämpa smärtan på egen hand (3) När hela existensen påverkas med subthemes: Smärtans inverkan på det dagliga livet och dödens ångest och rädsla. Resultaten visade att patienter kan uppleva en mängd olika symtom under en hjärtinfarkt, som uppstår allt från stark och tydlig bröstsmärta till svårtolkade symtom från hela kroppen. Resultaten visar också att patienternas tidigare kunskaper om hjärtinfarkt är bristfälliga och förseningar i vårdsökandet. Religiös tro är av stor betydelse för synen på sjukdom och död. Slutsats: Resultatet visar att den mångfacetterade symptomupplevelsen, tillsammans med patienternas olika tolkningar och reaktioner, var avgörande för när man bestämde sig för att söka vård. Det är därför viktigt att allmänheten känner igen varningssignaler om hjärtinfarkter tidigt för att agera snabbt och kontakta akutsjukvårdscentralen.