Situado no contexto de incremento das políticas penitenciárias de interiorização de unidades prisionais por todo o estado de São Paulo, este trabalho tem a intenção de analisar o cotidiano e as práticas sociais e profissionais de agentes penitenciários do município de Itirapina, cidade localizada no interior paulista, onde se encontram instaladas duas penitenciárias. Análise parte da ótica de agentes, moradores, comerciantes e demais moradores,para resgatar o modo pelo qual tais políticas de interiorização dos presídios têm afetado a vida no município em questão. Assim como os detentos, os agentes penitenciários têm seu cotidiano ligado à rotina da prisão, criam seu vocabulário e seu modo de agir transitando entre o interior da cadeia e o convívio com demais pessoas na cidade. A dinâmica social recebe grande influência dos valores e das práticas oriundos das penitenciárias construídas na cidade. Portanto, dentro deste contexto, a construção de discursos e valores colocam a profissão de agente penitenciário numa posição de destaque, cercada de privilégios, relativizando o conceito de prestígio, mesmo estando diretamente relacionado com um universo tão estigmatizado como o prisional. Através da observação da rotina desses profissionais e demais pessoas que se relacionam entre si, na intenção de perceber a dinâmica social cotidiana dessas pessoas, este trabalho também realizou entrevistas com agentes, moradores e comerciantes, buscando perceber como o ambiente criado dentro dos limites da prisão ultrapassa suas muralhas até invadir e influenciar a rotina da grande maioria da população local.. Dessa maneira, destaca-se a relevância do agente penitenciário nos mais variados espaços de sociabilidade do município, fazendo deles agentes sociais referenciais no contexto urbano. Esta dissertação volta sua análise para as transformações e consequências engendradas durante esse processo, percebendo o trânsito de agentes penitenciários, sua comunicação do convívio intramuros com o extramuros, ao mesmo tempo em que ambos se coalescem em sua dinâmica social. Percebe-se, portanto, como a cidade e a prisão interligam-se uma à outra, envolvendo todas as pessoas pertencentes a esse contexto. / Situated in the context of increase policies internalization of prisons throughout the state of Sao Paulo, this paper aims to analyze the everyday practices of social and professional prison officers of Itirapina the municipality, a town in the interior, where are installed two prisons. Analysis through the views of agents, residents, merchants and other inhabitants of the city such as internalization of prison policies has affected the county in question. Like the inmates, prison officers have linked to their daily routine of prison, they create their vocabulary and their mode of action moving between the inside of jail and living with others in the city. The social dynamics developed in Itirapina receives great influence of the values and practices from the prisons built in the city. Therefore, within this context, the construction of discourses and values put the profession of the prison guard in Itirapina in a prominent position, surrounded by privileges, relativizing the concept of prestige, it is directly related to a universe so stigmatized prison. By observing the routine of these professionals and others who relate to each other, hoping to understand the social dynamics of these people daily, this study also conducted interviews with staff, residents and merchants, seeking to understand how the environment created within the confines of the prison beyond its walls to break the routine and influence of the great majority of the population of the city. Thus, we highlight the relevance of the prison guard in a variety of social spaces in the city, making them agents of social references in the urban context. This essay turns its analysis to the changes and consequences engendered during this process, realizing the transit of prison guards, their communication with the extramural with intramural living, while they both coalesce in its social dynamics. It is clear, therefore, how city and prison are interconnected to each other, involving all those present here.

Tidigare forskning om arbetet med relationsbrottsdömda saknar studier som är inriktade på behandlingsavdelningar, samt studier om vårdarnas egna upplevelser av dagligt behandlingsarbete. Syftet med studien är att få kunskap om kriminalvårdares upplevelser och känslor av att arbeta på en relationsbrottsavdelning på en klass ett-anstalt. De tre frågeställningarna var: Vilka känslor upplevs i arbetet med denna typ av brottslingar? Vilka egenskaper upplever kriminalvårdare hos relationsbrottsdömda?  Hur upplever kriminalvårdarna de dömdas möjlighet till stöd och behandling på anstalten? Studien är gjord med kvalitativ ansats där nio intervjuer genomfördes. Resultatet visar att känslor som förekommer hos vårdarna är bland annat frustration, glädje och obehag. Upplevelsen av klienternas egenskaper visar på socialt fungerande individer. Resultaten visar också att det finns en upplevd brist hos vårdarna i fråga om kunskap gällande behandlingsarbete men ett väl fungerande behandlingsprogram. Resultaten diskuteras bland annat i relation till om MORM (Multifactor offender readiness model) skulle kunna införas för att utvärdera hur väl klienter är redo för att påbörja behandlingsprogram och i större utsträckning dra nytta utav det.

Situado no contexto de incremento das políticas penitenciárias de interiorização de unidades prisionais por todo o estado de São Paulo, este trabalho tem a intenção de analisar o cotidiano e as práticas sociais e profissionais de agentes penitenciários do município de Itirapina, cidade localizada no interior paulista, onde se encontram instaladas duas penitenciárias. Análise parte da ótica de agentes, moradores, comerciantes e demais moradores,para resgatar o modo pelo qual tais políticas de interiorização dos presídios têm afetado a vida no município em questão. Assim como os detentos, os agentes penitenciários têm seu cotidiano ligado à rotina da prisão, criam seu vocabulário e seu modo de agir transitando entre o interior da cadeia e o convívio com demais pessoas na cidade. A dinâmica social recebe grande influência dos valores e das práticas oriundos das penitenciárias construídas na cidade. Portanto, dentro deste contexto, a construção de discursos e valores colocam a profissão de agente penitenciário numa posição de destaque, cercada de privilégios, relativizando o conceito de prestígio, mesmo estando diretamente relacionado com um universo tão estigmatizado como o prisional. Através da observação da rotina desses profissionais e demais pessoas que se relacionam entre si, na intenção de perceber a dinâmica social cotidiana dessas pessoas, este trabalho também realizou entrevistas com agentes, moradores e comerciantes, buscando perceber como o ambiente criado dentro dos limites da prisão ultrapassa suas muralhas até invadir e influenciar a rotina da grande maioria da população local.. Dessa maneira, destaca-se a relevância do agente penitenciário nos mais variados espaços de sociabilidade do município, fazendo deles agentes sociais referenciais no contexto urbano. Esta dissertação volta sua análise para as transformações e consequências engendradas durante esse processo, percebendo o trânsito de agentes penitenciários, sua comunicação do convívio intramuros com o extramuros, ao mesmo tempo em que ambos se coalescem em sua dinâmica social. Percebe-se, portanto, como a cidade e a prisão interligam-se uma à outra, envolvendo todas as pessoas pertencentes a esse contexto. / Situated in the context of increase policies internalization of prisons throughout the state of Sao Paulo, this paper aims to analyze the everyday practices of social and professional prison officers of Itirapina the municipality, a town in the interior, where are installed two prisons. Analysis through the views of agents, residents, merchants and other inhabitants of the city such as internalization of prison policies has affected the county in question. Like the inmates, prison officers have linked to their daily routine of prison, they create their vocabulary and their mode of action moving between the inside of jail and living with others in the city. The social dynamics developed in Itirapina receives great influence of the values and practices from the prisons built in the city. Therefore, within this context, the construction of discourses and values put the profession of the prison guard in Itirapina in a prominent position, surrounded by privileges, relativizing the concept of prestige, it is directly related to a universe so stigmatized prison. By observing the routine of these professionals and others who relate to each other, hoping to understand the social dynamics of these people daily, this study also conducted interviews with staff, residents and merchants, seeking to understand how the environment created within the confines of the prison beyond its walls to break the routine and influence of the great majority of the population of the city. Thus, we highlight the relevance of the prison guard in a variety of social spaces in the city, making them agents of social references in the urban context. This essay turns its analysis to the changes and consequences engendered during this process, realizing the transit of prison guards, their communication with the extramural with intramural living, while they both coalesce in its social dynamics. It is clear, therefore, how city and prison are interconnected to each other, involving all those present here.

Ledarskapet på arbetsplatsen har i flertalet studier visat ha en betydelse för medarbetarnas psykiska hälsa. En till synes, relativt outforskad yrkesgrupp inom området är kriminalvårdare. Kriminalvårdare beskrivs vara en komplex arbetsgrupp med en tudelad yrkesroll vilket kan innebära upplevda höga krav i arbetet. Till följd av detta har föreliggande induktiva studie intresserat sig för hur kriminalvårdare förstår sina upplevelser av ledarskapets i förhållande till deras psykiska hälsa. Genom en fenomenologisk metod genomfördes en intervjustudie med åtta stycken kriminalvårdare. För att skapa förståelse för kriminalvårdarnas upplevelser har krav – resursmodellen, tillsammans med tidigare forskning utgjort ett teoretiskt ramverk för studien. Resultatet talar för att vårdarna förstår ledarskapet inom kriminalvården som en extern resurs i arbetet som kan förklaras som ett direkt - och ett indirekt stöd med påverkan på vårdarnas psykiska hälsa.

Die Justizvollzugsanstalten befinden sich in einem ständigen institutionellen Wandel, der von umfangreichen Entwicklungsprozessen geprägt ist. Gegenstand der vorliegenden Arbeit ist die Untersuchung dieser Entwicklungsprozesse in ausgewählten, vorzugsweise in den sächsischen Justizvollzugsanstalten, für die geeignete Strategien der Organisations- und Personalentwicklung erforderlich sind. In diesem Zusammenhang nimmt der Bereich der beruflichen Weiterbildung einen besonderen Stellenwert ein, wobei dieser sich vordergründig auf die arbeitsbezogene Weiterbildung der Bediensteten der JVA stützen sollte. Nach Meinung der Autorin wird diesem Aspekt weitestgehend noch eine zu geringe Aufmerksamkeit geschenkt, obwohl dieser Bereich ein erhebliches Potenzial zur erfolgreichen Umsetzung von Entwicklungsprozessen besitzt. Eine wirksame Organisations- und Personalentwicklung verlangt einen ganzheitlichen Ansatz und umfasst aus diesem Grund alle Struktureinheiten und Hierarchieebenen der JVA in der Implementierung von Entwicklungsprozessen. In diesem Kontext bedeutet arbeitsbezogenes Lernen eine konzeptionelle, an allen Hierarchiegruppen der Bediensteten im Justizvollzug ausgerichtete Entwicklung, die sich an aktuellen Arbeitsproblemen sowie an überschaubaren, mittelfristigen Anforderungen und deren Lösung orientiert.

Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP). Totalt ingick 30 deltagare i studien. Signifikanta samband fanns mellan personlighetsdragen misstroende, bitterhet, somatisk ångestbenägenhet, social konformitet och verbal aggressionsförmåga i förhållande till hur de anställda upplevde säkerhetssystemet samt ledningen och kollegornas säkerhetsarbete.  Signifikanta skillnader i personlighetsdragen fanns endast mellan mäns och kvinnors somatiska ångestbenägenhet, där kvinnor hade utmärkande högre värden. I övrigt visades inga signifikanta skillnader mellan personlighetsdragen. Vad det gällde upplevelser av säkerhetsklimatet på anstalten mellan könen kunde vissa skillnader utläsas, men dessa var inte signifikanta. Resultaten antyder att människor som arbetar inom kriminalvården är ganska lika varandra och att personlighetsdrag till viss del kan inverka på upplevelsen av arbetsplatsens säkerhetsklimat. Då antalet deltagare är begränsat bör dock slutsatser dras med försiktighet. / The prison Hall near Södertälje has safety class A. This means that prisoners constitute a high risk to the public and the employees have a great respons­ibility in maintaining security at the prison. The purpose of this study was to explore possible relationships and differences between the prison officers’ views on safety climate and their personal traits. Furthermore gender differences in personality traits and experience of safety climate were studied. The security form NOSACQ-50 and Swedish universities Scales of Personality (SSP) were used. A total of 30 participants were included in the analysis. Significant correlations were found between the personality traits mistrust, embitterment, somatic trait anxiety, social desirability and verbal trait aggression in relation to how the employees experienced the safety climate. Significant differences in personality traits were found between male and female only in somatic trait anxiety, where women had distinctively higher values then men. When it came to perceptions of safety climate between the sexes some differences could be seen, but these were not significant. The results suggest that men and women working in prisons are quite similar and that personality traits may to some extent affect the experience of the workplace safety climate. As the number of participants is limited, however, care should be taken when making conclusions.

Undersökningen hade till syfte att undersöka och belysa häktade personers upplevelser av isoleringen som häktad. Syftet var även att belysa häktades isolering utifrån häktespersonals perspektiv. Detta för att få en fördjupad förståelse för isoleringen som socialt fenomen.  Då jag hade intresse av intervjupersonernas erfarenheter i form av ett utförligt berättande valdes kvalitativ metod i form av intervjuer med narrativ karaktär. I bearbetningen av empiri valdes kodning utifrån en hermeneutisk tradition. Jag arbetade i flera omgångar med empirin där kodning och analys var inspirerad av hermeneutiken. Detta gjordes för att korta ned text och finna intressanta och viktiga ord samt meningar som hermeneutiken sedan hjälper till att förklara. Teoretiska begrepp utgår berör bland annat skam/makt samt kriminell livsstil. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och därmed isolerade samt personalens bemötandes innebörd. Resultatet påvisade att häktade upplever tillvaron som frustrerande samt känslor så som ångest, maktlöshet och ovisshet genomsyrar vardagen. Detta på grund av begränsningar av frihet och självbestämmanderätten. Studien påvisar att intervjupersoner upplever häktestiden som jobbigast i början av vistelsen. De häktade verkar till synes komma in i rutiner samt finner egna strategier för att anpassa sig till situationen som inlåst. Känslor upplevs bli kraftigare i samband med inlåsningen och de häktade kan inte riktigt sätta fingret på varför det är på detta viset. Häktespersonalen försöker interagera med häktade genom simpla fraser i korridoren, stöttande samtal med upprörda individer samt störningsmoment för att även försöka finna de tysta. Även om den häktade ej är mottaglig samt ej vill ha kontakt med personal, genomför häktespersonalen ändock en insats som passar just den individen. / The study was intended to examine and elucidate detainees' experiences of isolation that detained. The aim was also to elucidate arrested insulation outside prison personnel perspective. This is to get a deeper understanding of the insulation as a social phenomenon. As I was interested in interviewees' experiences in the form of a detailed narrative a qualitative method was chosen in the form of interviews with the narrative character. In the processing of empiricism was coding chosen in combination with the hermeneutic tradition. I was working in several installments with empirical data where coding and analysis was inspired by hermeneutics. This was done to shorten the text and to find interesting and important words and sentences that hermeneutics then helps to explain.Theoretical concepts regards shame/power and also a criminal lifestyleamong other thing.  Results are based on themes related to the arrested existence as locked up and thus isolated and the meaning of prisonguards treatment towards arrested. The study indicates that respondents perceive detention time hardest at the beginning of the stay. The detainees appear to seemingly get into routines and find strategies to adapt to the situation as locked up. Emotions are perceived to be more strongly associated with the lock-in and the detainees can not quite put their finger on why it is this way. Custody staff are trying to interact with detainees through simple phrases in the hallway, supportive conversations with affected individuals and distraction to even try to find the quiet. Even if the arrestee is not responsive and not want to have contact with staff, conducts detention staff still an effort that suits the individual.

The Diploma thesis deals with the issue of stress and load at the prison officers. In the theoretical part are described the stress and load concepts, we deal with the coping of the load situations, the issue of load and stress in the work environment and specifically in the group of the prison officers too. The aim of the Diploma's thesis is to map the specifics in coping with stress in this group of the people. For this purpose were used three questionnaires - SVF 78, OSI-R and a self-construction questionnaire. The collected data are statistically analyzed and the obtained results are subsequently interpreted. The work output are the recommendations for the practice that could help with the elimination of the most common stress sources, the prison officers faced at work. Key words: load, stress, coping, prison officers

Die Justizvollzugsanstalten befinden sich in einem ständigen institutionellen Wandel, der von umfangreichen Entwicklungsprozessen geprägt ist. Gegenstand der vorliegenden Arbeit ist die Untersuchung dieser Entwicklungsprozesse in ausgewählten, vorzugsweise in den sächsischen Justizvollzugsanstalten, für die geeignete Strategien der Organisations- und Personalentwicklung erforderlich sind. In diesem Zusammenhang nimmt der Bereich der beruflichen Weiterbildung einen besonderen Stellenwert ein, wobei dieser sich vordergründig auf die arbeitsbezogene Weiterbildung der Bediensteten der JVA stützen sollte. Nach Meinung der Autorin wird diesem Aspekt weitestgehend noch eine zu geringe Aufmerksamkeit geschenkt, obwohl dieser Bereich ein erhebliches Potenzial zur erfolgreichen Umsetzung von Entwicklungsprozessen besitzt. Eine wirksame Organisations- und Personalentwicklung verlangt einen ganzheitlichen Ansatz und umfasst aus diesem Grund alle Struktureinheiten und Hierarchieebenen der JVA in der Implementierung von Entwicklungsprozessen. In diesem Kontext bedeutet arbeitsbezogenes Lernen eine konzeptionelle, an allen Hierarchiegruppen der Bediensteten im Justizvollzug ausgerichtete Entwicklung, die sich an aktuellen Arbeitsproblemen sowie an überschaubaren, mittelfristigen Anforderungen und deren Lösung orientiert.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga motivationsfaktorer bland anställda inom Kriminalvårdens anstaltsverksamhet. För att undersöka detta utformades en huvudfrågeställning som besvarades med hjälp av tre delfrågor om vad som motiverar individer att ta anställning hos Kriminalvården, om denna motivation förändras över tid samt hur kriminalvårdarna reflekterar kring arbetsmiljön utifrån ett motivationsperspektiv. För att samla in det empiriska materialet genomfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med kriminalvårdare på anstalter med säkerhetsklass ett. Det resultatet genererade var att motivationen förändras över tid. Vid början av anställningen är det faktorer som inkomst och framtida karriärmöjligheter samt viljan att testa något nytt som motiverade. Efter en tid inom yrket hade motivationen skiftat till att klienterna och sina arbetslaget som utgör den främsta motivationsfaktorn, arbetsmiljön väger in på så vis att kriminalvårdarna behöver utföra sitt arbete på ett säkert sätt då detta skapar en god sammanhållning. I slutsatsen framkommer även att en motivation till att ta anställning som kriminalvårdare är att det kan vara en språngbräda för framtida yrken. Arbetsmotivation grundar sig i en avvägning och kombination av flera olika faktorer. / The purpose of this study is to identify the motivational factors among Prison Officers working in a high security prison. To investigate this purpose, a key issue was formulated and answered with the help of three sub-questions regarding why Prison Officers choose to take employment in the prison service, if their motivation changes over time and which views they have towards the working environment from a motivation perspective. In order to collect data, six semi-structured interviews were carried out with Prison Officers in a high security prison. The results of these interview showed that motivation among Prison Officers changes over time. Initially it was the need to have an income, the possibility of future career opportunities as well as wanting to test new career paths that drove their motivation. Later, motivation shifted to it being their colleagues and the clients who contribute to their work motivation. The work environment also has an impact on Prison Officers’ motivation as safety at work it is an important factor in creating good cohesion. The study also shows that one reason for becoming a Prison Officer can be that it provides a springboard for future work opportunities. Also, work motivation is based on a balance and a combination of several factors.