<p>Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon skillnad mellan flickor och pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för skillnad och varför finns det skillnaderna?</p><p>Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor skillnad mellan pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten skillnad till pojkarnas fördel. Pojkarna testar olika metoder för att komma fram till en lösning, det gör inte flickorna. Det finns även små skillnader i tredimensionell geometrisk problemlösning och när det kommer till att se det rumsliga som till exempel formerna på en kub.</p>

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon skillnad mellan flickor och pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för skillnad och varför finns det skillnaderna? Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor skillnad mellan pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten skillnad till pojkarnas fördel. Pojkarna testar olika metoder för att komma fram till en lösning, det gör inte flickorna. Det finns även små skillnader i tredimensionell geometrisk problemlösning och när det kommer till att se det rumsliga som till exempel formerna på en kub.

Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Det framgår även av analysen att elverna uppfattar en skillnad i interaktionen med andra i de två arbetsätten, där räkning i läroboken blir väldigt ensamt medan i problemlösning i grupp finns möjlighet till samtal och utbyte av tankar. En majoritet av eleverna i denna studie skulle välja att arbeta i problemlösning i grupp om det fick välja arbetsätt men en majoritet av eleverna uppfattar att de lär sig mest i det enskilda räknandet i läroboken.

No description available.

Elever ska efter grundskolansmatematik inneha en vana i att räkna med uttryckssymboler. Jag har märkt, i mitt arbete som lärare, vilka svårigheter gymnasieelever kan besitta i förståelsen för variabelbegreppet. Undersökningens syfte har varit att undersöka elevers förståelse för variabelbegreppet, vid lösning av en uppgiftsom innebär att hitta mönster, samt vad eventuella svårigheter kan bero på. Litteratur och forskning har studerats och sedan har intervjuer skett med elever från årskurs ett på gymnasiet. Sex stycken intervjuer har genomförts varav en pilotstudie. Eleverna fick i uppgift att lösa ett öppet matematiskt problem som handlade om att hitta mönster. I slutet av uppgiften skulle en generell lösningsmetod hittas och därmed skulle förståelsen för variabelbegreppet prövas. Två av eleverna lyckades lösa uppgiften fullständigt och visade förståelse för variabelbegreppet. De tre övriga eleverna visste inte hur de skulle angripa problemet då en generell lösning skulle hittas. De slutsatser jag kan dra utifrån min studie är att drygt hälften av eleverna saknar kunskap eller har dålig erfarenhet av variabelbegreppet.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till. Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio. Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur. Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken. För att ta uppmuntra deras intresse för matematik och få dem att utvecklas är det därför viktigt med olika sorters matematik..

Problemlösning är en viktig del av matematiken, inte minst som förberedelse för att hantera olika situationer i vardagslivet. En undersökning av Ebbe Möllehed beträffande vilka svårigheter elever i grundskolan hade vid problemlösning visade att mycket berodde på brister i mognad och tankeförmåga, alltså inte rena matematiska problem. Då denna undersökning enbart behandlade grundskolan har jag valt att göra en liknande för elever i gymnasiet. Fem olika svårighetskategorier valdes ut som jag ville studera närmare. Omkring 70 elever fick under en lektion lösa åtta utvalda uppgifter för att se om svårigheterna hos eleverna i grundskolan kvarstår även på gymnasiet. Resultatet visar att även eleverna i gymnasieskolan till stor del har problem med att förstå vad som frågas efter i uppgifterna. De missförstår ofta texten och skapar egna samband för att försöka lösa uppgifterna. Många elever har också problem med verklighetsuppfattning. De ställer då upp en felaktig bild av verkligheten och löser sedan uppgiften utifrån detta.

No description available.