Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2009. / Härtill 6 uppsatser.

SAMMANFATTNING Titel: Ständiga förbättringar i offentlig sektor - En studie kring att skapa kundvärde genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Dannebrant och Terese Karlsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 - Augusti Syfte: Kraven på offentliga organisationer gällande kostnadsreducering har ökat samtidigt som medborgarna kräver högre kvalité på de tjänster som erbjuds. Detta har lett till att offentliga organisationer i allt större utsträckning visat intresse för de styrkoncept som finns inom den privata sektorn. Därav fann vi det intressant att se hur man inom en offentlig organisation åstadkommer ökad effektivitet och kundnöjdhet, med hjälp av styrverktyget ständiga förbättringar. Uppsatsen syftar således till att belysa hur arbetet med ständiga förbättringar drivs inom offentliga organisationer och då särskilt genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer för att åstadkomma kundvärde. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av en offentlig myndighet. Studien har antagit ett hermeneutiskt synsätt och är av kvalitativ art då syftet med uppsatsen är att beskriva och tolka samt skapa förståelse för arbetet med ständiga förbättringar i en offentlig organisation. Vidare har en deduktiv ansats antagits. Den teoretiska referensramen bygger till stor del på vetenskapliga artiklar. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med chefer och medarbetare från två olika verksamhetsdelar inom den offentliga myndigheten. Tidigare forskning som vi studerat jämförs och analyseras därefter med det insamlade empiriska materialet. Resultat & slutsats: Vår studie indikerar att arbetet med ständiga förbättringar har sin grund i företagskulturen och medarbetarens förankring i densamma. Därav är företagskulturen avgörande för hur väl arbetet med förbättringsarbete förstås av medarbetaren och faller ut inom en offentlig organisation. Vår fallstudie indikerar att den förbättringsmetod man väljer att tillämpa har betydelse för engagemang och förståelse för arbetet med ständiga förbättringar. Vidare har framkommit att medarbetaren behöver ha förståelse för hur verksamhetens processer fungerar för att kunna utföra processen på ett likartat sätt varje gång, vilket är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vidare ger studien indikationer på att återkoppling till medarbetaren i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas är faktorer som är av betydelse för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Förslag till fortsatt forskning: Studien indikerar att företagskulturen har stor påverkan gällande framgångsrik implementering av ständiga förbättringar. Därav skulle vi finna det intressant att göra en djupare analys av rådande företagskultur inom en offentlig myndighet och ta reda på hur man driver arbetet med att förändra företagskulturen. Uppsatsens bidrag: Studien indikerar att medarbetaren vid tillämpning av en hybridmodell tenderar att sakna insikt om att man utöver vardagsförbättringar även har möjlighet att genomföra övergripande förändringar. Vidare ger studien indikationer på att förståelsen för ett processorienterat synsätt tenderar att saknas hos medarbetaren. Slutligen är återkoppling i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas en förutsättning för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Nyckelord: Ständiga förbättringar, offentlig organisation, processer, medarbetaren och kundvärde

Den entreprenöriella processen bakom ett framgångsrikt projekt för ombyggnation av järnvägsväxlar beskrivs utifrån den modifierade effectuation-modellen. Modellen sätter Sarasvathys (2008) teori om effektivt entreprenörskap i ett företagssammanhang genom att beskriva hur företaget agerat proaktiv och hanterat sitt sociala kapital och undersöker hur den följer modellen och vilka principer för ett effektivt entreprenörskap som varit drivande. Modellen visar att intern proaktivitet har varit viktigt för att skapa en situation där entreprenöriella processer kan startas. Projektet har ett starkt samband med effectuation i inledningsfasen och att principerna bird in hand, affordable loss och pilot in plane varit framgångsfaktorer för processens utveckling.

Huvudsyftet med denna uppsats har varit att undersöka varför dramapedagoger väljer att arbeta med personer över 65 år. Intentionen har varit att undersöka vilka utmaningar och metoder dessa dramapedagoger har mött i sitt arbete. Fenomenologisk metod har legat till grund för uppsatsen. Urvalet av dramapedagogerna skedde via ett  bekvämlighetsurval.  Semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med fyra dramapedagoger. Telefonintervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Uppsatsens resultat visade på att dramapedagogernas val att arbeta med äldre personer påverkades av slumpen, nyfikenhet och eget personligt åldrande. Det dramapedagogiska arbetet motiverar individer att ingå i en grupp, ha ett kreativt samspel och att dramapedagogik kan vara en givande metod för äldre.

Globaliseringen har medfört en ökad konkurrens på marknaden vilket tvingar företag att flytta utomlands eller effektivisera sina processer för att fortsätta vara framgångsrika. För att effektivisera sina processer måste även företag prioritera olika processer och öka utnyttjandegraden på de processer som skapar värde för kunden. Följande fallstudie undersöker hur tillgängligheten påverkas om stödjande processer separeras från värdeskapande processer. Syftet med studien är att studera sambandet mellan materialhantering och tillgänglighet i produktion för att förstå effekten av att separera stödjande och värdeskapande processer. Studien har utförts på företaget Gunnebo Industrier där författarna tagit fram lösningsförslag för att företaget ska kunna separera operatörer från logistiska aktiviteter. Med hjälp av nulägesanalys och tester har följande resultat uppkommit; Genom att frigöra operatör från logistiska aktiviteter kan operatören ägna större del av sin tid till värdeskapande aktiviteter vilket medför en ökad tillgänglighet i produktionen.

<p>Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet.</p><p>Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren.</p><p>Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes. Resultaten visar att gränssnittet baserat på riktlinjerna ger ett effektivare utförande av arbetsuppgifter, det vill säga en positiv effekt på användbarhet.</p>

Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet. Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren. Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes. Resultaten visar att gränssnittet baserat på riktlinjerna ger ett effektivare utförande av arbetsuppgifter, det vill säga en positiv effekt på användbarhet.

No description available.