Bakgrund och syfte. Opioidberoende medför flera risker för individen varav utanförskap, sämre upplevd livssituation och dödsfall är exempel på några av dessa risker. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att undersöka främjande eller hindrande faktorer som påverkar en opioidberoende individs användningsmönster och även utforska dennes uppfattningar kring sin livssituation.  Metod. Studien grundar sig i metoden litteraturstudie och genom litteratursökningar har fem kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och diskuterats. Det teoretiska ramverket för diskussionen har varit empowerment.  Resultat. I resultatet framträdde nyckelsaspekter som kan verka främjande eller hindrande i en förändringsprocess gällande opioidanvändning. Upplevt stöd och förståelse hos individen från omgivningen gällande opioidberoendet kan främja för en förändring i användningsmönstret, samtidigt som att uppleva motsatsen kan vara ett hinder för förändringsprocessen. Resultatet antyder också att en opioidberoende individs livssituation är fylld med negativa upplevelser i form av bland annat bristande egenmakt och stigma till följd av sin beroendeproblematik.  Slutsats. En ökad kunskap i samhället kan tänkas bidra till ett minskat stigma för individer med beroendeproblematik vilket i sin tur även kan främja en förändringsprocess gällande användningsmönster. / Background and aim. Opioid dependence entails several risks for the individual with the dependence, of which crime, exclusion, poorer perceived life situation and death are examples of some of these risks. This study was conducted as a literature study with the aim of examining promoting or hindering factors that affect an opioid-dependent individual's pattern of use and explore the perceptions about their life situation. Method. The study is based on the method literature study and through literature searches five qualitative scientific articles have been reviewed, analyzed, and discussed. The theoretical framework for the discussion has been empowerment. Results. Key aspects that can have a promoting or hindering effect in the change of process regarding opioid use emerged in the results. Perceived support and understanding from the environment regarding their opioid dependency can promote a change in the pattern of opioid use, at the same time perceiving the opposite can be hindering in the process of change. The results also indicates that a life with opioid dependency is filled with negative experiences in the form of, amongst other things, lack of autonomy and stigma because of the dependency. Conclusion. An increased knowledge in society regarding opioid dependency can possibly contribute to a reduced sense of stigma for individuals with dependency problems, which also promote a process of change regarding the pattern of use.

I Sverige når många invånare inte rekommendationerna för fysisk aktivitet trots de positiva effekterna. En beteendeförändring kan vara svårt - många faktorer kan underlätta eller försvåra förändringen. Studiens syfte var att undersöka deltagare i en Börja träna-kurs upplevelser av motivationsfaktorer och strategier för fortsatt träning. Studien är deskriptiv kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra deltagare. Intervjusvaren analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet omfattar sju motivationsfaktorer: träningsupplägg, gemenskap (med gruppen), stöd från familj, investera i sig själv, effekter av träning, träningsglädje samt överkomma rädslor. Fyra strategier för fortsatt träning framkom: Göra träningen roligare, Anpassa träning till nuvarande funktionsnivå, Planera för träning samt Motstånd att hantera. Kategorierna matchades med Transteoretiska modellens handlingssätt, vilket visar att träningsupplägget motsvarade följande handlingssätt: Consciousness-raising, Self re-evaluation, samt Helping relationship. Resultatanalysen visar att deltagarnas upplevelser stimulerat till bättre tillit till sin förmåga, samt att upplevelsen att de ”kommit igång” med träning underlättar för fortsatt fysisk aktivitet. Brist på liknande studier ger möjlighet till fortsatta studier inom ämnet. / In Sweden, a big part of the population is unable to fulfill the recommendations for physical activity despite the positive effects. Behavioral change can be hard and several factors can facilitate or complicate the change. This study aims to examine participant’s, of a start exercising-class, experience of motivational factors and strategies for continued exercise. It’s a descriptive qualitative study. Semistructured interviews were conducted with four participants. A qualitative content analysis was made based on the answers. The results include seven motivational factors: Training schedule, Communion (with the group), Support from family, Invest in itself, Effect of exercise, Joy of training and Overcome fears. Four strategies for continued exercise were identified: Make exercising fun, Customize training to the current level of functioning, Plan for exercise and Barriers to manage. The categories were matched with the transtheoretical model’s processes of change which showed that the class’s approach corresponded to: Consciousness-raising, Self re-evaluation and Helping relationship. The result analysis shows that the experiences of the participants stimulated to a better self-efficacy for physical activity. Also, the feeling of being “under way” with exercise facilitates continued physical activity. A lack of similar studies allows for further studies of the subject.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students’ grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades. However it was also looked upon as being more demanding of previous knowledge for the student. Therefore teachers would choose the chronological approach if they saw that the necessary previous knowledge was lacking in the class. The grades of different classes showed however that the perceived relation between method and learning can’t be confirmed, but that great difference in grades where found among classes of the same method. Even if the classes of the thematic method shows slightly higher grades then the classes of the chronological method it might be the result of difference in previous knowledge among classes which motivates the choice of method, more than it is the result of the method itself.

No description available.