Med bakgrund av fallolyckor som ett betydande folkhälsoproblem, med personligt lidande och omfattande samhällskostnader som följd, undersökte studien produktdesigners möjligheter att skapa en tillgänglig och användbar produkt värd att använda, för personer över 65år, som känner rädsla för att falla (FHM, 2021). I en generell kommentar till FN:s mål för hållbar utveckling, uttrycks vikten av tillämpning av Universell Design (UD) i design av alla nya produkter (UN, 2013). Genom den globalt växande och breda målgruppen, blev det därför centralt att parallellt undersöka hur man kan skapa en bredare tillämpning av UD i designbranschen (WHO, 2018). Designprocessen tog stöd av principerna för UD (Story, Mueller & Mace, 1998) i kombination med Emotionell design och Normans (2004) tre nivåer av emotion. Studien tog även stöd i gerontologisk forskning om fenomenet Fear of falling (FoF), som pekar på att högst nivå av FoF uppmätts hos personer då man ställer rädslan i relation till en aktivitet (Lachman et al., 1998). Studiens empiri genererades huvudsakligen ur metoderna enkätundersökning och dagboksstudie, vilka visade en utbredd strategi bland användarna, att hantera rädsla för att falla genom aktivitetsbegränsning. Aktiviteten att nå högt placerade föremål i hemmet, blev central efter upptäckten att deltagarna i stor utsträckning använder annan utrustning och inredning än en avsedd stegpall. Studiens designbidrag resulterade i en stegpall, vars utformning inte ska motivera att använda en köksstol för aktiviteten. Studiens kunskapsbidrag till designbranschen är ett visuellt greppbart analysresultat, vars styrka är att kommunicera både konkret mätbara och känslomässiga värden i en produkt. / With the background in fall accidents as a significant public health issue, causing both individual suffering and a large social cost, the study examined product designers’ opportunities to create accessible, useful products worth using, for people over 65, who suffers from fear of falling (FHM, 2021). In a general comment to the UN’s sustainable development goal’s, the importance of practising Universal Design (UD) in design of all new products is clearly expressed (UN, 2013). With a globally ageing population and within a broad target group, it became central to explore how to reach a more common practice of UD in the industry of product design (WHO, 2018). The design process was supported by the principles of UD (Story, Mueller & Mace, 1998) combined with Emotional Design and Norman’s (2004) three levels of emotion. The study also included theories from gerontological research on the phenomenon of Fear of falling (FoF), which indicates that a higher level of FoF is expressed by people when it is put in relation to an activity (Lachman et al., 1998). The study’s empirics were mainly generated from the methods Questionnaire and Diary study, which showed a widespread strategy among users, to handle FoF through activity restriction. The activity to reach highly placed objects at home became central after the discovering that the participants often use other equipment and furnishing than a designated step stool. The study’s design proposal resulted in a step stool, which should not justify using a kitchen chair for the activity. The study contributes closing a knowledge gap, which can benefit the design industry with a visually tangible analysis result of both measurable and emotional value in a product.

To date, several disciplines have broached the systems view of service and the engineering of service systems. Operations research applied to services began with a rather simplistic, macro view of resource integration in the form of data envelopment analysis (DEA), introduced by Charnes, Cooper and Rhodes in 1978 (Banker et al., 1984; Charnes et al., 1994). Micro models of service systems have tended to study the systems’ IT components (Hsu, 2009; Qiu 2009). Engineering, which has always been associated with ‘assembling pieces that work in specific ways’ (Ottino, 2004) and ‘a process of precise composition to achieve a predictable purpose and function’ (Fromm, 2010: 2), has contributed to greater scalability and purposeful control in service systems. However, the agents of the system are usually people whose activities may not easily be controlled by predictable processes and yet are critical aspects of the value-creating system (Ng et al., 2011b). There is need for a new combinative paradigm, such as third-generation activity theory, in which two or more activity systems come into contact, to explore dialogue, exchanging perspectives of multiple actors, resulting in networks or groups of activity systems that are constantly interacting (Marken, 2006; Nardi, 1996, Oliveros et al., 2010). While various systems approaches, such as general systems theory (von Bertalanffy, 1962); open systems theory (Boulding, 1956; Katz and Kahn, 1978); and viable systems approach (Barile, 2008; Beer, 1972; Golinelli, 2010), will not be reviewed here (see Ng et al., 2011a for a systems approach to service science), they share common tenets: boundaries, interfaces, hierarchy, feedback and adaptation to which most systems writers would add emergence, input, output and transformation (Kast and Rosenzweig, 1972). These terms may be used as a basis for a research agenda for the consideration of a service system.

This master thesis project in industrial design engineering at Luleå University of Technology was about developing a portable light box for Spennare. The work was done under the supervision of the design engineering studio Catino in Stockholm during the spring of 2020. The background for the project was that Spennare today has a large selection of display system products that companies can use to promote themselves, such as roll-up screens and pop-up walls. But a product they does not have in their range is a portable lightbox. A portable lightbox differs from roll-ups and similar products in the way that the message that is conveyed becomes backlit, since the lightbox contains LED lights. This differentiates  the lightbox amongst other similar products and the message is conveyed in a clearer and more prominent way than with a roll-up which is not backlit. The work has followed a user-centered design process that has followed a framework called Double Diamond developed by the Design Council (Design Council, n.d.). The framework consists of four phases: discover, define, develop and deliver. The purpose of the process was to first create an understanding of what the problem was, and then to concretize it into some well-formulated problems and needs that needed to be solved and fulfilled. Then ideas for solutions to these problems would be generated, ideas that could then be refined and evaluated until final solution were reached. Methods used during the process was benchmarking, interviews, observations and tests to identify the problem. Then, among other things, different brainstorming methods have been used during both creative workshops but also throughout the process of generating ideas. In order to test and evaluate different ideas, prototypes have been built in different stages during the process. The final result was compiled in a cad model. In the initial phase of the processes, when an understanding of the problem was developed, showed that many of the existing lightboxes consist of many different parts that the user must assemble themselves, which puts great demands on the user. Interviews with users showed that they wanted products that are as simple as possible to assemble. Interviews with people who had experience with lightboxes stated that plastic lightboxes are not an option as they are of quality worse than dittos in aluminium. Tests also showed that plastic lightboxes had flaws in the mounting process and the end result became unstable. Based on these insights, a large number of different ideas were generated that solved these problems. These ideas were iterated and narrowed down to four different concepts. These concepts were evaluated against requirements and goals set at the beginning of the process. After the evaluation, one concept remained, which was then developed further with the help of prototypes and detail sketches. The end result was a lightbox which is an improvement in the way that it requires significantly fewer steps to mount the lightbox. The number of parts is the same but these are connected with joints and this makes the lightbox consist of only two modules. It can be argued that in order for the end result to be as good as possible, more tests should have been done. But due to the situation that was the spring of 2020 with the Covid-19 pandemic, it was not possible to conduct more tests. More prototypes had also had to be made to ensure that the design worked as intended. Likewise to evaluate the shape of the lightbox, which is currently only designed with the help of 2D sketches and 3D digital models. So to ensure that the shape not negatively affect the function, prototypes of higher quality and with the correct shape have to be made and evaluated. However, it can be concluded that the lightbox designed is an improvement of what exists on the market today. It has better usability and does not require as much of the user when installing the lightbox. / Den här masteruppsatsen för civilingenjör teknisk design på Luleå tekniska universitet gick ut på att utveckla en portabel ljuslåda för Spennare. Arbetet gjordes under handledning av designingenjörsstudion Catino i Stockholm under våren 2020.  Bakgrunden till arbetet är att Spennare idag har ett stort utbud av produkter som företag kan använda sig av för att marknadsföra sig själva, så som roll-ups och pop-up-väggar. Men en produkt som de saknar i sitt eget utbud är en portabel ljuslåda. En portabel ljuslåda skiljer sig från roll-ups och liknande produkter på så sätt att motivet som förmedlas blir bakgrundsbelyst då ljuslådan innehåller ledlister. Detta gör att den särskiljer sig från mängden och budskapet förmedlas på ett tydligare och mer framstående sätt än på en roll-up som ej är belyst.  Arbetet har följt en användarcentrerad designprocess som har följt ett ramverks som heter Double Diamond och som är framtaget av Design Council (Design Council, n.d.). Ramverket består av fyra stycken faser: discover, define, develop samt deliver. Syftet var att först skapa sig en förståelse för vad problemet var, för att sedan konkretisera det till några väl formulerade problem som behövde lösas. Sedan skulle idéer på lösningar för dessa problem genereras, idéer som sedan kunde förfinas och utvärderas för att slutligen komma fram till en slutlig lösning. Metoder som använts under processen är benchmark, intervjuer, observationer samt tester för att identifiera problemet. Sedan har bland annat olika brainstormingmetoder används under både under kreativa workshops men också genomgående under processen för att generera idéer. För att testa och utvärdera olika idéer har prototyper byggts i olika steg under processens gång. Det slutliga resultatet sammanställdes i en cad-model. Den inledande fasen som gick ut på att skapa sig en förståelse för problemet visade att många av nu existerande ljuslådor består av många olika delar som användaren själv måste montera ihop vilket ställer stora krav på användaren. Intervjuer med användare visade att dessa ville ha produkter som är så enkla som möjligt att montera ihop. Intervjuer med folk som hade erfarenhet av ljuslådor fastslog att ljuslådor i plast inte är ett alternativ då de är kvalitetsmässigt sämre än diton i aluminium. Test visade också att ljuslådor i plast hade brister i montering och slutresultatet blev ostabilt. Baserat på detta generades ett stort antal olika idéer som löste dessa problem. Dessa idéer itererades och smalnades ner till fyra stycken olika koncept. Dessa koncepten utvärderads mot krav och mål som satts upp i början av processen. Efter utvärderingen var ett koncept kvar som sedan utvecklades med hjälp av prototyper och detaljskisser. Slutresultatet blev en ljuslåda som är en förbättring på så sätt att den kräver betydligt färre steg från användaren när denne ska montera den. Antalet delat är det samma men dessa sitter ihop med leder och det gör att ljuslådan endast består av två stycken moduler.  Det kan argumenteras att för att slutresultatet skulle blivit så bra som möjligt så skulle fler tester behövts göras. Men på grund av den situation som rådde under våren 2020 med Covid-19 pandemin så var det inte möjligt att genomföra fler tester än vad som gjordes. Fler prototyper hade också behövts göras för att säkerställa att konstruktionen fungerade som det var tänkt. Likaså för att utvärdera formen på ljuslådan, vilken just nu endast är designad i 2D och i 3D-digitalt. Så för att säkerställa att formen inte påverkade funktionen negativt hade prototyper med högre kvalitet och bättre form behövts göras och utvärderas. Slutsatser kan ändå dras att den ljuslåda som designats är en förbättring av vad som finns på marknaden idag. Den har bättre användbarhet och kräver inte lika mycket av användaren när denne ska montera ljuslådan.

Today the county councils in Sweden prescribe rollators, but in the near future, the retail market for rollators will increase simultaneously with increased pressure within customer requirements. Among the users there is an increased awareness and urge to have a rollator that is up to date according to today’s development of the society. Which the current rollators on the market does not do. The demands from the customer have therefore started to change and are increasing within the coming generations. This is a result of the availability and possibility of all types of information regarding the subject. This means that there is a gap on the market that is growing, which leaves room for developing of a new product, to be able to keep up with technological progress. The goal was to deliver a reasonable concept proposal for a new rollator that with further development could be taken on to the next phase of development and production. The work also aims to clarify the next generation’s customer demands. Identify the issues surrounding today's prescriptions of rollators, as well as clarify the values that are imbedded in the product. The work has been based on a method called Pretzel, which is a product developing process developed by the company Scalae. Mapping of the society's value and norms connected to the rollators shows that the biggest problem among people is the early acceptance of the aid, this results in late prescribing of rollators. Which means that unnecessary injury often occurs, that is in not only unfortunately for the injured person but also a big cost for the society. Especially in comparison with the prescription cost of a rollator. These problems are thereby deep-rooted in values that closely connected to the slow development of rollators. The technological development today is extremely fast and new products are launched on the market at increasingly speed. For example, it would be very unusually to have the same model of mobile phone as your mother had when she was young. But when it comes to rollators, it is most possible that you may get the same model as your grandmother. To decrease the resistance against rollators the final concept is inspired by existing products on the market that already are accepted by the society. Although in other contexts, such as strollers and shopping carts. By using design and functions that the user is already are familiar with reach acceptance faster and reduce the risk of injuries. The final concept is called the Dramator and is a hybrid between a shopping cart and a rollator. / Idag förskrivs rollator av Landstingen samt kommuner, men inom en snar framtid kan marknaden för retail komma att öka radikalt i samband med att kraven från kunden ökar. Det råder en allt mer ökad medvetenhet och en vilja hos kunden att få en produkt som hänger med i samhällets utveckling, vilket dagens rollatorer inte gör. Då möjligheten och tillgängligheten till all sorts information ökar bidrar detta till att framtida generationer kommer att ställa högre krav på produkten än vad som ställs idag. Detta innebär att det just nu håller på att bildas ett glapp på marknaden och att en ny produkt som hänger med teknikens framfart måste utvecklas. Målet var att komma fram till ett konceptförslag, som sedan skulle kunna tas vidare till nästa fas för vidareutveckling och produktion. Arbetet syftar även till att bringa klarhet i kundkraven hos nästa generation och problem kring dagens förskrivningar, samt klarlägga värderingar som råder kring produkten. Arbetet har utgått från en metod som heter Pretzel, som är en process för degenerering och produktutveckling framtagen av företaget Scalae. Kartläggningen av värderingarna och samhällets syn på rollatorn, visar på problem som resulterar i att många rollatorer utskrivs försent. Detta innebär att onödiga personskador hinner uppkomma som i sin tur kostar samhället mycket pengar i jämförelse med förskrivningskostnaden av en rollator. Problemen ligger djup rotade i värderingar som går hand i hand men den långsamma utvecklingen av rollatorer. Den tekniska utvecklingen går idag oerhört fort och nya produkter lanseras på marknaden med rasande fart. Att till exempel ha samma mobiltelefonmodell som sin mamma är i dagens samhälle högst orimligt, men när det gäller rollatorer kan du till och med få samma modell som din farmor hade.Konceptet är inspirerat av existerande produkter på marknaden som är socialt accepterande, fast i andra sammanhang, så som barnvagnar och klassiska Dramaten-väskan. Genom att använda formspråk och funktioner som användaren redan är bekant med är målet acceptansprocessen för användaren kan kortas ner så att hjälpmedlet kan börja användas i tid och på så sätt minska risken för fallskador. Det slutliga konceptet kallas för Dramatorn och är en hybrid mellan en dramatenväska och en rollator.

Adopting an internet-of-things product design approach, we present two concepts that respond to practical and emotional needs associated with changes in memory function. HydrationCane, a design to support improved hydration in people with early stage dementia, provides users opportunity to continue to engage in the outdoor pursuits of walking and climbing familiar within the design’s Korean use context. SoundReminiscence draws upon research on audio/music therapy and episodic memory to provide people living with dementia opportunity for reminiscent storytelling through technology enabled memory ques as bespoke sound files. Although differing in their focus, scope and aims the two concept designs indicate how an internet-of-things approach represents opportunities for the design of products that empower and enhance the lives of people living with dementia.

Es gibt umfassende Beschreibungen von Methoden und Werkzeugen zur Produktentwicklung und dem Industriedesign in unterschiedlichen Methodensammlungen (Bavendiek et al. 2014; Freisleben, 2001; IDEO.org, op. 2015; LUMA Institute, 2012; Pahl, et al. 2007; Strasseret al. 2014; Vezzoli et al. 2014). In Methodenkatalogen werden diese typischerweise nach Phasen in der Produktentwicklung oder entsprechend von Expertenwissen kategorisiert. Die meisten Produktentwicklungsprozesse zeichnen sich durch eine hohe Anzahl an Iterationen aus, welche sich jedoch mit vielen verbreiteten Prozessmodellen nicht ausreichend abbilden und planen lassen (Lohmeyer, 2013). Daher ist es notwendig, ProduktentwicklerInnen situationsspezifisch mit passenden Methoden zu unterstützen (Albers et al., 2014; Albers et al. 2015). Es stellt sich somit die Frage, wie man aus Prozesssicht und insbesondere auch aus Usability-Sicht, die große Vielfalt an Methoden der Produktentwicklung strukturieren kann. Da bisherige Anordnungen hinterfragt werden sollen, gilt es zu ermitteln, mit welchen alternativen methodischen Mitteln Methoden angeordnet werden können. Dieser Beitrag beschreibt ganz konkret anhand des IDE-Toolkits die Aufstellung und Strukturierung eines solchen Toolkits und dessen Anwendung und Integration innerhalb der Produktentwicklung. Zudem soll dieser Beitrag weiteren Organisationen, Unternehmen, Designagenturen, Forschergruppen etc. eine Vorgehensweise aufzeigen, um Methodensammlungen und deren jeweilige Struktur aufzustellen. Dieser Beitrag beschreibt somit eine übertragbare Vorgehensweise, um eine nutzungsbasierte Kategorisierung von Methoden und Werkzeugen in der Produktentwicklung durchzuführen. [... aus Punkt 1]

Premium- Automobile zu entwickeln, gehört zu den erklärten Unternehmenszielen der AUDI AG. Doch ein herausragendes Design und höchste Qualität in Serie zu bringen – wie funktioniert das eigentlich? [... aus der Einleitung]

Der im Zuge der Globalisierung immer stärker anwachsende Wettbewerb im Bereich produzierender Unternehmen führt zu einem kontinuierlichen Wettlauf um stetig kürzer werdende Produktionslaufzeiten. Aufgrund dessen ist eine kontinuierliche Spezialisierung mit produktspezifischen Fertigungssystemen der Akteure am Markt zu verzeichnen, die direkt zu einer erhöhten Nachfrage von Sondermaschinen führt (Krause 2018). Diese geforderte Spezialisierung lässt eine interne Standardisierung für die Hersteller kaum zu und führt zu einer extrem hohen Variantenvielfalt, deren Beherrschung eine der Kernaufgaben bei der Sicherstellung der Wettbewerbsfähigkeit darstellt. Insbesondere große Produktstrukturen sind aufgrund der anfallenden Datenmenge und dem resultierenden, hohen Grad an Verknüpfungen schwierig zu verwalten (Blees 2011). Eine Möglichkeit, die interne Vielfalt bei einer gleichbleibenden externen Vielfalt zu reduzieren und somit den enormen Umfang der Produktarchitektur und deren Folgekosten einzuschränken, bietet die Modularisierung (Krause 2018). Die Entwicklung von modularen Produktstrukturen eröffnet mittels entsprechender Standardisierung die Möglichkeit, durch Modul-, Plattform-, und Baukastenentwicklung den Zielkonflikt zwischen Produktkosten und -vielfalt zu lösen (Ehrlenspiel 2009). Ein solcher Baukasten wird als notwendiges Mittel zur Beherrschung der Vielfalt betrachtet [...] Ein Ansatz zur Lösung dieser Problemstellung ist in der Literatur durch die Verwendung von PLM(Product-Lifecycle-Management)-Systemen beschrieben. Ein entsprechendes PLM-System soll die im Unternehmen existierende Daten- und Softwarestruktur verbinden und als Single-Source of Truth (Riesener 2017) fungieren, um die Konsistenz der Modelle zu gewährleisten. Allerdings wird gerade bei der Verwendung von Modellen bei der Schaffung und Verwaltung der Produktarchitektur deutlich, dass ein PLM-System hierzu nicht vollumfänglich dazu in der Lage ist, als einheitlicher Datenstamm zu fungieren. Hierbei ist die Ontologie, die Verwendung „einheitlicher Vokabeln“ (Kaufmann et al. 2014) zwischen den Systemen, um z. B. eine Konsistenzprüfung bei der Konfiguration zu implementieren, eine nicht zu unterschätzende Herausforderung bei der Umsetzung auf Basis eines reinen PLM-Systems. Wie in diesem Beitrag beschrieben wird, lässt sich diese Lücke mithilfe des MBSE (Model-Based Systems Engineering) schließen. [... aus der Einleitung]

Für die Messung von Prozessabläufen wie der Beschaffung (Supply Chain), der Arbeitsvorbereitung und der Produktion werden spezifische Unternehmenskennzahlen genutzt. Diese Key Performance Indicator (kurz: KPI) bilden häufig jedoch ausschließlich finanzielle Aspekte für eine unternehmensinterne Überwachung ab und berücksichtigen nicht den Entwicklungsprozess. Alternative Ansätze verwenden aus dem Expertenwissen der Mitarbeiter zusammengetragene Informationen, die durch ihre Subjektivität die Reproduzierbarkeit erschweren. In Abgrenzung zu bestehenden Konzepten wird in diesem Beitrag die Effizienz-Bewertung von variantenreichen Produktportfolios auf Basis der Produktstrukturen sämtlicher realisierter Erzeugnisvarianten beschrieben. [... aus Punkt 2]

In jeder Produktentwicklung ist besonders die Abstimmung deren Ziele und Inhalte zu Beginn wichtig. Klare Kommunikation und übereintreffendes Verständnis der Aufgabenstellung legen den Grundstein für eine erfolgreiche Entwicklung. Bisher werden Entwicklungsziele im Maschinenbau hauptsächlich in detaillierten Anforderungslisten (Peschges, 2015), Pflichtenheften und Lastenheften (Bender et al., 2018, Jacoby, 2019) festgehalten, die aufgrund ihres Detaillierungsgrades nicht auf einen Blick erfassbar oder präsentierbar sind. Auch in anderen Branchen gibt es Methoden zur Zieldefinition, die jedoch meist nur Teilaspekte einer Entwicklung abbilden können. Im Industriedesign beispielsweise wird unter anderem mit sogenannten schriftlichen Design Briefs (Rao, 2017) gearbeitet, die die Entwicklungsziele feststecken. Mithilfe des Visionsmodells werden verschiedene Herangehensweisen in Kombination mit Erfahrungswissen aus der Industrie zu einer ganzheitlichen und verständlichen Methode verbunden. [... aus der Einleitung]