Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena.

No description available.

I förskolans läroplan (2018) framgår det att förskolläraren ansvarar för att barn ska stimuleras och utmanas i sin utveckling genom kommunikation och språk. Kommunikation är därför ett centralt verktyg för undervisning. Mot den bakgrunden är syftet med studien att ta reda på hur förskollärare resonerar kring sitt sätt att kommunicera med hjälp av öppna frågor, produktiva frågor och slutna frågor, i sin undervisning. Med tanke på syftet valde vi att göra en kvalitativ studie och förhålla oss till hermeneutisk ansats. Undersökningen gjordes på två olika förskolor i olika kommuner. Semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med totalt sju förskollärare som är studiens informanter. Transkribering av intervjuerna genomfördes och sedan kategoriseras resultatet. Utifrån begrepp inom sociokulturella och utvecklingspedagogiska teorin analyserades resultatet. I de olika undervisningssituationerna framgår det att förskollärare använder sig av olika frågestrategier. I analysen av resultatet framgår det om förskollärarnas frågestrategier utmanar barnen. Om de också anser sig kunna bidra till barnens lärande och utveckling beroende på vilken fråga som ställs. Förskollärarna resonerar likaså att tiden är en avgörande faktor, när det gäller möjligheten till att ställa utmanande frågor till barn. Förskollärare kommunicerar på olika sätt till yngre och äldre barn. Till yngre barn sker den verbala kommunikationen genom benämning på saker och händelser. Till äldre barn ställs frågor för att utveckla den verbala kommunikationen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan?En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen. Studien visar att barnen själv ger uttryck för ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen. Det finns naturvetenskapliga spår som barnen själva sätter i spel och som pedagoger kan följa upp, i våra exempel framkommer biologi och fysik som två möjliga ingångar. Slutsatsen är att barnen i dessa naturvetenskapliga spår ger uttryck för många intressanta funderingar och kunskaper. Genom det utvecklingspedagogiska perspektivet har vi gett förslag på hur pedagoger i förskolan skulle kunna arbeta. Pedagogerna kan med hjälp av verktyg som till exempel produktiva frågor och genom att erbjuda barnen ett varierat arbetssätt tillsammans med barnen utveckla aktiviteterna för att finna svaren på funderingarna.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about the youngest children's meaning-making based on a chemistry content in the activity "Solubility of different substances in water". The study is conducted from a socio-cultural perspective. The study is qualitative and based on the methodological approach Design-based research. In this case, an intervention, a designed activity. The intervention is supplemented with the didactic model Productive questions, to obtain additional empirical evidence for the study. The interventions were documented with video- recording on all occasions. Eleven children aged 1–3 years participate in the study.   The conclusion of the study is that the youngest children express meaning-making while participating in a chemistry-based activity. It takes place partly bodily with, for example, facial expressions, gestures, and movement, partly verbally with exclamations, words and longer sentences, to be followed by a concentrated exploration of what the child has discovered. The material has a clear impact on the meaning-making, as it forms the basis for the children's desire to discover. It is with the help of the different materials that the children see similarities and differences between the materials, which creates a sense of meaning around the different properties of the substances and their solubility in water. The study shows that interaction with others, especially peers, is significant for the youngest children's meaning-making. Interaction can take place in different ways, for example in dialogue, in intersubjectivity or together with material. The study shows that by starting from an everyday activity that interests the children and using productive questions, the child creates meaning based on a chemistry content. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om de yngsta barnens meningsskapande utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten ”Olika ämnens löslighet i vatten”. Studien sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien är kvalitativ och utgår från den metodologiska ansatsen Designbaserad forskning. I detta fall en intervention, en designad aktivitet. Interventionen kompletteras med den didaktiska modellen Produktiva frågor, för att få ytterligare empiri till studien. Interventionerna dokumenteras med videoinspelning vid alla tillfällena. Elva barn i åldern 1–3 år deltar i studien.   Resultatet visar på att de yngsta barnen meningsskapar utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten och att de uttrycker sitt meningsskapande på många olika sätt. Det sker dels kroppsligt med exempelvis, miner, gester och rörelse, dels verbalt med utrop, ord och längre meningar, för att därefter följas av ett koncentrerat utforskande av det som barnet upptäckt. Materialet har en tydlig inverkan på meningsskapandet, då det utgör grunden för barnens upptäckarlust.  Det är med hjälp av de olika materialen barnen får syn på likheter och skillnader mellan materialen, vilket skapar ett meningsskapande runt ämnenas olika egenskaper och löslighet i vatten. Studien visar att samspel med andra, framför allt kamrater, är betydelsefullt för de yngsta barnens meningsskapande. Samspel kan ske på olika sätt, exempelvis i dialog, i intersubjektion eller tillsammans med material. Studien visar att genom att utgå ifrån en vardaglig aktivitet som intresserar barnen och genom användandet av produktiva frågor sker det ett meningsskapande hos barnet utifrån ett kemi-innehåll.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärandemiljöer för undersökande arbetssätt i förskolan. Utifrån studiens syfte valdes semistrukturerad intervju som metod. I studien har åtta förskollärare intervjuats för att belysa deras beskrivningar hur de inkluderar lärmiljön utifrån undersökande arbetssätt. Undersökande arbetssätt kopplas i studien till produktiva frågor inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivet där begreppen mentala redskap, artefakter, appropriering och scaffolding är i fokus. Begreppen har valts för att analysera förskollärarnas beskrivning av deras tillvägagångssätt kopplat till naturvetenskaplig undervisning. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att de skapar lärandemiljöer i förskolan kopplat till naturvetenskap genom att kombinera läroplanen, barnens avtryck och intresse. Detta genom att observera och dokumentera barnen för att synliggöra detta i förskolans lärmiljöer. Materialet i lärmiljön har stor betydelse för att skapa en lärmiljö som inspirerar barnen att undersöka och utforska. Materialet ska vara i barnens höjd där barnen får vara självständiga påvisar resultatet. Resultatet belyser förskollärarnas beskrivningar av hur de skapar förutsättningar för produktiva frågor hos barnen i undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning. Detta för att skapa en trygg atmosfär där barnens frågor får ta plats. För att skapa en trygg atmosfär inkluderas engagerade, nyfikna och medvetna förskollärare som resultatet visar. Vid olika undervisningssituationer och experiment krävs en ämneskompetent förskollärare som inkluderar ämnesinriktade begrepp i undervisningen. Resultatet indikerar för ett behov av kompetensutveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Förskollärarna beskriver en osäkerhet för att utmana och stötta barnens lärande utifrån barnens upptäckter och utforskande. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about learning environment for an investigative approach in preschool. Based on the purpose of the study, a semi-structured interview was chosen as the method. In the study, eight preschool teachers were interviewed to illuminate their descriptions of how they include the learning environment with investigative approach. Investigative approach is connected in the study to productive questions in science teaching. The study is based on the sociocultural perspective were the concepts as mental tools, artefacts, appropriation and scaffolding are in focus. The concepts have been chosen to analyze the preschool teacher’s descriptions of their approach connected to science teaching. Based on the results, the preschool teachers describe that they create learning environments in the preschool connected to science by combining the curriculum, children´s imprint and interests. This by observing and documenting the children to make this visible in the preschool´s learning environments. The material in the learning environment is of great importance to creating a learning environment that inspires the children to investigate and explore. The material should be at the children´s height, where the children can be independent the result shows. The results sheds light the preschool teacher’s descriptions of how they create the conditions for productive questions for the children in investigative approach in science teaching. This is to create a safe atmosphere where the children´s questions can take place. To create a safe atmosphere engaged, curious and aware preschool teachers are included, as the results show. In various teaching situations and experiments, a subject-competent preschool teacher is required who includes subject-oriented concepts in the teaching. The result indicates a need for competence development in science teaching. The preschool teachers describe an insecurity to challenge and support the children´s learning based on the children´s discoveries and explorations.

I denna rapport kommer vi att beskriva hur vi skapat och utvecklat ett skolprogram på Vetenskapens Hus (VH) i samarbete med Scania. Skolprogrammen på VH består av en teoretisk del och en laboration som riktas till elever i grundskolan och på gymnasiet. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheter att öka teknikintresset hos högstadieelever genom att skapa ett skolprogram på VH med koppling till den teknik som finns på Scania. Utgångspunkten är de teorier som Knud Illeris använder och hans dimensioner, Harlens teorier om undersökningsbaserad vetenskap samt Peter Senges discipliner. Efter ett besök på Scania, där vi fick se delar av deras produktionslina bestämde vi oss för att skolprogrammet skulle handla om Lean produktion. Detta beslutades eftersom idén gillades av handledaren från Scania samt att det vår något genomförbart på VH och att den inte liknade något av de befintliga skolprogrammen. Datainsamlingen skedde först och främst genom observationer gjorda på elever som går i högstadiet. De tre första grupperna är praoelever som praktiserar på VH och sedan ytterligare tre grupper som kommer från klasser runt omkring Stockholm som vi bjudit in. Det kommer även finnas datainsamling genom enkäter som delas ut till eleverna efter besöket på VH samt intervjuer med respektive lärare. Utifrån dessa data kommer vi fram till att eleverna förlorar fokus då de saknar stimulering i undervisningen och därmed behöver läraren ständigt arbeta med produktiva frågor för att leda eleverna och stimulera dem i deras arbete. / This article will describe how we have created and evolved a school program in Vetenskapens Hus (VH) in collaboration with Scania. The purpose is to create a school program about Lean production because this represents many industries way of working. Our starting point is the theories written by Knud Illeris’ and his descriptions about dimensions, Harlen’s theories about inquiry in science education aswell as Peter Senges’ theories. The mission was to create a school program in the subject technical science which reflects Scania’s worksite, where Scania is the main sponsor for VH. We got inspired to make a school program about Lean production after a visit at one of Scania’s production sites since VH did not have any other school programs were the goal was Lean. The collection of data was made by observations on high schoolers, year 13-16. The first three groups will be students who do a work experience program in VH and then three more groups that come from classes in the city Stockholm. There will be more data collection through surveys given to the students after the visit at VH as well as interviews with their respectively teacher. The data collected gives us the insight that these students lose their focus when they are not stimulated. This means that the teacher needs work by asking productive questions to lead the students and stimulate them in their work.