Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollärare upplevda professionalism i relation till den förberedande läs- och skrivinlärningen. I studien har förskollärare deltagit i fokusgruppsintervjuer där de har berättat om sina erfarenheter om den förberedande läs- och skrivinlärningen och professionalism. Förskollärarna har berättat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten i studien visar hur förskollärarna arbetar med läs- och skrivinlärningen integrerat i sitt vardagliga arbete. Lärarna berättade att de utvecklar språket genom att läsa för barnen och att aktivt försöka utveckla språket. I denna studie har det kommit fram att förskollärarna inte har en tydlig metod för hur de arbetar förberedande med läs- och skrivinlärningen men att de har olika arbetssätt för att utveckla språket.

In this thesis it is argued that the migration of ideas and personnel from Britain to colonial Australia resulted in the reproduction of two distinctive medical archetypes, namely, the soldier/saviour and the generalist (family) physician and surgeon. These have been both conceptualised as” ideal type” carriers or expediters of two rival forms of medical professionalism. They each emerged in the ‘modern’ era as institutional products of distinctive educational processes and work practices available for doctors in 19th and 20th century Britain and Australia. While Freidson (1988) asserts one of the problems of dealing with studies of professionalism is that researchers have failed to clearly define work patterns, he could be seen as being close to Foucault (1973) whose emphasis was on the different social spaces in which practitioners worked. I show firstly that the career of the ‘imperial’ army medical officer was revived in the 19th century so that in colonial contexts they could alternate between military and civilian servicing, especially as administrators and managers in public office. The soldier/saviour was also associated with the 19th century revival of Masonic and quasi-Masonic military and religious orders, consecrated by royal sovereigns and exported to Australia. In contrast, the Scottish pedagogues and other generalist doctors coming to Australia from Britain were influenced by Edinburgh University’s Medical Faculty’s humanist traditions and design of the “modern” medical curriculum producing the generalist physician and surgeon who met community needs. Within wider imperial social relations, these generalist doctors were looked upon as ‘dissenting’ or counter-hegemonic. The aim of this thesis is to examine these archetypes in terms of their characteristics of rationalisation to analyse and understand their professional differences historically as well as in the contemporary period. The significance is that one does not often come across studies which specifically look at doctors within the same society in such terms. Furthermore, by locating them within wider hegemonic and counter-hegemonic social relations, links between ideas about medical professionalism and issues of human rights become evident. This follows the World Health Organization’s directives to treat health or medical issues and human rights as a cross-cutting research activity. To my knowledge, no study has been undertaken in Australia of the background and impact of these different traditions.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 6 bilagor.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1970. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Den här uppsatsen analyserar relationen mellan lärares skapande av en professionell yrkesidentitet och centralt standardiserade prov- och uppföljningssystem, i syfte att skapa kunskap om politisk styrning av den svenska skolan. Studien utgår från det skolpolitiska reformarbete som sedan år 2011 resulterade i fler och tidigare nationella ämnesprov i svenska grundskolor. Uppsatsen söker synliggöra hur detta tagits emot och uppfattats av lärarna genom att undersöka om och hur det påverkat deras arbetssituation. Det empiriska material som studien grundar sig på har därför inhämtats med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. För att analysera materialet har jag använt mig av tidigare forsknings teoretiska utgångspunker gällande begrepp som professionalism, läroplansteori samt governmentality. Undersökningen finner att lärarna i studien på ett gemensamt sätt identifierar kompetens, tillit och handlingsfrihet som grundläggande delar i definitionen av professionalism, och att de nationella proven på olika sätt uppfattas påverka dessa delar. Uppsatsens slutsats är därmed att de nationella proven utöver sina formulerande intentioner också kan förstås utöva en form av politisk styrning av läraryrket.

Syfte med detta arbete är att studera hur genus hanteras som ett didaktiskt innehåll i förskollärarstudenters examensarbeten. Detta kommer att ske med hjälp av en textanalys av 13 examensarbeten från vårterminen 2017. Urval av arbeten är från högskolor och universitet runt om i Sverige, utifrån detta har ett examensarbete från varje högskola och universitet tagits fram.  De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilka syften har förskollärarstudenter i sina examensarbeten som handlar om genus? Vilka genusteorier kommer till uttryck i förskollärarstudenters examensarbete? Vilka metoder har förskollärarstudenterna använt sig av i examensrbetena? Finns det likheter och/eller skillnader mellan universitet och högskolor? Om så är fallet, vilken/vilka? Resultatet av denna textanalys är att genus är ett begrepp som tolkas på många olika sätt. Genus i förskolan är ett aktuellt område och det skrivs om ämnet i många examensarbeten utifrån olika syften kopplat till förskolans verksamhet. Syftena i examensarbetena har varierat, dock framkom det att litteracitet/musik var det syfte som flest examensarbeten undersökte. De analyserade examensarbetena har till stor del använt sig av samma genusteorier som teoretiskt ramverk. Däremot finns det arbeten som inte fördjupat sig i begreppet genus. De genusteorier som framkom i denna textanalys är genussystem och genusordning.

abstract: As newcomers to schools in the last thirty years, second career teachers, were studied to better understand this group of teachers within schools. Second career teachers bring professional knowledge that did not originate in the field of teaching to their teaching career such as relationship building and collaboration. The professional perspectives of second career teachers were assessed and analyzed in relation with current professional expectations in schools utilizing an analytical framework built from Pierre Bourdieu's reflexive sociology. Second career teachers and their supervisors were interviewed and their responses were reviewed in relation to the districts' defined professional habitus and the professional cultural capital developed by second career teachers. The results from this study indicate that Second career teachers did have professional perspectives that aligned with the current professional expectations valued within the schools they worked. In addition, their presence in schools revealed alternative viewpoints that were highly valued and sought by others. This study goes beyond Bourdieu's theoretical definitions of capitals to explore specific relationships between embodied and institutionalized capitals that were valued in school settings. The knowledge gained from this study provided insight into the professional habitus defined by teachers within a school district and the relationship of second career teachers to this habitus. / Dissertation/Thesis / Ed.D. Educational Administration and Supervision 2014

Den här undersökningen handlar om vårdcentralens läkare och deras sjukskrivningspraxis. Till vårdcentralen kommer patienter med olika sjukdomsbilder och ohälsoproblem. Det är läkarnas grannlaga uppgift att utfärda sjukintyg även om en stor del av de sjukdomsbilder som läkaren möter är oklara. I de fallen ska läkaren inte bara diagnostisera och försöka avhjälpa patientens medicinska problem, läkaren ska också bedöma i vilken mån patientens arbetsförmåga är nedsatt av sjukdom. Dessutom ska läkaren bedöma hur omfattande nedsättningen är och hur länge patienten kan förväntas behöva avstå arbete eller att stå till arbetsmarknadens förfogande. Hur går det till när läkare bedömer patienters sjukdomsgrundade arbetsoförmåga och hur går det till när de bedömningarna översätts till sjukintyg? I den här explorativa studien söks svaren på dessa frågor utifrån ett teoretiskt perspektiv som fokuserar på de olika och ofta motstridiga rollförväntningar som riktas på läkarna i deras sjukskrivningspraxis. Sammanfattningsvis ger undersökningen om sjukskrivningspraxis på vårdcentralen en bild av läkare som strävar mot att förena det goda terapeutiska arbetet med korrekt regeltillämpning och en patientanpassad service, men där logikerna för professionellt, byråkratiskt och marknadsorienterat arbete skapar spänningar. Läkarna tillgriper medicinska, sociala och tekniska strategier för att hantera de osäkerheter som är förbundna med att bedöma och intyga patienters sjukdoms grundade arbetsoförmåga och för att överbrygga de konflikter som uppstår i mötet mellan skilda arbetslogiker.

I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut. / In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.

Purpose: This short viewpoint is a response to a lead paper on professional ethics in the information age. This paper aims to draw upon the authors’ experience of professional bodies such as the ACM over many years. Points of agreement and disagreement are highlighted with the aim of promoting wider debate. Design/methodology/approach: An analysis of the lead paper is undertaken using a binary agree/disagree approach. This highlights the conflicting views which can then be considered in more detail. Findings: Four major agreements and four major disagreements are identified. There is an emphasis on “acultural” professionalism to promote moral behavior rather than amoral behavior. Originality/value: This is an original viewpoint which draws from the authors’ practical experience and expertise.