Syftet med detta arbete är att kartlägga hur programmering i matematikundervisning framställs i några svenska facktidskrifter. Fokus ligger på matematiska förmågor, centralt innehåll samt strategier och konkreta resurser för arbete med programmering i matematikundervisning. Metoden bygger på två delar; dels en innehållsanalys av tidningsartiklar, samt en sekundär analys av de första resultaten med hjälp av ramverket TPACK. Resultaten visar att problemlösning är den dominerande matematiska förmågan, och att centralt innehåll- och strategier även kopplas samman med problemlösning. Slutsatser som dras är att tidningsartiklarna till stor del behandlar pedagogiska-, teknologiska- och matematiska aspekter av undervisning vilket är sådan information som efterfrågats av forskning. Exempel på sådant stöd som förekommer i artiklarna är undervisningsexempel- och modeller, samtidigt som andra efterfrågade stöd som utvärderingsmodeller sakna

Volgens die Kurrikulum- en Assesseringsbeleidsverklaring moet Inligtingstegnologie-leerders in graad 10 aanvangsonderrig in Scratch as programmeertaal ontvang en in graad 11 na Delphi of Java as programmeertaal oorskakel. In Noordwesprovinsie word Delphi as programmeertaal in graad 11 bestudeer. Die aard van Scratch en dié van Delphi verskil egter van mekaar. Scratch is ʼn visuele programmeertaal met ʼn speelse aard, waar boublokke met ingeboude programmeringskode inmekaar gepas word om programme te skep, terwyl programmeringskode in Delphi, onderhewig aan sintaktiese reëls, ingetik word. Daar word verder van leerders verwag om by Delphi ʼn objekgeoriënteerde programmeringsbenadering te volg terwyl Scratch as ʼn objekgebaseerde programmeertaal beskou word. Die oorgang vanaf Scratch na Delphi is nog nie tevore in navorsing ondersoek nie. Die doel van hierdie navorsing was dus om te bepaal hoe Scratch aan graad 10-leerders onderrig behoort te word om die oorgang na Delphi as sintaksisgebaseerde, objekgeoriënteerde programmeertaal te ondersteun. ʼn Kwalitatiewe studie is gedoen waartydens onderhoude met agt Inligtingstegnologie-onderwysers in Noordwesprovinsie gevoer is. Aan die begin van 2013 is die eerste onderhoude gevoer om te bepaal hoe Scratch in graad 10 onderrig is. Ná verloop van ses maande is ʼn tweede onderhoud met elke deelnemende onderwyser gevoer om te bepaal hoe die oorgang na Delphi in graad 11 ervaar is. Die bevindings dui daarop dat deelnemende onderwysers onseker was hoe om Scratch te onderrig en dat programmeringsbeginsels en -begrippe nie pertinent onderrig is nie. Onderwysers het op leerders se intuïtiewe begrip van programmeringsbegrippe staatgemaak en geskikte onderrig–leerstrategieë is nie toegepas nie. Met die oorgang na Delphi in graad 11 het onderwysers aangedui dat hulle programmering feitlik weer van voor af moes onderrig en dat baie min programmeringsbegrippe na Delphi oorgedra is. Onderwysers was onder druk om programmeringsbegrippe wat in graad 10 reeds vasgelê moes gewees het, tesame met nuwe begrippe wat vir die onderrig van Delphi benodig was, te onderrig. Voorstelle van onderwysers om toekomstige druk te verlig, het betrekking gehad op ʼn inkorting in Scratch-onderrigtyd en was nie gerig op die onderrig van programmeringsbeginsels en -begrippe in Scratch met die oog op die oorgang na Delphi nie. Tydens die navorsing is bevind dat die meeste programmeringsbeginsels en -begrippe reeds met Scratch onderrig kan word. Scratch-onderrig, met die oog op die oorgang na Delphi, moet egter noodwendig anders geskied as Scratch-onderrig ten einde ʼn belangstelling vir programmering te kweek. Na aanleiding van hierdie navorsing word aanbevelings gemaak om Scratch te onderrig, sodat die kennis en vaardighede wat graad 10-leerders met Scratch opdoen, verband hou en toegepas kan word op Delphi. Om onderwysers te ondersteun en hulle onsekerheid van Scratch-onderrig die hoof te bied, word spesifieke aanbevelings met betrekking tot die onderrig van Scratch gemaak ten opsigte van probleemvoorstelling en algoritme-ontwerp, instandhouding, foutopsporing en fouthantering, veranderlikes en datatipes, herhaling- en besluitnemingstrukture, objekgeoriënteerde begrippe, bewerkingsoperators, karakterhantering en ʼn onderrig–leerstrategieë vir Scratch. / MEd (Computer Science Education), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Volgens die Kurrikulum- en Assesseringsbeleidsverklaring moet Inligtingstegnologie-leerders in graad 10 aanvangsonderrig in Scratch as programmeertaal ontvang en in graad 11 na Delphi of Java as programmeertaal oorskakel. In Noordwesprovinsie word Delphi as programmeertaal in graad 11 bestudeer. Die aard van Scratch en dié van Delphi verskil egter van mekaar. Scratch is ʼn visuele programmeertaal met ʼn speelse aard, waar boublokke met ingeboude programmeringskode inmekaar gepas word om programme te skep, terwyl programmeringskode in Delphi, onderhewig aan sintaktiese reëls, ingetik word. Daar word verder van leerders verwag om by Delphi ʼn objekgeoriënteerde programmeringsbenadering te volg terwyl Scratch as ʼn objekgebaseerde programmeertaal beskou word. Die oorgang vanaf Scratch na Delphi is nog nie tevore in navorsing ondersoek nie. Die doel van hierdie navorsing was dus om te bepaal hoe Scratch aan graad 10-leerders onderrig behoort te word om die oorgang na Delphi as sintaksisgebaseerde, objekgeoriënteerde programmeertaal te ondersteun. ʼn Kwalitatiewe studie is gedoen waartydens onderhoude met agt Inligtingstegnologie-onderwysers in Noordwesprovinsie gevoer is. Aan die begin van 2013 is die eerste onderhoude gevoer om te bepaal hoe Scratch in graad 10 onderrig is. Ná verloop van ses maande is ʼn tweede onderhoud met elke deelnemende onderwyser gevoer om te bepaal hoe die oorgang na Delphi in graad 11 ervaar is. Die bevindings dui daarop dat deelnemende onderwysers onseker was hoe om Scratch te onderrig en dat programmeringsbeginsels en -begrippe nie pertinent onderrig is nie. Onderwysers het op leerders se intuïtiewe begrip van programmeringsbegrippe staatgemaak en geskikte onderrig–leerstrategieë is nie toegepas nie. Met die oorgang na Delphi in graad 11 het onderwysers aangedui dat hulle programmering feitlik weer van voor af moes onderrig en dat baie min programmeringsbegrippe na Delphi oorgedra is. Onderwysers was onder druk om programmeringsbegrippe wat in graad 10 reeds vasgelê moes gewees het, tesame met nuwe begrippe wat vir die onderrig van Delphi benodig was, te onderrig. Voorstelle van onderwysers om toekomstige druk te verlig, het betrekking gehad op ʼn inkorting in Scratch-onderrigtyd en was nie gerig op die onderrig van programmeringsbeginsels en -begrippe in Scratch met die oog op die oorgang na Delphi nie. Tydens die navorsing is bevind dat die meeste programmeringsbeginsels en -begrippe reeds met Scratch onderrig kan word. Scratch-onderrig, met die oog op die oorgang na Delphi, moet egter noodwendig anders geskied as Scratch-onderrig ten einde ʼn belangstelling vir programmering te kweek. Na aanleiding van hierdie navorsing word aanbevelings gemaak om Scratch te onderrig, sodat die kennis en vaardighede wat graad 10-leerders met Scratch opdoen, verband hou en toegepas kan word op Delphi. Om onderwysers te ondersteun en hulle onsekerheid van Scratch-onderrig die hoof te bied, word spesifieke aanbevelings met betrekking tot die onderrig van Scratch gemaak ten opsigte van probleemvoorstelling en algoritme-ontwerp, instandhouding, foutopsporing en fouthantering, veranderlikes en datatipes, herhaling- en besluitnemingstrukture, objekgeoriënteerde begrippe, bewerkingsoperators, karakterhantering en ʼn onderrig–leerstrategieë vir Scratch. / MEd (Computer Science Education), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Den Svenska skolan ska digitaliseras och en strategi för hur digitaliseringen kan ske skulle tas fram av Skolverket. Flertalet lärare lyfte fram problem med förslaget som presenterades av Skolverket men inga större förändringar genomfördes. Strategin ska börja gälla, men problemen kvarstår. Vilka problem ser existerande lärare inom Teknik samt Matematik med strategin, hur kan dessa åtgärdas för att underlätta för de berörda lärarna? En undersökning skickades ut till lärare runt om i Sverige med målet att kartlägga vilka problem som lärarna såg med strategin, var det samma problem som hördes i medierna? De flesta lärare ansåg att det kommer bli en kompetensbrist, samt att det kommer bli väldigt tungt belastade scheman. De slutsatser som kan dras av studien är att någon form av kompetensutveckling inom de verktyg som lärarna ska använda sig av för att lära ut programmering krävs. Samt att ett stort ansvar även hamnar på skolans kommun, att resurserna som krävs måste hinnas tillföras.

Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling.Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling. / There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.

Detta är en undersökning om hur uppdraget i programmering i skolan har tolkats på väg nerfrån Skolverket till eleverna genom en kvalitativ studie. Intervjuer har tillämpats som metodoch dessa har analyserats utifrån ett tolkningsperspektiv med en iterativ ansats. För dennastudie har deltagarna varit ett undervisningsråd från Skolverket, en IKT-samordnare frånLinköpings kommun, en rektor, en digitaliseringsansvarig, fyra lärare samt sex elever. Syftet med studien är att undersöka vad olika deltagare på olika nivåer i utbildningssystemethar för åsikter gällande tolkningen av de didaktiska frågorna vad, hur och varför inomprogrammeringsundervisning. Studien inleds med en kort historisk genomgång om programmering i skolan och detredovisas också om olika begrepp relaterat till programmering. Resultatet av denna studie visar på likheter om vad undervisningen ska innehålla men ocksåsmå skillnader när det gäller hur man ska undervisa inom programmering. Däremot har detskett omtolkningar i organisationens olika delar avseende syftet medprogrammeringsundervisning i skolan. Man finner att flera av deltagarna, från Skolverket nertill lärarna, har delvis liknande uppfattningar om syftet. Men när eleverna ska beskriva syftetmed programmering i skolan så betonar de programmering som något fundamentalt för derasframtid, vilket skiljer sig från de övriga deltagarna i de genomförda intervjuerna.

Denna rapport beskriver ett arbete som utförts i kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Projektet gick ut på att utveckla en webbplattform för spelifierad tävlingsprogrammering åt UPP-gruppen på Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet. Plattformen är tänkt att användas i programmeringskurser. Den innehåller funktioner som låter användare ladda upp spel och agenter via en hemsida där agenterna kan spela spelen mot varandra. Produkten består av en klient i form av en hemsida, och en server. Det finns även ett API för att skapa spel till plattformen. Rapporten beskriver dessa delar både på det tekniska planet samt hur utvecklingsprocesserna gick till. Utöver detta presenteras och diskuteras gruppens erfarenheter från projektet samt hur den slutgiltiga produkten förhåller sig till gruppens och kundens mål. Genom att använda kodgranskning under utvecklingen upplevde gruppen en ökad kvalitet på koden, men också att det stävjade utvecklingen i de fall då granskningen tog lång tid. Den viktigaste erfarenheten gruppen tog med sig från detta projekt är att kommunikationen har mycket stor betydelse för resultaten, och bör därför struktureras upp ordentligt. Genom att arbeta med kundens behov som högsta prioritet, dokumentera all kod väl och konstruera systemet modulärt för att främja vidareutveckling, kan en bra och välgjord produkt skapas som ger värde för kunden.

Programmering är en ny del av den svenska läroplanen. Den här studien syftar till att skapa en medvetenhet om svenska lärares förutsättningar att bedriva programmeringsundervisning på lågstadiet. Studien genomfördes i december 2018 i form av en enkätundersökning som delades i slutna lärargrupper på Facebook. Resultatet av studien analyserades ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att belysa de utmaningar svenska lärare upplever vad gäller programmering på lågstadiet. Ramfaktorteorin handlar kort sagt om faktorer som påverkar undervisningen men som står utanför lärandeprocessen. Ur de utmaningar som framkom i enkätundersökningen identifierades det fem ramfaktorer som begränsar undervisningen i programmering. De fem ramfaktorerna är: kunskap, tid, resurser, teknik och strategier. Studien är baserad på ett mindre urval av svenska lärares situationer vad gäller programmeringsundervisning och indikerar därmed att fler undersökningar bör genomföras på området.

No description available.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka fördelar det finns med att implementera programmering i matematikundervisningen. För att ta reda på detta har vi letat fram ett flertal olika studier som berör programmering inom skolväsendet på något sätt. För att hitta dessa studier har vi sökt i olika databaser efter relevanta artiklar. Dessa har vi valt utifrån valda kriterier. I studierna som vi har tagit del av användes både digital programmering, Scratch och LOGO, samt fysisk programmering, Bee-Bots. Resultatet av vår studie har visat att flera av elevernas matematiska förmågor gynnas av att arbeta med programmering i matematiken. I de flesta fallen visade studierna att eleverna fick ännu bättre resultat i jämförelse med traditionella metoder. Förmågorna som eleverna utvecklade var bland annat: aritmetik, problemlösningsförmåga, spatialt tänkande, algoritmer och resonemangsförmåga. Utöver elevernas matematiska förmågor visade det sig även att programmeringsövningar hade en positiv inverkan på elevernas motivation och intresse. Detta kan i sin tur leda till indirekta positiva effekter på elevernas lärande.