Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Västerås : Mälardalens högskola, 2004.

No description available.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida man med hjälp av visuell programmering kan skapa parametriskt modifierbara markobjekt till BIM-programmet Tekla Structures. Fördelar och nackdelar med ett sådant här tillvägagångssätt kommer därefter att analyseras och diskuteras, och de slutsatser som kan dras presenteras. Rapporten kommer att börja med att presenter en del teori kring den brokonstruktion som används i projektet samt de olika programvarorna som använts. Efter det kommer en genomgång av projektet och till sist kommer det färdiga markobjektet att gås igenom, och dess olika delar från den visuella programmeringen kommer visas och förklaras. Det resultat som arbetet kommit fram till är att markobjekt går att projektera på detta vis, men att vissa problem finns med att enkelt kunna utnyttja samma modell vid olika projekt då de flesta projekt är så individuella. / The purpose of this report is to investigate whether, by means of visual programming, you can create parametrically-modifiable terrain objects to the Tekla Structures BIM program. The pros and cons of such an approach will then be analyzed and discussed, and the conclusions that can be drawn are presented. The report will begin by presenting some theory about the type of bridge construction used in the project and the different software used. After that, a review of the project will come and finally, the completed terrain object will be reviewed, and its different parts from the visual programming will be displayed and explained. The result of the work is that terrain objects can be projected in this way, but some problems exist with the ability to easily use the same model for different projects, as most project are different and unique

Det övergripande syftet med denna studie var att synliggöra möjligheter och utmaningar med programmering i matematikämnet i grundskolans lägre åldrar. Studien motiveras av den nyligen reviderade läroplanen som kommer bli obligatoriskt till hösten 2018. Studien bygger på lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter kring programmering i matematikämnet. Datainsamlingsmetoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och legitimerade lärare i matematikämnet. Studiens centrala fråga har varit Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med programmering som verktyg för elevers matematikinlärning? Resultatet visade att lärarna ser programmering som ett sätt att utveckla elevernas matematiska förmågor som problemlösning, metod, kommunikation, analys och resonemangsförmåga, men även generella förmågor som samarbete, kreativitet och logiskt tänkande. Utöver det ser även lärarna programmering som ett sätt att motivera till vidare studier inom matematiken. Eftersom vi lever i ett digitaliserat samhället idag ansåg lärarna att det är ett sätt att förbereda eleverna inför framtiden. Lärarna kunde även se ett antal utmaningar som skulle kunna stå i vägen för elevernas lärande. Det första handlade om lärarens kompetens, att avsaknad av kompetenta lärare inom området skulle kunna hämma elevernas kunskaper de har rätt att få. Andra utmaningar som diskuterades var de ekonomiska förutsättningarna som skolorna har och även tidsbristen lärarna ofta känner av. Att man har intresse för det man ska undervisa i var också en aspekt som togs upp.

Sammanfattning Denna studie syftar till att problematisera och diskutera argument som ligger till grund för läroplansförändringar. I följande studie studeras rekommendationer som låg till grund för implementeringen av den nya läroplanen i England 2014, ”The computing curriculum”, då man önskade marknadsanpassa undervisningen inom digital teknik (digitalisering). Studien görs genom en kvalitativ textanalys av två rapporter skrivna 2011–2012. Rapporterna som analyserats är “Next Gen. Transforming the UK into  the world’s leading talent  hub for the video games  and visual effects industries” samt “Shut down or restart? The way forward for computing in UK schools”. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:   På vilka nivåer i skolsystemet läggs ansvaret i rekommendationerna? Finns det förslag på arbetsfördelning eller ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras?   Resultatet som framkommit av analysen är att totalt 7 av de 21 analyserade rekommendationerna utgår från formuleringsarenan, 12 från transformeringsarenan och 2 från realiseringsarenan. I diskussionsdelen framkommer också att det i dessa rekommendationer finns förslag på arbetsfördelning och ekonomiska förutsättningar för att rekommendationerna skall kunna utföras.

Studiens syfte är att undersöka praktiserande lärares syn på den läroplansförändring som skedde höstterminen 2018, där programmering införs som ett centralt innehåll i ämnena matematik och teknik.För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem aktiva lärare i grundskolan. Som underlag till intervjuerna kommer uppsatsen att behandla tidigare forskning om programmering i svenska skolan, samt implementeringen av programmering som skolämne i andra länder. Målet med intervjuerna var att synliggöra de hinder och möjligheter de fem lärarna såg med läroplansförändringen och vilken påverkan det i sin tur skulle ha på deras undervisningen. Resultatet av intervjuerna visar vilken syn de intervjuade lärarna har på Skolverket och kommunernas ansvar för implementationen av programmering, generationsklyftor i lärarkåren, upplevda fortbildningsbehov vid läroplansförändringar och synen på programmering.

No description available.

Denna rapport har sammanställts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga när det gäller elevers måluppfyllelse på gymnasiets programmeringskurser. Med utgångspunkt från gjord textanalys har frågeställningar om vad programmering innebär, elevers syn och förväntningar på en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bättre möta elevernas individuella sätt att lära sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan påverkas på ovannämnda kurs behandlats. En enkätstudie bland gymnasielärare i programmering gjordes även för att få deras syn på frågeställningar kring val av programmeringsspråk och dess eventuella påverkan. Studien visar att en framgångsfaktor är motiverade elever. Motivationen kan ibland påverkas av vilket programmeringsspråk som används i undervisningen. Då det ofta finns stor spridning bland eleverna när det gäller deras tidigare kunskaper och inställning till programmering samt deras varierande förväntningar på kursen är även lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter olika omständigheter en viktig framgångsfaktor i undervisningen.

I detta arbete har det utvecklats ett spel som varit inspirerat utav spelet Space Invaders. Spelet är skrivet i Javascript och använder sig av ramverket phaser.io 1 . En stor del av utvecklingen har varit att spelet använder en webkamera för att ta emot input för att styra karaktären i spelet. Innan utvecklingen började har jag läst på angående spelutveckling och framförallt det psykologiska begreppet och sinnestillståndet Flow. Sedan har hela spelutveckingsprocessen haft som mål att förbättra Space Invaders så att det blir roligare och sätter spelaren i Flow. Under utveckling av spelet, har mindre tester gjorts av diverse studenter och barn för att få lite direkt input i arbetet. Därefter har jag anpassat utvecklingen efter de observationer som jag gjorde vid dessa tester. Efter arbetet var klart har också en utvärdering av spelet gjorts av mig (utvecklaren), för att göra en egen bedömning av spelet. I den utvärderingen har hänsyn till de olika mål som beskrivs i teorikapitlet tagits. Sen har tester genomförts som varit observerade av mig (utvecklaren). Testpersonerna har efter att de spelat spelet fyllt i formulär för att bestämma hur pass de var inne i flow eller inte, och givit en bättre uppfattning om hur de upplevde de olika delarna i spelet. Efter testerna har resultaten analyserats och presenterats för att hjälpa till vid fortsatt utveckling av spelet, eller för att hjälpa till vid liknande projekt. Vid liknande projekt så innehåller denna rapport mycket nyttig information och iaktagelser. Resultatet av studien visade bland annat på att man genom att implementera nya element i spelet förhöjer spelupplevelsen för spelaren, men på grund av vissa brister i kamerastyrningen hindrade det spelaren från att känna sig helt i kontroll över spelet och därför begränsade det de flow som spelaren upplevde.