Recommender system blir allt vanligare och att kombinera recommender system med användningen av design patterns kan vara ett steg i rätt riktning för att komma närmre tekniker och program som skulle kunna öka kvaliteten hos programvaran i programvaruutveckling genom att öka utbyggbarheten och underhållbarheten hos programvaran. Syftet med arbetet i den här rapporten är att utvärdera ett design pattern recommender program. Programmet kommer att utvärderas med hjälp av intervjuer av utvecklare och fallstudier hos tre företag. Frågorna i intervjun kommer att bygga på kriterier som används för utvärdering av CASE verktyg.

GDPR (General data protection regulation, generella dataskyddsförordningen) är en ny europeisk förordning som reglerar behandlingen av känsliga uppgifter samt det fria flödet av dessa inom EU. Förordningen utgör ett skydd för fysiska personer vid behandling av deras personuppgifter inom unionen vilket är en grundläggande rättighet.  GDPR har sedan den trädde i kraft i Maj 2018 varit en förordning att räkna med då dess bötesbelopp är höga. Alla företag inom Europa behöver följa reglerna samt företag utanför EU som hanterar europeiska personuppgifter. Målet med detta arbete är se vilken effekt GDPR har haft hos svenska mjukvaruutvecklare och hur de ser på sin arbetsbörda. Detta har gjorts genom en enkätundersökning hos svenska mjukvaruföretag som blivit slumpmässigt utvalda. Av uppsatsens resultat framgår det att många mjukvaruföretag som skapar egen programvara eller distribuerar programvara för en tredje part har den nya förordningen inneburit ett tyngre arbetslass samt omförhandling av existerande programvarulösningar. Något som inneburit nya arbetsplatser eller arbetsgrupper hos många företag. När GDPR först trädde ikraft lades det ner många arbetstimmar på att omvandla redan existerande lösningar för att uppfylla kraven. Trots detta har det lagts många fler timmar vid utveckling även efter GDPR för att se till att den nya programvaran även den lever upp till de krav som är ställda.  Av resultatet kan vi även finna att många företag ser väldigt strikt på hantering av känsliga uppgifter de samlat in från deras kunder men ser mindre strikt på lagring och hantering av personuppgifter av sina egna anställda. / GDPR(General data protection regulation) is a new European regulation that regulates data, protection, and privacy. It also addresses the transfer of personal data to countries outside of the European Union. Ever since the GDPR was enforceable May 2018, it has been a regulation for businesses to strictly follow and be wary of due to the hefty fines. All European businesses need to follow the new regulation and likewise, so to the businesses outside of the E.U. in which handles any type of personal data of Europeans. The goal with this thesis is to see the effect the GDPR has had for Swedish software developers and how they portray their workload. This data has been shown in the form of a questionnaire which was randomly distributed to a number of Swedish software companies.  In conclusion, this thesis shows that the new regulation has had a big impact on the developers that create new software/distributes software, primarily in form of a heavier workload and the need to re-negotiate already existing software. This has provided new jobs and/or new teams for many of the companies that were a part of this study. When GDPR was first introduced, the software companies spent countless hours on converting already existing software. Even tho they spend a lot of time in the beginning, the dedication of time is spent on every solution to make sure it meets the requirements of GDPR: We can also see that many businesses spend a lot more time and money on data protection for their clients personal data, but they do not treat their employees personal data in the same way.

Rapporten beskriver ett projektarbete i kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Arbetet genomfördes under våren 2023 på Linköpings universitet. I kursenhar tio studenter inom civilingenjörsprogrammen i data- eller mjukvaruteknik framställten applikation (HÄST) åt den externa kunden Personalkollen. Syftet med arbetet var attdokumentera och utvärdera applikationen och utvecklingsmetodiken för att dra slutsatserkring framtida arbeten. Syftet med applikationen var att presentera statistik av kundservice medarbetare och därmed skapa värde för kund. Resultatet visar att utvecklingen effektiviserades genom en tydlig rolluppdelning, kontinuerliga möten samt användning avarbetsmetoden Scrum.

Föreliggande studie undersöks hur personer med dyslexi upplever användbarheten i tvåav de datorbaserade hjälpmedel som finns för personer med dyslexi, Stava Rex ochWordRead Plus. Studien beskriver ämnesområden såsom dyslexi, användbarhet,interaktionsdesign, co-design och programvaruutveckling.Det finns olika sorters dyslexi vilket innebär att de svårigheter som personer med dyslexiupplever kan yttra sig på olika sätt. Därför har intervjuer med två respondenter angåendederas syn de två datorbaserade hjälpmedel som valdes för studien, Stava Rex ochWordRead Plus, utförts. Även en observation utfördes där respondenterna fick interageramed de datorbaserade hjälpmedlen och beskriva sina åsikter och tankar avseendeanvändbarheten i hjälpmedlen och hjälpmedlen i sig.Studien syftade till att besvara huvudfrågan ”Vilka designprinciper är viktiga att tillämpavid utveckling av datorbaserade hjälpmedel för personer med dyslexi?” genomdelfrågorna ”Vilken sorts datorbaserade hjälpmedel har personer med dyslexi behovav?”, ”Vilka egenskaper är viktiga hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi?”, Hur kan god användbarhet hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi uppnås?” samt ”Vad är användbarhet?”.Studiens slutsats var att designprinciper som berör bekvämlighet, behaglighet,tillförlitlighet och välutvecklade hjälpfunktioner är viktiga att följa då de medför en bättreprodukt med hög användbarhet och tillfredsställda användare. För att uppnå godanvändbarhet räcker det dock inte att utvecklaren endast följer designprinciperna utandessa måste kontrolleras genom att även användarna tas med i utvecklingsprocessen. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Denna rapport behandlar ett arbete skriven av åtta studenter som läste kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet under vårterminen 2020. Projektets syfte var att utveckla en verktygslåda i Python och C++ för att konstruera signalbehandlade kretsar. Denna verktygslåda är tänkt att användas inom laborationer i kursen TSTE87 Applikationsspecfika integrerande kretsar vid Linköpings universitet och inom forskning för utveckling av ASIC:s. Projektet resulterade i produkten B-ASIC. B-ASIC är ett bibliotek för programmeringsspråket Python som är skrivet i Python med en underliggande modul i C++. B-ASIC används för design och optimering av ASIC:s. Produkten B-ASIC erbjuder ett grafiskt användargränssnitt där användaren kan interagera med biblioteket utan programmeringskunskaper inom Python. I rapporten beskrivs hur projektarbetet har anpassats för att vara till värde för kunden och hur utvecklingsprocessen har påverkat resultatet av produkten. Projektmedlemmarna har dessutom genomfört egna undersökningar och dessa finns att läsa i slutet av rapporten.

Denna rapport behandlar arbetet som en kandidatgrupp, bestående av åtta civilingenjörsstudenter inom data- och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet, utförde under våren 2021. Arbetet gjordes som en del av kursen Kandidatprojekt i programvaruutveckling, med kurskod TDDD96, där kandidatgruppen utvecklade en webbapplikation åt företaget Neue Labs. Webbapplikationen baserades på Neue Labs mobilapplikation Playground, och utvecklades med hjälp av JavaScript-biblioteken React och Redux. Applikationen är en plattform för visuell programmering av IoT produkter, där programmen tar formen av flödesgrafer. Rapporten beskriver arbetsprocessen och redogör för den slutgiltiga produkten. Projektet har bedrivits helt på distans enligt en något modifierad Scrum-metodik. Några av de viktigaste lärdomarna som gruppen tar med sig rörde utbildning, kommunikation och testning. Dessutom innehåller rapporten åtta individuella bidrag, som är skrivna av kandidatgruppens medlemmar

Denna rapport skrevs som en del av kursen TDDD96 Kandidatprojekt i Programvaruutveckling. Den dokumenterar arbetet med projektet Matbit: en applikation vars syfte var att samla webbutikerna från de största matvarukedjorna i Sverige i en och samma app för enklare jämförelse av varor. Projektgruppens arbete var specifikt inriktat på att dölja de webbsidor som användaren slussades till när hen valde att beställa hem sin varukorg och i stället visa upp ett eget gränssnitt i appen, medan kommunikationen med de faktiska webbsidorna skedde i bakgrunden. Resultatet av arbetet blev en första version av ett gränssnitt med nästintill helt fungerande kommunikation med Coop. Rapporten inleds med en introduktion till projektet och dess syfte, följt av bakgrund hos både kunden och projektgruppen. Sedan följer teoretisk bakgrund och en genomgång av de metoder som låg till grund för projektarbetet. Vidare presenteras resultatet av projektarbetet med en diskussion och slutsatser. Slutligen innehåller rapporten individuella delar skrivna av projektdeltagarna om ett valfritt ämne kopplat till projektet eller dess arbetsmetoder.

Internationell forskning visar att det finns skillnader mellan industrins förväntningar på kunskap och metoder för programvaruutveckling jämfört med vad som återfinns i utbildningsplaner inom Data och Informationsteknik (IT). I den här rapporten presenteras en kvalitativ undersökning av huruvida det finns en skillnad mellan tekniska högskolors utbildning och industriaktörers förväntningar på högskolestudenter inom mjukvaruutveckling specifikt i Sverige, och hur skillnaden i så fall ser ut. För att ytterligare belysa kravbilden på svenska utbildningar undersöks även lagstiftning och akademiska rekommendationer. Resultatet visar att de skillnader som förekommer internationellt, mellan industrins förväntningar och utbildningarnas innehåll, skiljer sig från motsvarande förhållande i Sverige. Utbildningsplanerna svarar väl mot lagstiftning och industriförväntningar. Utbildningsplanernas innehåll motsvarar inte exakt de internationella akademiska rekommendationer som finns för utbildningarna. Detta kan delvis förklaras av att utbildningarnas inriktning är bredare än mot ett specifikt område inom Data och IT. Den övergripande slutsatsen är att utbildningarna svarar väl mot den kravbild som behöver hanteras, men praktikmöjligheter och kontaktytor mot industrin bör tas i beaktning vid framtida utformningar av utbildningsplaner. Framöver bör 1) fler kvantitativa undersökningar göras av akademiska rekommendationer och industriförväntningar samt hur dessa bemöts av utbildningarna, samt 2) handlingsplaner för anpassning av utbildningsplaner utformas. / International research shows that there is a gap between industrial expectations on Software Development knowledge and methodology compared to the content of education within Computing. This report presents qualitative research on whether there is a gap between undergraduate education and the expectations from industry within Software Development specifically in Sweden, and if so, what the gap looks like. To shed further light on the demands and recommendations that Swedish education faces, recommendations from academia and legislation is also investigated. The result shows that the international gap between education and industry, differs from the equivalent relation in Sweden. The curricula meet demands from legislation and industrial expectations. The international academical recommendations suggested for the programs are not exactly matched by the content of the curricula. This can partly be explained by the educational focus being broader than towards a specific disciplin within computing. The overall conclusion is that educational programs meet the demands, recommendations and expectations they face. But practical experience and contact with industry should be factored into future adjustments of the curricula. Future work includes 1) quantitavely researching academical recommendations and industrial expectations, as well as how these are met by education programs, and 2) creating guidelines for future adjustments of curricula content.

Object-oriented languages have made a shift towards incorporating functional concepts such as lambdas. Lambdas are anonymous functions that can be used within the scope of other functions. In C++ lambdas are considered difficult to use for inexperienced developers. This implies that there may be problems with lambdas in C++. However, studies about lambdas in C++ repositories are scarce, compared to other object-oriented languages such as Java. This study aims to address a knowledge gap regarding how lambdas are used by developers in C++ repositories. Furthermore, examine how developer experience and software engineering practices, such as unit testing and in-code documentation, correlates with the inclusion of lambdas. To achieve this we create a set of tools that statically analyse repositories to gather results. This study gained insight into the number of repositories utilising lambdas, their usage areas, and documentation but also how these findings compare to similar studies’ results in Java. Further, it is shown that unit testing and developer experience correlates with the usage of lambdas. / Objektorienterade språk har gjort en förskjutning mot att integrera funktionella begrepp som lambdas. Lambdas är anonyma funktioner som kan användas inom ramen för andra funktioner. I C ++ anses lambdas vara svåra att använda för oerfarna utvecklare. Detta innebär att det kan vara problem med lambdas i C ++. Emellertid är studier på lambdas i C ++ repositorier mindre vanliga jämfört med andra objektorienterade språk som Java. Denna studie syftar till att ta itu med ett kunskapsgap beträffande hur lambdas används av utvecklare i C++ repositorier. Dessutom undersöks hur utvecklarvanor och sedvänjor i programvaruutveckling, till exempel enhetstestning och dokumentation, korrelerar med inkluderingen av lambdas. För att uppnå detta skapar vi en uppsättning verktyg som statiskt analyserar repositorier för att samla resultat. Denna studie fick inblick i antalet repositorier som använder lambdas, deras användningsområden och dokumentation men också hur dessa resultat jämför sig med liknande studieresultat i Java. Vidare har det visats att enhetstestning och utvecklaren erfarenhet korrelerar med användningen av lambdas.

Denna fallstudie har utförts på ett programvaruföretag där majoriteten av kunderna ännu inte har uppgraderat till den senaste versionen av programvaran. Studiens syfte var att identifiera de underliggande orsakerna till detta, identifiera eventuella processgap samt föreslå åtgärder för att bättre tillfredsställa kundernas behov. För att uppnå detta användes Sex Sigmas förbättringsmetodik DMAIC där respektive fas och verktyg tillämpades genom hela studien. Datan för studien samlades in genom intervjuer med ledningen, enkätundersökning till kunderna och interna kunddata från Programvaruföretaget. Resultaten av undersökningen visar att det finns samband mellan olika variabler som påverkar kundernas beslut att inte uppgradera. Slutsatsen är att den primära orsaken till att kunderna inte uppgraderar till den nya versionen av programvaran är att deras säkerhetskrav inte har uppfyllts. Dessutom finns det brister i kommunikationen mellan organisationen och kunderna, vilket kan leda till missförstånd och negativ påverkan. För att åtgärda situationen föreslås olika åtgärder. Att involvera kunderna redan i kravutformningen av programvaran för att säkerställa att deras behov och förväntningar beaktas är en av dessa åtgärder. Det rekommenderas också att mäta kundnöjdhet regelbundet och genomföra en mer omfattande undersökning för att utvärdera effektiviteten i kommunikationen med kunderna. Genom att implementera dessa åtgärder kan Programvaruföretaget öka chanserna att få kunderna att uppgradera till den senaste versionen / This case study has been conducted at a software organization where the majority of customers have not yet upgraded to the latest version of the software. The purpose of the study was to identify the underlying causes for this, identify possible process gaps and to propose measures to better satisfy the customers' needs. To achieve this, Six Sigma's DMAIC improvement methodology was used, with the respective phases and tools applied throughout the study. Data for the study was collected through interviews with management, a customer survey and internal customer data from the software company. The results of the study show that there are relationships between different variables that influence the reason why customers do not upgrade. The conclusion is that the primary reason why customers do not upgrade to the new version of the software is that their security requirements have not been met. In addition, there is a lack of communication between the organization and customers, which can lead to misunderstandings and negative impacts. To remedy the situation, various measures are proposed. Involving customers already in the software requirements definition to ensure that their needs and expectations are taken into account is one of these measures. It is also recommended to measure customer satisfaction regularly and conduct a more comprehensive survey to evaluate the effectiveness of communication with customers. By implementing these measures, the software company can increase the chances of getting customers to upgrade to the latest version.