Spelling suggestions: "subject:"projectbased 6organizations"" "subject:"projectbased asorganizations""
21 |
(Re)creating Routines Through Stage Performances in Project-Based OrganizationsManisaligil, Alperen 28 August 2019 (has links)
No description available.
|
22 |
Kunskapsöverföring som verktyg för implementering av hållbarhetsarbete : En fallstudie inom järnvägsprojekt / Knowledge management as a tool for implementing sustainabilityAtterström, Jennifer, Stolpe, Anna January 2019 (has links)
Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt mer populärt. I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ett försök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råder ett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överföra kunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor är därför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns stor potential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik på marknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer, kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and is becoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretize what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project-based organizations to because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. To achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project-based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables coworkers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that coworkers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.
|
23 |
Kunskapsöverföring som verktygför implementering avhållbarhetsarbete : En fallstudie inom järnvägsprojekt / Knowledge Management as a Tool for Implementing Sustainability : A Case Study within Railway ProjectsStolpe, Anna, Atterström, Jennifer January 2019 (has links)
Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt merpopulärt . I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ettförsök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råderett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överförakunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor ärdärför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns storpotential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik påmarknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer,kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and isbecoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretise what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project based organizations too because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. In order to achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables co-workers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that co-workers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.
|
24 |
Kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer- En strävan efter att slippa uppfinna hjulet igenGargovic, Hamdija, Ouahchi, Sofia January 2006 (has links)
<p>A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. </p><p>Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. </p><p>Key words: </p><p>.</p> / <p>En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen. </p>
|
25 |
Project Portfolio Management & Strategic Alignment : <em>Governance as the Missing Link</em>Hristova, Vesela, Müller, Claudia January 2009 (has links)
<p><strong>Introduction </strong>– Project-based organizations face a series of challenges when trying to implement and manage their project portfolios successfully in line with their strategic goals. Good project portfolio management (PPM) practices play a crucial role in maintaining well performing portfolios, but PPM is still a fairly new academic field. And it was found that the current PPM literature embodies a gap in providing explicit governance criteria to assure consistent portfolio decision-making.</p><p><strong>Problem </strong>– What are the criteria of portfolio governance that contribute to better aligning the project portfolio to organizational strategy? Do project-based organizations in fact not implement a governance framework to guide their decision-making rationale? If there is some sort of a governance framework, do project-based organizations implement it in a consistent manner every time they take portfolio-related decisions?</p><p><strong>Purpose </strong>– The purpose of this study is two-fold. First, we attempt to fill a gap in the current PPM literature by proposing a portfolio governance framework that could enhance project portfolio decision-making. Secondly, it is our goal to find out whether decision makers in project-based organizations consistently cover all issues related to portfolio governance at portfolio meetings.</p><p><strong>Methodology</strong> – The study employs both qualitative & quantitative methods to fulfill the two-fold nature of the study. A Portfolio Governance Framework, comprising 26 statements, was developed on the grounds of existing literature on PPM, strategy & governance. The proposed Framework was then used as a basis to carry out an online survey in which 31 respondents (executive level) from 25 project-based organizations (operating in Sweden) were asked about how consistent they are in discussing relevant portfolio governance issues.</p><p><strong>Conclusion</strong> – The empirical findings of this study indicate that the majority of project-based companies do not employ a governance framework when it comes to portfolio decision-making. In the few cases that they do, it is mostly a set of policies that is not applied on a consistent basis.</p>
|
26 |
Tiden är avgörande : Kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer / Time is of the essence : Knowledge transfer in project-based organizationsBengtsson, Linda, Johansson, Lovisa, Murén, Therese January 2014 (has links)
Idag är det allt fler som arbetar i olika former av tillfälliga organisationer (Lindner & Wald2010; Lundin & Steinthórsson 2003; Schindler & Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas är en värdefull tillgång. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfälliga organisationer har exploderat (Lundin &Söderholm 2013). Dock är det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet går förlorad när ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska & Vartiainen 2005) vilket innebär stora risker och kostnader för organisationen(Schindler & Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstå iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns någragemensamma mönster mellan dessa. Studien är en tvärsnittsstudie och valet föll på dennautformning då personer med kunskap kring området kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att få svar inom en begränsad tidsram. Tiden påverkade även urvalet för studienvilket ledde till att ett bekvämlighetsurval tillämpades. Resultatet kan däremot fungera som enutgångspunkt för framtida forskning eller till att kopplingar till existerande resultat. Demetoder som användes för att samla in empiriskt material var en kvalitativ enkät sommailades ut till respondenter som jobbar inom projektbaserade organisationer. Detgenomfördes även en djupintervju med en konsult inom området.Studiens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning vilket tyder på att problemenmed kunskapsöverföring är både aktuella och relevanta samt kräver ytterligare studier. Idaganvänder de organisationer som studien har berört främst med dokumentation och fysiskamöten för kunskapshantering. Dock finns det brister i de informationssystem de har att tillgåidag och under mötena är det sällan huvudsakligen kunskap som diskuteras. Oftast innebärdokumentationen endast att det skrivs manualer för rutiner kring hur olika delmoment inomprojektet genomförs. Studien visar att det finns stora skillnader mellan de olika företagen, därvissa av dem jobbar aktivt med kunskapsöverföring medan andra inte jobbar med dettaöverhuvudtaget. Trots detta visar studien att samtliga av respondenterna upplever liknandesvårigheter kring kunskapsöverföring.Det som studien främst visat är tidens betydelse för kunskapsdelning. Bristande tid är enåterkommande faktor till varför kunskapsdelningen inte fungerar hos projektbaseradeorganisationer. Detta tillsammans med att arbetsbelastningen är hög samt att fokus ligger påatt prestera ett visst resultat inom ramen för projektet bidrar till att kunskapsöverföringenhamnar i skymundan. På sikt kan detta medföra att viktiga erfarenheter och kunskap faller iglömska och organisationen går miste om viktiga konkurrensfördelar. De rekommendationerstudien kan ge till de studerade organisationerna är att använda sig av de mekanismer ochaktiviteter som behandlas i teorikapitlet för att implementera en lärande företagskultur ochkunna förflytta kunskapen inom organisationen.
|
27 |
Knowledge Management Practice Strategies in Project-Based OrganizationsMcNealy, Trenese LaShay 01 January 2017 (has links)
Companies globally have lost profit each year because of the lack of intra-organizational knowledge sharing. The purpose of this descriptive, multiple case study was to explore the knowledge management practice strategies that project management business leaders use to improve knowledge sharing in project-based organizations. Nine project management business leaders from 4 project-based organizations in metro Atlanta, Georgia completed individual Skype/phone semistructured interviews, and 5 project team members completed an in-person focus group discussion and an interview questionnaire. Knowledge management was the conceptual framework for this study, the basis for understanding the world around project management business leaders, and the implementation of knowledge management practice strategies for knowledge sharing. The individual interviews, focus group discussion, and interview questionnaire yielded the lived experiences of project management business leaders and the perceptions of project team members regarding knowledge sharing in their project-based organizations. The data were analyzed through data source triangulation and cross-case synthesis, which resulted in various themes such as communication, practices to overcome barriers, and a centralized resource center. The findings of this study may effect positive social change and the improvement of knowledge sharing by promoting the worth, dignity, and development of individuals, communities, organizations, cultures, or societies.
|
28 |
Project Portfolio Management & Strategic Alignment : Governance as the Missing LinkHristova, Vesela, Müller, Claudia January 2009 (has links)
Introduction – Project-based organizations face a series of challenges when trying to implement and manage their project portfolios successfully in line with their strategic goals. Good project portfolio management (PPM) practices play a crucial role in maintaining well performing portfolios, but PPM is still a fairly new academic field. And it was found that the current PPM literature embodies a gap in providing explicit governance criteria to assure consistent portfolio decision-making. Problem – What are the criteria of portfolio governance that contribute to better aligning the project portfolio to organizational strategy? Do project-based organizations in fact not implement a governance framework to guide their decision-making rationale? If there is some sort of a governance framework, do project-based organizations implement it in a consistent manner every time they take portfolio-related decisions? Purpose – The purpose of this study is two-fold. First, we attempt to fill a gap in the current PPM literature by proposing a portfolio governance framework that could enhance project portfolio decision-making. Secondly, it is our goal to find out whether decision makers in project-based organizations consistently cover all issues related to portfolio governance at portfolio meetings. Methodology – The study employs both qualitative & quantitative methods to fulfill the two-fold nature of the study. A Portfolio Governance Framework, comprising 26 statements, was developed on the grounds of existing literature on PPM, strategy & governance. The proposed Framework was then used as a basis to carry out an online survey in which 31 respondents (executive level) from 25 project-based organizations (operating in Sweden) were asked about how consistent they are in discussing relevant portfolio governance issues. Conclusion – The empirical findings of this study indicate that the majority of project-based companies do not employ a governance framework when it comes to portfolio decision-making. In the few cases that they do, it is mostly a set of policies that is not applied on a consistent basis.
|
29 |
Kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer- En strävan efter att slippa uppfinna hjulet igenGargovic, Hamdija, Ouahchi, Sofia January 2006 (has links)
A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. Key words: . / En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen.
|
30 |
Myten om projektbaserade organisationer : En kvantitativ studie om managementinnovation / The Myth About Project-Based Organizations : A Quantitative Study of Management InnovationEnander, Kristoffer, Hedkrok, Oscar January 2016 (has links)
Utifrån dagens litteratur kring projektbaserade organisationer (PBO) kan tre problem identifieras: 1) motsägande resultat gällande om organisationsformen PBO främjar innovation, 2) överdrivet fokus på teknisk innovation i dessa sammanhang samt 3) bristfällig systematik i dessa typer av studier. Av denna anledning har vi genomfört en kvantitativ studie för att bidra med mer systematik i debatten kring PBO och innovation. Vi valde också att studera en annan typ av innovation i PBO-sammanhang, nämligen managementinnovation (MI). Studien syftar till att identifiera om det föreligger ett samband mellan MI och organisationsfaktorerna centralisering, samarbete och kommunikation, överkapacitet samt formalisering. Utöver detta skall studien identifiera om det föreligger något samband mellan den formella organisationsstrukturen PBO och MI, samt om sambanden mellan organisationsfaktorerna och MI är starkare eller svagare i en PBO-kontext. Studien genomfördes i Sverige med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet uppgick till 500 företag vilka blev identifierade genom ett slumpmässigt stratifierat urval. Svarsfrekvensen uppgick till 192 företag vars svar sedan analyserades i statistikprogrammet SPSS genom regressionsanalyser. Slutsatsen av studien blev att vi på en femprocentig signifikansnivå bekräftade en av femton hypoteser, nämligen H8c. Hypotesen beskriver att sambandet mellan personalöverkapacitet och MI är starkare i en PBO än i andra organisationstyper. Utöver detta kunde vi bekräfta hypotes 9b på en tioprocentig signifikansnivå. Denna hypotes behandlade formalisering 2 och innebar att sambandet mellan formalisering 2 och MI är starkare i andra organisationstyper än i en PBO. Med detta sagt positionerar sig denna studie bland författarna som hävdar att det inte föreligger något samband mellan PBO och innovation. / We were able to identify three problems from today’s literature about project-based organizations: 1) conflicting results about whether PBOs further innovation or not, 2) excessive focus on technical innovation in this context, and 3) insufficient systematics in these kinds of studies. For that reason, we have carried through a quantitative study to contribute with more systematics in the debate about PBO and innovation. We also chose to study a different kind of innovation in the PBO context, namely Management Innovation (MI) This study aims to identify if there exist a correlation between MI and the organizational factors centralization, teamwork and communication, slack of resources and formalization. Beyond this the study aims to identify if there exist a correlation between the formal organizational structure PBO and MI, and if the connection between the organizational factors and MI is stronger or weaker in a PBO context. A survey was carried out in Sweden. 500 companies were asked to participate and they were all selected through a random stratified sampling. The response rate was 192 and the information from the questionnaires was then analysed in the statistical software SPSS through regression analysis. With a significance level of five percent this study confirms one out of fifteen hypotheses. The confirmed hypothesis was H8c which states that the connection between personnel slack and MI is stronger in a PBO than other kinds of organizational structures. We also confirmed hypothesis 9b on a significance level of ten percent. H9b states that the connection between formalization 2 and MI is weaker in PBO than other kinds of organizations. Consequently, this study position itself alongside authors and studies that claim that it doesn’t exist a correlation between PBO and innovation.
|
Page generated in 0.1009 seconds