Syftet med studien är att öka förståelsen hos entreprenörer och beställare för vilka möjligheter och drivkrafter för innovation som existerar inom byggprojekt. Den metod som används är en multipel fallstudie med induktiv ansats där semi-strukturerade intervjuer utfördes för att samla in empirisk data. Åtta innovationsklassade projekt från Trafikverket valdes ut att studeras. De olika projektenanalyseras och presenteras i tregrupper, ramavtal och underhållprojekt, Early contractor involvement projekt och styrda totalentreprenader. Resultatet presenterar de möjligheter, drivkrafter och barriärer för innovation som beställare och leverantör upplevt existerar i respektive byggprojekt. Ett teoretiskt ramverk används som analysmodell där nya möjligheter, drivkrafter och barriärer som identifierats i studien lyfts in och ordnas efter teman. De olika teman som identifierats innefattar ledning, kommunikation, kunskap, planering och förutbestämda betingelser. Studien bidrar till teorin genom att identifiera, tematisera och kategorisera möjligheter, drivkrafter och barriärer. Nya möjligheter, drivkrafter och barriärer har också identifierats i studien vilket bidrar till en ökad kunskap inom området. Studiens praktiska bidrag bidrar till en ökad kunskap om hur offentliga beställare kan främja innovation vid offentliga upphandlingar av byggprojekt. Det framgår tydligt att det finns många barriärer som försvårar skapandet av innovation i byggprojekt. Dock lyfts möjligheter som tidig marknads dialog, inkludera entreprenör i projekteringsfasen och hög samarbetsnivå fram som nyckelfaktorer för att skapa innovation i byggprojekt.

Syfte–Studien ämnar undersöka hur arbete i projektform kan implementeras i en mindre organisation inom IT- och mjukvarubranschen. För att besvara studiens syfte utformades två frågeställningar: Hur kan en organisation effektiviseras genom arbete i projekt? Vilka metoder finns det för att effektivisera projektarbete i en organisation?  Metod–En förstudie genomfördes för att ge författarna en bild av studiens problemområde, samt för att forma studiens syfte och frågeställningar. För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla studiens syfte utfördes en fallstudie på en mindre organisation inom IT-branschen, Qsys Sverige AB. Qsys har påbörjat en organisatorisk förändring för att klara av omvärldens ökade krav. Det här medför en mer omfattande projekthantering, som leder till behovet av en tydlig struktur inom projekten. Vidare genomfördes en litteraturstudie för att forma det teoretiska ramverket som behandlar områden som organisationsteori, projekt och förändringsledning. Därefter genomfördes en insamling av empirisk data genom intervjuer och dokumentstudier. En sammankoppling av studiens teoretiska ramverk och empiri genererade studiens analys som slutligen genererade ett resultat.  Resultat–I studien har ett antal brister i Qsys Sverige AB:s hantering av projekt belysts. Bristerna leder till ineffektivitet i organisationen som kan leda till exempelvis högre kostnader och mindre produktivitet. För att förbättra bristerna bör organisationen införa en projektmodell anpassad efter dess krav och behov. Då de är en IT-organisation bör de arbeta agilt för att kunna hantera de ofta komplexa uppgifterna. De bör även definiera tydliga roller för att undvika förvirring angående vem som gör vad. Vidare är det vid en organisatorisk förändring viktigt att beakta förändringens utfall i ett tidigt skede, för att undvika att problem uppdagas när förändringen redan har implementerats. Implikationer– Studien bidrar till ny teori genom att lyfta en organisatorisk förändringslednings påverkan på arbete i projekt, som anses vara ett outforskat område. Studien lyfter även aspekter som organisationer inom IT-branschen bör beakta vid implementering av primärt arbete i projektform.  Det empiriska bidraget studien medför är information och kunskap kring hur en projektbaserad organisation bör implementeras. Ännu ett empiriskt bidrag, till mindre organisationer inom IT-branschen där arbete i projektform är dominant, är vikten av struktur, standardiserade dokument samt definierade roller i projekten för att arbeta så effektivt som möjligt.  Begränsningar–Studien ämnar undersöka hur arbete i projektform kan implementeras. Studien kommer enbart att fokusera på mindre organisationer inom IT-branschen och dess projektavdelning.

<p>Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. </p><p>Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. </p><p>Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. </p><p>Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.</p>

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.

Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft. Skillnader i vilka kunskaper medarbetare med mycket lång arbetsliverfarenhet upplever att de lär sig med verktygen/aktiviteterna jämfört med medarbetare med kortare arbetslivserfarenhet har observerats, vilket skapar nya frågor för framtida forskning. Det ges också förslag på vidare forskning om hur hänsyn till lärprocesser vid strategi för kunskapsöverföring skulle kunna generera konkurrenskraft i form av hur förbättringar uppfattas av kunderna. / This master’s thesis is about how a technology consulting firm, where the majority of services is executed as projects, can use knowledge transfer to create competitive advantage. By taking into account three different learning processes this degree project focus on how the transfer of knowledge can contribute to economic benefits to the company. Identification of tools and activities used for knowledge transfer in this specific case company supported the analysis of what learning processes those are possible for each tool/activity with respect to today’s research and employees experiences. Empirical data were collected from different parts of the organization through interviews and questionnaire survey. Based on the analysis a conclusion of what learning processes are mainly used and with what tools and activities. The conclusion also define the economic benefits that could be gained by the company and hence create competitive advantage. Differences in type of knowledge learned by the employees carrying a long work experience compared to employees with shorter work experience has been observed, which creates new questions for further research. This degree project also provides suggestions for further research on how, with respect to learning processes, the strategy of knowledge transfer would generate competitiveness through quality improvements perceived by customers.

Ofta genomförs projekt i tillfälliga organisationer och är ett tidsbegränsat åtagande. Lärande i organisationer som till största del består av projekt, s.k. projektbaserade organisationer, har andra typer av utmaningar när det gäller kunskapsöverföring än vanliga linjeorganisationer där kunskap kan skapas och stanna i avdelningar. Kunskapsöverföring i återkommande evenemangsprojekt är viktigt för att undvika att göra om misstag som kan vara kostsamma, speciellt då det är efter själva evenemanget som det går att avgöra om projektet är lyckat eller inte. Syftet med uppsatsen är att redogöra för tillvägagångssätt som kan användas för att överföra kunskap mellan återkommande evenemangsprojekt. En fallstudie om O-Ringen AB som organiserar O-Ringen, världens största orienteringsäventyr, genomfördes för att svara på studiens forskningsfråga: Vilka tillvägagångssätt kan användas för kunskapsöverföring mellan återkommande evenemangsprojekt? Med hjälp av kvalitativa intervjuer med projektledare för fyra O-Ringen och VD för O-Ringen AB samt genomgång av företagets uppdragsplan redovisas tillvägagångssätt som organisationen använder för kunskapsöverföring mellan de årligt återkommande evenemangsprojekten. Studiens resultat visar hur kunskapsöverföring kan ske mellan återkommande evenemangsprojekt. O-Ringen AB överför kunskap mellan sina återkommande evenemangsprojekt genom tidigare erfarenheter, att samla erfarenheter, informella och formella möten, dokument, icke-standardiserat material och system. / Projects are often executed in temporary organizations and are under a time limit. This is part of why learning in organizations that mainly work with projects, so-called project based organizations, have other types of challenges when it comes to knowledge transfer than in other types of organizations where knowledge is created and stays in departments. Knowledge transfer in reoccurring event projects are important to avoid repeating mistakes which could prove costly, especially when it only is after the event itself that it’s possible to determine if the project was successful or not. The purpose of this study is to describe which methods can be used in knowledge transfer between reoccurring event projects. A case study in O-Ringen AB, the company that organize O-Ringen, the world’s biggest orientation adventure, was conducted to answer this study’s research question: Which methods can be used to transfer knowledge between reoccurring event projects? The methods of knowledge transfer used in O-Ringen AB are presented in this paper. The results are based on interviews with the project managers of four O-Ringen events and the CEO of O-Ringen AB. In addition, the conceptual plan that the organization produces was used. The result of the study show how knowledge transfer can occur between reoccurring event projects. O-Ringen AB transfer knowledge between their annually reoccurring event projects through earlier experiences, collected experiences, informal and formal meetings, documents, non-standardized material and systems.

Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg som används för att främja kunskapshantering inom ett företag som arbetar i projekt, då tidigare forskning indikerar att projektformen medförsvårigheter i arbetet med kunskapshantering. För att besvara syftet undersöker uppsatsen vilka förutsättningar som är avgörande för att kunskapsdelning ska komma till stånd samt vilka metoder som finns att tillgå för att dela och överföra kunskap inom och mellan projekt. En fallstudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att det finns en tro bland respondenterna att individen bär på kunskap och det framkommer en tilltro till de sociala aspekterna av kunskapsdelning. För att kunskapsdelning ska främjas krävs att medarbetarna har ett brett socialt nätverk samt att det existerar en företagskultur som uppmanar till kunskapsdelning. Det bör finnas systematiska processer föröverföring av såväl explicit och implicit kunskap då resultatet indikerar på att ett fungerande IT-verktyg för kunskapslagring tillsammans med verktyg och systematiska processer som lessons-learned, tillsammans bidrar till en effektiv kunskapshantering och säkerställer att kunskap överförs mellan projekt. / The purpose of this paper is to investigate which tools are used to promote Knowledge Management in project-based organizations, since previous research indicate that the project form experience difficulties regarding Knowledge Management. An empirical research was conducted in order to examine which conditions are crucial for knowledge sharing and which methods are available to share and transfer knowledge within and between projects. The data was gathered through semi-structured interviews. The result of the study shows that there is a belief among the respondents that knowledge exists within the individual. The result also indicates that the preferred way to share knowledge is through personal communication and asocial network. Hence, in order for knowledge sharing to be promoted, employees must have abroad social network. Furthermore, there must exist an organizational culture that promotes knowledge sharing behavior among the employees. Nevertheless, a successful Knowledge Management process should ensure to include systematic processes for both sharing and transferring of explicit and implicit knowledge. The result indicates that tools for knowledge storage and tools like lessons-learned, together contribute to effective Knowledge Management processes that ensure knowledge being transferred between projects.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt mer populärt. I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ett försök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råder ett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överföra kunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor är därför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns stor potential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik på marknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer, kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and is becoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretize what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project-based organizations to because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. To achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project-based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables coworkers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that coworkers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt merpopulärt . I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ettförsök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råderett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överförakunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor ärdärför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns storpotential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik påmarknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer,kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and isbecoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretise what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project based organizations too because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. In order to achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables co-workers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that co-workers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.

This study aims to investigate and analyse organisational learning in project-based organisations (PBOs) that work with complex projects. The focus is to contribute to the knowledge about how PBOs can enhance the management of experiences derived from complex projects to promote organisational learning. This is investigated by studying how experience is captured and transferred within a project, across different projects, from project to the line organization and reintegrated into new projects. Additionally, the study examines challenges related to knowledge transfer and evaluates human and structural capital. To fulfil this, a case study is conducted on a consulting PBO that works with complex infrastructure projects. Qualitative interviews were conducted with individuals in various roles within the organisation. Furthermore, participant observations were conducted on meetings where project experience was discussed, both during ongoing projects and at project completion. The findings show that employees have a lot of knowledge and experience after working in complex projects. Experiences are collected and shared with other colleagues in various forums in complex projects. The findings suggest that PBOs can enhance their management of experiences from complex projects by the following strategies: (1) creating time for reflection to collect, discuss and evaluate experiences on an ongoing basis, (2) promoting knowledge exchange among colleagues to transfer tacit knowledge, (3) making documentation searchable and accessible beyond the project organization and (4) conducting regular and in-depth analysis to uncover patterns that can improve the structural capital. In future studies, it would be interesting to explore how artificial intelligence and machine learning could aid in conducting in-depth analysis of experiential data from complex projects. This to facilitate the identification of patterns and relationships within the data, providing valuable insight for enhancing organisational learning in PBOs.