<p><p>This is a study of an experimental project called ”Eget företagande – egen försörjning”. The aim of this thesis is to explore if the course self-employment in Swedish for immigrants will become a permanent activity. The study is based on interviews with participants from the projects management team and the interviews has been analysed with methodological inspiration from Jonas Söderlunds project competence model. The focus lies in the participant’s perception of the project work and their thoughts about the permanent activity of self-employment in the future. The result of this thesis shows that this projects challenge is that the participants mean different things when talk about the project and its goal. This is why it’s very important to elucidate the projects formulation of goal in the beginning of project work.</p></p>

<p>This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper.</p>

<p>Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.</p><p>I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ”Projektarbete 100 p” (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ”Projektarbete 100 p” ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ”Projektarbete 100 p”. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.</p>

<p>Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier. I uppsatsen redogörs för olika pedagogiska perspektiv och hur lärandet i projektet knyter an till dessa. Pedagogiska inriktningar som diskuteras är konstruktivismen, det sociokulturella perspektivet samt fenomenografiskt perspektiv. Projektarbetsformen utgår från tankar om självstyrt lärande och pragmatismens nyttoperspektiv på lärande varför även dessa pedagogiska riktningar berörs och diskuteras i relation till filmprojektet.</p><p>I uppsatsen fokuseras på elevernas arbete, deras görande och lärande, i ämnena teknik och matematik. I teknikämnets kursplan presenteras fem perspektiv på teknik som undervisningen ska beröra och filmprojektet omfattar mer eller mindre samtliga. Ämnet syftar bland annat till användning och konstruktion av fysiska verktyg och i projektet utvecklar eleverna förmågan använda filmpraktikens verktyg och såväl praktiskt som teoretiskt reflektera kring tekniken och de tekniska system de använder. När det gäller matematik förs resonemang om betydelsen av fördjupad förståelse av begreppet volym och hur filmskapandet kan bidra till den processen. Filmskapande innebär dock arbete som spänner över flera kunskapsfält och även ämnena svenska, bild och musik involveras i projektet. Arbetsmomenten i filmskapandet placeras inom ramen för olika ämnen, tidsomfattningen bedöms och ett körschema för hela projektet presenterats. Varje arbetsmoment i den filmskapande processen förklaras och dess plats i projektet motiveras.</p>

No description available.

This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier. I uppsatsen redogörs för olika pedagogiska perspektiv och hur lärandet i projektet knyter an till dessa. Pedagogiska inriktningar som diskuteras är konstruktivismen, det sociokulturella perspektivet samt fenomenografiskt perspektiv. Projektarbetsformen utgår från tankar om självstyrt lärande och pragmatismens nyttoperspektiv på lärande varför även dessa pedagogiska riktningar berörs och diskuteras i relation till filmprojektet. I uppsatsen fokuseras på elevernas arbete, deras görande och lärande, i ämnena teknik och matematik. I teknikämnets kursplan presenteras fem perspektiv på teknik som undervisningen ska beröra och filmprojektet omfattar mer eller mindre samtliga. Ämnet syftar bland annat till användning och konstruktion av fysiska verktyg och i projektet utvecklar eleverna förmågan använda filmpraktikens verktyg och såväl praktiskt som teoretiskt reflektera kring tekniken och de tekniska system de använder. När det gäller matematik förs resonemang om betydelsen av fördjupad förståelse av begreppet volym och hur filmskapandet kan bidra till den processen. Filmskapande innebär dock arbete som spänner över flera kunskapsfält och även ämnena svenska, bild och musik involveras i projektet. Arbetsmomenten i filmskapandet placeras inom ramen för olika ämnen, tidsomfattningen bedöms och ett körschema för hela projektet presenterats. Varje arbetsmoment i den filmskapande processen förklaras och dess plats i projektet motiveras.

För att företag ska möta en ökande konkurrens, drivs de till att finna nya lösningar i syfte att ständigt förse de allt mer medvetna kunderna med nya produkter. En förbättrad produktutvecklingsprocess kan hjälpa företag att uppnå konkurrensfördelar genom att bemästra produktens allt kortare livscykel. Under produktutvecklingen arbetar flera av företagets avdelningar parallellt, vilket kräver ett väl fungerande samarbete. Externa parter har en viktig roll vid framtagning av nya produkter, eftersom relationen mellan kund och leverantör medför tillgång till varandras kunskapsområden. Det är dock inte lätt att utveckla en nära relation, eftersom många problem kan uppstå vid ett samarbete. Företag inser vikten av att ta del av leverantörens specialistkunskap, men har ännu inte lärt sig hur de ska hantera samarbetet. Följaktligen behövs det ytterligare forskning kring hur företag kan koordinera produktutvecklingsarbetet, när leverantör är delaktig i projektet. Studien har för avsikt att skapa förståelse, för hur produktutvecklingsarbetet ur ett inomorganisatoriskt perspektiv kan koordineras, när en leverantör medverkar. Genom kvalitativa fallstudier ämnar vi undersöka vilka koordinationsmekanismer företag använder för att koordinera produktutvecklingsarbetet. Fallstudierna bygger på sju djupgående intervjuer av personer som arbetar med produktutvecklingsarbete på två fallföretag. Studien tar upp teorier som belyser fenomenet produktutveckling och de mekanismer som används, för att koordinera produktutvecklingsarbetet och hur leverantören integreras i utvecklingsprojektet. Studiens teoretiska referensram redogör vidare för tekniken ”concurrent engineering”, koordination av projektmedlemmarnas beroende och skilda förväntningar samt projektens karaktäristiska drag. Studien visar att koordinationsmekanismer är viktiga för att företag ska kunna samordna sina produktutvecklingsaktiviteter. Behovet av koordinationsmekanismer bestäms utifrån i vilken fas produktutvecklingen är och i vilken utsträckning leverantören medverkar i produktutvecklingsprojektet. Företagets organisationskultur har en viktig roll i att koordinera projektmedlemmarnas beroende. Genom att utvecklingsarbetet sker i form av projekt måste projektmedlemmarnas olika intressen och förväntningar möta varandra för att åstadkomma synergieffekt i projektet. Vidare finns det ett positivt samband mellan projektens karaktäristiska drag och behovet av samverkan mellan projektmedlemmarna. Med andra ord ska koordinationsaktiviteterna anpassas efter produktutvecklingsprojektets karaktäristiska drag.

This is a study of an experimental project called ”Eget företagande – egen försörjning”. The aim of this thesis is to explore if the course self-employment in Swedish for immigrants will become a permanent activity. The study is based on interviews with participants from the projects management team and the interviews has been analysed with methodological inspiration from Jonas Söderlunds project competence model. The focus lies in the participant’s perception of the project work and their thoughts about the permanent activity of self-employment in the future. The result of this thesis shows that this projects challenge is that the participants mean different things when talk about the project and its goal. This is why it’s very important to elucidate the projects formulation of goal in the beginning of project work.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas. I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ”Projektarbete 100 p” (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet. I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ”Projektarbete 100 p” ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ”Projektarbete 100 p”. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.