Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens. Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna. Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll.

Syftet med denna studie var att undersöka attityderna gentemot PIM hos ett fåtal praktiserande gymnasiepedagoger. Jag ville även undersöka om PIM upplevs i samma positiva riktning som Skolverket anger i sin lägesrapport från 2009. Syftet är också att med fokus på gymnasielärare utreda hur innehållet i PIM-satsningen upplevs, huruvida ambitionen med satsningen införlivas efter deltagande och om dessa pedagogers undervisning och didaktik påverkas av att genomföra PIM.Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Upplever gymnasiepedagoger i Malmö att deras medverkan i PIM bidrar till högre undervisningskvalitet?För att samla in information till studien genomförde jag kvalitativa djupintervjuer med sex gymnasielärare. Den genomförda studien är väsentligt mindre vad gäller informanternas omfattning i jämförelse med skolverkets lägesrapport. En viktig skillnad från samma rapport är även att de informanter som deltog i min studie inte är examinerade på samma nivåer i PIM vilket är fallet i denna rapport. Resultaten tolkas utifrån fortbildningens formuleringar kring syfte och mål, skolverkets lägesrapport, läroplanen LPF 94, en tidigare genomförd IT-satsning vid namn ITiS, professor Andy Hargreaves studier om förändringsarbete i skolan, delar av relevant forskning kring unga människor och deras förhållningssätt till IT samt begreppet digital läskunnighet (digital literacy).Attityderna till PIM är goda beroende på att området IT- och mediekompetens i skolan anses vara viktigt, att PIM som fortbildning når ut brett till många pedagoger och att innehållet anses vara pedagogiskt. Lärarna upplever inte att deras kvalitet på undervisningen påverkas nämnvärt genom PIM. De viktigaste skälen till detta är att upplevelsen av att det saknas en pedagogisk och didaktisk diskussion som berör digital läskunnighet samt att innehållet upplevs för styrt, låst och tidskrävande.

<p>Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier. I uppsatsen redogörs för olika pedagogiska perspektiv och hur lärandet i projektet knyter an till dessa. Pedagogiska inriktningar som diskuteras är konstruktivismen, det sociokulturella perspektivet samt fenomenografiskt perspektiv. Projektarbetsformen utgår från tankar om självstyrt lärande och pragmatismens nyttoperspektiv på lärande varför även dessa pedagogiska riktningar berörs och diskuteras i relation till filmprojektet.</p><p>I uppsatsen fokuseras på elevernas arbete, deras görande och lärande, i ämnena teknik och matematik. I teknikämnets kursplan presenteras fem perspektiv på teknik som undervisningen ska beröra och filmprojektet omfattar mer eller mindre samtliga. Ämnet syftar bland annat till användning och konstruktion av fysiska verktyg och i projektet utvecklar eleverna förmågan använda filmpraktikens verktyg och såväl praktiskt som teoretiskt reflektera kring tekniken och de tekniska system de använder. När det gäller matematik förs resonemang om betydelsen av fördjupad förståelse av begreppet volym och hur filmskapandet kan bidra till den processen. Filmskapande innebär dock arbete som spänner över flera kunskapsfält och även ämnena svenska, bild och musik involveras i projektet. Arbetsmomenten i filmskapandet placeras inom ramen för olika ämnen, tidsomfattningen bedöms och ett körschema för hela projektet presenterats. Varje arbetsmoment i den filmskapande processen förklaras och dess plats i projektet motiveras.</p>

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier. I uppsatsen redogörs för olika pedagogiska perspektiv och hur lärandet i projektet knyter an till dessa. Pedagogiska inriktningar som diskuteras är konstruktivismen, det sociokulturella perspektivet samt fenomenografiskt perspektiv. Projektarbetsformen utgår från tankar om självstyrt lärande och pragmatismens nyttoperspektiv på lärande varför även dessa pedagogiska riktningar berörs och diskuteras i relation till filmprojektet. I uppsatsen fokuseras på elevernas arbete, deras görande och lärande, i ämnena teknik och matematik. I teknikämnets kursplan presenteras fem perspektiv på teknik som undervisningen ska beröra och filmprojektet omfattar mer eller mindre samtliga. Ämnet syftar bland annat till användning och konstruktion av fysiska verktyg och i projektet utvecklar eleverna förmågan använda filmpraktikens verktyg och såväl praktiskt som teoretiskt reflektera kring tekniken och de tekniska system de använder. När det gäller matematik förs resonemang om betydelsen av fördjupad förståelse av begreppet volym och hur filmskapandet kan bidra till den processen. Filmskapande innebär dock arbete som spänner över flera kunskapsfält och även ämnena svenska, bild och musik involveras i projektet. Arbetsmomenten i filmskapandet placeras inom ramen för olika ämnen, tidsomfattningen bedöms och ett körschema för hela projektet presenterats. Varje arbetsmoment i den filmskapande processen förklaras och dess plats i projektet motiveras.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan. I styrdokumenten från Skolverket finns direktiv att eleverna i skolan, framförallt i gymnasieskolan, bland annat ska utveckla förmågan att kunna söka information, kritiskt granska källor, värdera trovärdigheten och kunna diskutera och ta ställning kring olika samhällsfrågor. För att kontrollera att detta verkligen sker och för att se hur mediekompetenta eleverna är i gymnasieskolan, har intervjuer med lärare utförts. Alla de intervjuade lärarna undervisar i gymnasiegemensamma ämnen  som samtliga elever läser oavsett vilket gymnasieprogram de har valt att gå och som innefattas av direktiv från Skolverket som berör mediekompetens. Dessa ämnen är samhällskunskap, svenska, engelska, historia och religion.  I intervjuerna framgår det att lärarna upplever elevernas mediekompetens som ganska låg, men att det ändå sker en tydlig utveckling från årskurs ett till årskurs tre. Lärarna anser att det finns ett behov av att utveckla denna kompetens hos eleverna ännu mer eftersom de tycker att det är en viktig färdighet att behärska oavsett vad man väljer att göra i livet framöver. Majoriteten av lärarna tycker dessutom att det ligger på skolans ansvar att denna kompetens utvecklas hos eleverna, men att det i dagsläget inte är möjligt att lägga mer tid på det eftersom det råder resursbrist. Lärarna kan alltså inte uppfylla de direktiv som Skolverket ger fullt ut gällande mediekompetensen eftersom det är många moment som ska få plats inom varje kurs. En ny fråga uppstår därför efter arbetet med denna uppsats. Borde mediekompetens vara ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan? Vad skulle det få för konsekvenser? Denna nya frågeställning behandlas dock inte i denna uppsats, men är ett uppslag för kommande studenter att forska kring.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området. För att kunna nå syftet med examensarbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har totalt intervjuat tolv svensklärare på tre gymnasieskolor. Majoriteten av de intervjuade gymnasielärarna tycker att det är viktigt att arbeta med bild och medier inom ramen för svenskämnet. Vissa lärare upplever dock brister när det gäller kompetensen inom detta område. En del lärare saknar också samarbete med kollegor. Vissa lärare ser en problematik i att bild och medieämnen inte finns i så stor utsträckning på den skola de själva jobbar på. De lärare som känner till skolverkets tankar om ett vidgat textbegrepp menar att det finns svårigheter att jobba med detta på grund av alltför öppna och tolkningsbara riktlinjer.

The main purpose of this study is to increase knowledge about how teachers use digital tools and media in art education and their attitude towards using them. The aim is also to examine how art teachers perceive working with digital tools and media can help students use media more consciously. I used a categorization within media literacy, introduced by Rolf Ekman and Karin Fogelberg, throughout my study. The categorization divides media literacy into three categories: use, understanding, and production. I used two methods to gather empirical material for my study: an online survey and interviews. The results show that many teachers have a positive attitude towards using digital tools and media in art education, even though a lot of them have not received education regarding working with digital tools and media. It also shows that many students lack knowledge when it comes to using a computer, which is a common digital tool in school today. The conclusion shows that teachers can be the key to helping students become more conscious when using media, and that art education can be a useful tool for it.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter.

Uppsatsen syfte är att granska ett antal läroböcker i svenska för grundskolans senare år, för att där se hur det vidgade textbegreppet – film och rörliga bilder – uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nämner i sitt tillägg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ”medie­kompetens” som en utgångspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas närmare i uppsatsen utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten. Med detta som grund närmar vi oss läroböckerna för att se hur medie­kompe­tensens tre K – den kreativa, den kulturella och den kritiska kompetensen – eftersträvas. Denna undersökning har resulterat i att vi har funnit en oenighet i hur film och rörliga bilder tillgodoses i svenskämnets läroböcker. Vi har funnit att skolan bär på en ”vaccinerande” tradition när det gäller film och rörliga bilder, vilket visar sig i läroböckerna där den kritiska kompetensen tydligast eftersträvas. Den kulturella kompetensen tillgodoses men inte utan en viss västerländsk likriktning. Endast en av de fyra böcker vi undersökt täcker in mediekom­petensens alla tre K. Anledningen till detta skulle kunna handla om kursplanens något vaga definition av det vidgade textbegreppet. Resultaten har även väckt en diskussion om huruvida läroböcker, som traditionellt sett är formaliserande, är rätt forum för lärare och elever att tillägna sig en mediekompetens, vars innehåll till stor del är beroende av elevernas egna erfarenheter.

Abstract The overarching goal of this study is to investigate whether teachers of Swedish at upper secondary schools in Sweden feel that they know how to teach critical literacy, especially on the Internet, and also if they know how it is taught. It also investigates the difficulties teachers experience in teaching critical literacy. A secondary goal is to investigate the knowledge of critical literacy among students at upper secondary schools in Sweden. The study is based on quantitative and qualitative research. The research consists of two parts. The first one is made through a digital survey-machine. The answers can be analyzed in both a quantitative and a qualitative way. The selected group for the survey consists of both students and teachers. The second one is based on interviews with three teachers. The majority of earlier research in this field focuses on the information seeking process. Not much has been written about critical competence when teaching Swedish and if teachers today have the right tools and skills to handle critical literacy on the Internet. The study points to school being an important place for learning critical competence. It is imperative that teachers teach students to navigate on the Internet, to be able to assess the impact media and technology have on their lives and also to review the information they find. One of the problems is that teachers feel insecure about how to handle critical literacy in their everyday teaching. Important tools for this work are knowledge of the different stages in the information seeking process, but also knowledge of how to integrate critical literacy in the classroom. The conclusion is that a great deal has to be done in this area, both at a political level, but also at an educational level. According to the results of this study teachers need more media competence to help students in an ever changing digitalized world.