Hur energifrågan kan lyftas tidigare i byggprojektering för att bygga mer energieffektiva byggnader har undersökts i denna rapport. Det perspektiv som belyses är om projekteringsledarens kompetens, kunskap och intresse påverkar hur tidigt energifrågan belyses och på vilket sätt det genomförs samt att certifiering av byggnader översiktligt gåtts igenom som ett verktyg för att lyfta energifrågan tidigare. Projekteringsledarens roll i en byggnationsprocess är bred. Det krävs att man behärskar flera olika områden för att arbetet ska flyta på utan större hinder. Det går inte att förvänta sig att en projekteringsledare ska vara expert på alla områden som ingår i en byggprocess men den rollen har en möjlighet att påverka hur byggnadens slututförande blir. Av de intervjuer som genomförts med projekteringsledare så framkommer en tydlig bild av att den egna tekniska energikompetensen är relativt låg hos de flesta men intresset desto större. Däremot säger flera att frågan inte lyfts tidigt i byggprocessen om det inte är uttalat från beställarens sida i förfrågningsunderlaget att byggnaden ska ha fokus på energianvändandet. Att lyfta frågor som inte specificerats i förfrågningsunderlaget genererar ofta ett ÄTA-arbete, vilket leder till en ökad kostnad för beställaren och som gärna undviks av projekteringsledaren i tidiga skeden. Flertalet projekteringsledare säger även att energifrågan ofta enbart löses istället för att arbetas med under hela byggnationsprocessen. Det är av vikt att energifrågan lyfts direkt och följs upp under projekteringen eftersom den påverkar och påverkas av hela byggnaden. De goda exempel på byggandet av energieffektiva byggnader lyfter vikten av att alla yrkeskompetenser är med från början, får samma information och arbetar mot samma mål. Där är projekteringsledarens ansvar stort. Certifiering av byggnader har undersökts som ett verktyg för att belysa energifrågan tidigt där en summering av de vanligaste certifieringsmetoderna nämns i rapporten. En slutsats man kan dra är att om en beställare har valt att satsa på att certifiera sin blivande byggnad och formulerat det i förfrågningsunderlaget så har beställaren på det sättet ett uttalat krav på byggnadens energieffektivitet vilket i sig leder till mer energieffektiva byggnader.

Den svenska anläggningsmarknaden är under förändring. I ett initiativ att utveckla och effektivisera branschen har de statliga beställarna, med Trafikverket i täten, satsat på att renodla beställarrollen. En stor del av denna satsning bygger på att öka andelen projekt som upphandlas som totalentreprenader. Detta ger dock inte bara förändringar för beställarna, utan även entreprenörer och resten av marknaden måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka hur förändringen av anläggningsmarknaden mot fler totalentreprenader påverkar entreprenörers förutsättningar att driva framgångsrika projekt, samt hur de bör anpassa sina projektorganisationer för att uppnå detta. För att svara på detta övergripande syfte behandlar arbetet följande forskningsfrågor: Hur påverkas entreprenörens möjlighet till framgångsrika och lönsamma projekt i totalentreprenader? Hur påverkar övriga delar av upphandlingsstrategin entreprenören då den är totalentreprenör? Hur ska entreprenörer anpassa sina projektorganisationer, avseende kompetens och roller, för att möta den förändrade rollen gentemot beställaren? Examensarbetet är skrivet hos Skanska Sverige AB, region Väg och anläggning Stockholm. Metoden är uppdelad i tre studier. Den första är en litteraturstudie på tidigare forskning, med fokus på vetenskapliga artiklar. Den andra är en kvantitativ studie på lönsamhetsdata från tidigare projekt, erhållen från Skanska. Denna studie omfattar dels en jämförelse mellan utförande­entreprenad och totalentreprenad, dels en analys av övriga delar i upphandlingsstrategin. Den tredje är en intervjustudie med personer som har haft olika roller i totalentreprenader. Resultatet visar på att entreprenörer som är medvetna om den skillnad totalentreprenader medför, samt är väl förberedda för dem, har goda chanser att uppnå framgångsrika och lönsamma projekt. Det är också viktigt för entreprenören att vara medveten om alla förutsättningar i entreprenaden, inte bara entreprenadform. Utvecklingen går mot entreprenader med högre grad av samverkan än tidigare. Detta medför att entreprenören både måste vara samarbetsinriktad samt välja beställare, konsulter och underentreprenörer som är detsamma. Entreprenörens ökade osäkerheter och risker i totalentreprenader medför ökade krav på dess kompetens och organisationsstruktur. En viktig del är att tillsätta en projekteringsledning som klarar av att leda projekteringen så att rätt handlingar tas fram. Därutöver tillkommer även en rad ytterligare kritiska faktorer, så som en tydlig riskfördelning, tidigt upprättad riskanalys, kunskaper i ABT och kontraktsfrågor, tydlig ansvarsfördelning samt tilldelning av nyckelroller så tidigt som möjligt. Ökningen av anbudsutvärderingar på mjuka parametrar, främst på totalentreprenörens projektorganisation, visar på att även beställarna värderar vikten av totalentreprenörens kompetens högt. / The Swedish infrastructure and construction market is changing. To develop and improve the efficiency of the industry, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) have made an initiative to change their role towards more of a professional client. A large part of this initiative is based on increasing the percentage of projects procured as design-build projects. This will, however, not only lead to changes for the clients, but also contractors and the rest of the market must adapt to the new conditions. The purpose of this study is to investigate how the change of the infrastructure and construction market towards more design-build projects affects contractors’ possibilities for successful projects, and how they should adapt their organizations to achieve this. To answer this general objective, the thesis is based on the following research questions: How are the contractor’s possibilities for achieving successful and profitable projects affected in design-build projects? How does the rest of the client’s procurement strategy affect the design-build contractor? How should contractors adapt their project organizations, in terms of expertise and roles, to meet the changing role towards the client? This thesis is written at Skanska in Stockholm, Sweden. The method comprises three studies. The first is a literature review of previous research, with a focus on scientific articles. The second is a quantitative study on profitability data from previous projects, obtained from Skanska. This study includes both a comparison between design-bid-build and design-build projects, and an analysis of other parts in the client’s procurement strategy. The third is an interview with people who have had different roles in design-build projects. The results indicate that contractors who are aware of the difference design-build projects entails, and are well prepared for them, have good chances to achieve successful and profitable projects. It is also important for the contractor to be aware of all parts in the contract, not just the project delivery system. The trend is toward a higher degree of client–contractor collaboration. This indicates that the contractors, clients, consultants and subcontractors must be able to be cooperative. The contractor’s increased uncertainties and risks in design-build projects entail increased demands on its expertise and organizational structure. An important part is to appoint a design manager capable of managing the design so that the right documents and drawings are produced. In addition, other critical factors are a clear allocation of risks, an early established risk analysis, knowledge in contract issues, a clear division of responsibilities and to assign key roles as early as possible. The increased usage of soft parameters in tender evaluations, mainly on the contractor’s organization, show that the clients value the contractor’s competences highly.

Samhällsbyggnadssektorn står inför många utmaningar. Inte minst har fokus legat på att reduceratid och öka kvalitet i byggprojekt. Dessutom sker en utveckling inom digitalisering. Nya digitalaverktyg och tekniker kräver nya arbetssätt och utmanar nu den bransch som länge ansetts varabåde konservativ och karaktäriserad av låg produktivitet.Ett byggprojekt involverar aktörer av flera slag där beställare, projektledare, projekteringsledareoch produktionsledare är några av de mest självklara rollerna. För att möta utvecklingen krävs detförändringar i arbetssätt och förhållningssätt för dessa positioner. I detta examensarbete studerasförmågor som en projekteringsledare bör besitta för att kunna leda projekteringsgruppen somockså står inför nya digitala arbetssätt. Projekteringsprocessen studeras som processen där inputförvandlas till output under ett konstant flöde av informationsutbyte som slutligen resulterar i envärdeskapande produkt för beställaren. Dessa tre koncept har ledarskapet inomprojekteringsledning sina rötter inom.Examensarbetet utförs som en kvalitativ studie där syftet är att undersöka projekteringsledaresförmågor att leda projekteringsgruppen samt hur rollen och ledarskapet påverkas avdigitaliseringen med BIM och VDC. I studien studeras projekteringsledares roll utifrån att leda,samordna och hantera människor och information. BIM studeras som samlad och delad digitalinformation i en virtuell modell som kan användas som ett arbetssätt. VDC studeras som enstrategi för att integrera virtuella modeller och ett arbetssätt inom projekteringsprocessen för atteffektivisera och underlätta samtliga aktörers arbetsuppgifter genom att använda BIM och följaICE.Utifrån studiens resultat kan sägas att det generellt finns sex olika områden med förmågor som enprojekteringsledare bör besitta för att leda projekteringsgruppen; 1) erfarenhet inom projekteringeller produktion, 2) ledarskapsförmåga, social kompetens och engagerad, 3) beslutsförmåga, 4)generalist, 5) organiserad, tydlig och insatt samt 6) lyhörd. Examensarbetet visar att samarbete är en väldigt viktigt del för en lyckad projekteringsprocess. Vidare, påvisas att det efterfrågas forumdär projektörer kan projektera tillsammans. Därför bör projekteringsledare samlaprojekteringsgruppen i större utsträckning för en lyckad projekteringsprocess. Examensarbetetpåvisar att projekteringsledare ställs inför utmaningar att planera och styra projekteringsprocessenutifrån BIM och VDC. De möter förändringar av roller och ansvarsfördelning samt svårigheter attstyra ICE-möten. Projekteringsledare bör vara ”vakna på nya professioner” och hålla kvarprojekteringsgruppen mot slutmålet istället för den digitala modellen. / The architecture, engineering and construction (AEC) industry is facing many challenges. Notleast, the focus has been on reducing time and increasing the quality of construction projects. Inaddition, there is a development within digitizing. New digital tools and building techniquesrequire new working methods and now challenge the industry that has long been considered bothconservative and characterized by low productivity.A construction project involves actors of several kinds, where clients, project managers, designmanagers and production managers are some of the most obvious roles. To meet new challenges,changes in working methods and attitudes for these positions are required. In this thesis, an indepthstudy takes place within the role of the design managers’ abilities in order to be able to leadthe design team, which also faces new digital working methods. The design process is studied asthe process where input is transformed into output during a constant flow of informationexchange, which ultimately results in a value-creating product for the client. These three conceptsare the roots within the leadership of the design management.This thesis is carried out as a qualitative study, the purpose of which is to investigate the designmanagers’ abilities to lead the design team and how the role and leadership are affected by thedigitizing with BIM and VDC. The study studies the role of design managers when it comes toleading, coordinating and managing people and information. BIM is studied as collected andshared digital information in a virtual model that can be used as a working method. VDC is beingstudied as a strategy for integrating virtual models and a working method within the designprocess which implicates facilitating and making all actors’ tasks more efficient by using BIMand following ICE.Based on the results of the study, it can be said that there are generally six different areas withabilities that a design manager should possess in order to lead the design team; 1) experience indesign or production, 2) leadership skills, social skills and engagement, 3) decision-making skills,4)generalist, 5) organized, clear and well-grounded and 6) responsive. The thesis shows thatcollaboration and interactivity are very important parts for a successful design process.  Furthermore, it is demonstrated that a forum is requested where the design team can designtogether. Therefore, design managers should gather the design team to a greater extent for asuccessful design process. This thesis demonstrates that design managers are faced withchallenges to plan and manage the design process from BIM and VDC. They experience changesin roles and responsibilities and difficulties in controlling ICE meetings. Design managers need tobe “awake of new professions” and keep the design team towards the final goal instead of thedigital model.

The traditional project methodology which is influenced by the waterfallmodel and planning tools such as the work breakdown structure and thecritical path method has been found to be redundant when contextualizedwithin the construction industry. Specifically, as they have been proven to beunable to ensure valuable and efficient work processes during the project’sdesign phase. Suggestively, both variables shall be fulfilled. This has beenfigured to be possible by utilizing the agile project method Scrum. In the strive to optimize the reoccurring issues of the project design, theinformation, work, and values must recreate flows. Variations averts this fromever happening by clogging the flows. Make-do is the primary cause ofvariations during the construction project and emerges from an unfulfilledplanning and a hierarchical communication. Within the levels of the pyramid inwhich the flows are expected to stream, the flows are put into an unavoidablerisk of encountering variations during each project hand-over. The moreactors that are taking part within the chain of flows, the greater the risk ofthe information becoming distorted, the workflow of being done in vain, andthe distance of the value flow to ever become attained. This wholeorganizational situation surrounding how the information misguides the workdraws its parallels with the telephone game, in which, during the game, thegiven information is jeopardized relative to the number of participating“children”. By establishing Scrum during the design phase, the communication paths areshortened by relating the design manager’s responsibilities to that of theScrum Master. The transformation implies that the design manager loses ittitle of being a project manager by converting the management responsibilityto the design workers. What remains is the design manager’s responsibility ofcoordinating the workers which is translated by assigning the work; this is anadded dimension within the prioritization system depicted by the ProductBacklog. Instead of having a design phase that is set out by an early providedplanning with the work breakdown structure and critical path method, theplanning is complemented by the design manager’s interface management ofthe product backlog which follows the required product specifications thatmaterializes upon the occurring Sprint meetings between group of designworkers and the project manager. / Den traditionella projektmetoden som upprättas med vattenfallsmodellen och planeringsverktyg som arbetsfördelningsstrukturen och kritiska linjen har länge blivit förklarad bristfällig inom byggindustrin. Detta genom att metoden har suttits i ett sammanhang där projekten inte åstadkommit värdefulla eller effektiva arbetsprocesser under byggprojektets design-fas—projekteringen. Förslagsvis ska båda av dessa två variabler bli uppnådda. Detta är förklarat möjligt med den agila metoden Scrum. För att optimera projekteringens återuppstående brister ska projektets information, arbeten och värden flöda i strömmar. Variationer avvärjer ifrån detta och täppar till flödena. Få det gjort är det främsta variationsskälet inom byggprojekten och uppstår när planeringarna inte blir fulländade och kommunikationen sker hierarkiskt. Inom pyramidnivåerna som kommunikation förväntas flöda inom ställs samtliga flöden inför en oundviklig mängd variationer vid varje projektöverlämning. Desto fler aktörer som deltar inom denna flödeskedja, desto större är risken av att informationen blir förvrängd, arbetsflöden sker förgäves och att värdeflöden inte blir uppnådda. Det hela organisatoriska scenariot kring hur informationen missvisar arbeten och värden liknar därför viskleken som, under lekens gång, sätter den tillgiva informationen för en risk av att bli missuppfattad relativt till mängden deltagande ”barn”. Med Scrum förkortas projekteringens kommunikationsvägar genom att hänföra projekteringsledaren med Scrum-mastern. Omvandlingen innebär att titeln förlorar sitt ledningsansvar som blir överlåtet till projekteringskonsulterna. Kvar återstår projekteringsledarens samordnaransvar som blir förklarat med arbetstilldelningen; detta blir en tillagd dimension i den prioriteringsordnade product backlogen. I stället för att projekteringen bedrivs av en tidigt förutsatt planering med arbetsfördelningsstrukturen och kritiska linjen kompletteras den med projekteringsledarens gränssnittshantering av backlogen enligt specifikationerna som uppstår under sprint-mötena mellan projekteringsgrupperna och projektledaren.

Stora infrastrukturprojekt kännetecknas ofta av osäkerheter och att många arbetsmoment och tekniker både är komplexa och icke-rutinmässiga. Som svar på komplexiteten och osäkerheterna blir entreprenadformen totalentreprenad allt mer förekommande inom anläggnings- och infrastruktursektorn. I totalentreprenader ansvarar entreprenören för projekteringen men på grund av komplexiteten på projekten saknar entreprenören ofta den nödvändiga kunskapen för att genomföra projekteringen och således behöver en eller flera externa projektörer upphandlas. Detta anses vara en av de främsta fördelarna med entreprenadformen då den främjar ett ökat kunskapsutbyte mellan projektörer och entreprenörer vilket, i teorin, bör leda till en optimering av resultatet gällande både projekteringen och produktionen. I anbudsskedet för totalentreprenader ska entreprenören, utifrån översiktliga funktionsbeskrivningar, projektera och prissätta projektet. Ett problem med anbudsprojektering för totalentreprenader är att konsultkostnaderna betalas av totalentreprenören och om entreprenören inte bli tilldelad entreprenaden är kostnaden för projekteringen förlorade pengar. Anbudsprojekteringen blir således en balansgång för entreprenören att projektera i tillräcklig utsträckning för att identifiera kostnadseffektiva lösningar samtidigt som projekteringskostnaderna hålls nere. Tidigare studier om upphandling av anläggningsprojekt har främst fokuserat på entreprenadupphandling medan det finns begränsat med forskning kring upphandling av konsulter. Syftet med studien har således varit att undersöka hur arbetet med upphandling och genomförandet av anbudsprojektering vid totalentreprenader för anläggningsprojekt sker i dagsläget. Med studien avsågs det även att kartlägga vilka som anses vara de största utmaningar som finns i arbetet med upphandling och genomförande av anbudsprojektering för totalentreprenader. Utifrån de identifierade utmaningarna var målet sedan att fram rekommendationer som byggföretag skulle kunna använda sig av för att förbättra arbetet med att anbudsprojektering. För att besvara studiens forskningsfrågor samt uppfylla studiens syfte och mål har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi där fokus har varit att skapa djupare förståelse för problemområdet. Insamling av data för studien har primärt genomförts genom två olika insamlingsmetoder, en litteraturstudie och en intervjustudie. Intervjustudien är den huvudsakliga datainsamlingen i studien och består av totalt tio stycken semistrukturerade intervjuer, tre stycken med projektörer och sju stycken med entreprenörer. Genom att intervjua både projektörer och entreprenörer erhålls möjligheten att analysera processen och jämföra åsikterna mellan de inblandade parterna. Studien visar att anbudsprojektering är en komplex process som kännetecknas av osäkerheter och tidspress där de inblandade parterna saknar erfarenhet och kunskap för att kunna bedriva ett effektivt arbete. Studien visar även att valet av upphandlingsstrategi både har stor påverkan på resultatet av projekteringen samt en direkt påverkan på hur genomförandet av anbudsprojekteringen måste utföras. Entreprenörer är vana vid traditionell, kontrollfokuserad projektledning med fokus på tid och pengar medan anbudsprocessen, som är kantad av osäkerheter och tidspress, kräver ett utvecklat projektledarskap med fokus på samarbete, explorativt lärande och anpassning. / Large projects in the infrastructure sector are characterized by the fact that many work steps and techniques are both complex and non-routine. In response to the complexity and uncertainties, design-build contracts are becoming more and more common in the infrastructure sector. In design-build contracts, the contractor is responsible for the design, however, due to the complexity of the projects, the contractor often lacks the necessary knowledge to carry out the design and thus an external consultant needs to be procured. The advantage of design-build contracts is that it promotes an increased exchange of knowledge between the consultants and contractors, which, potentially, should be able to optimize both the design process and the production in order to respond to the complexity of the projects. In the tendering stage of design-build contracts, the contractor have to, based on general descriptions, design and calculate a price for the project. A major problem with the tendering design for design-build contracts is that the consulting costs are paid by the contractor and if the contractor is not awarded the contract for the project, the cost of the design is considered as lost money. The contractor must therefore choose between designing the project in detail or keeping down the costs of the design work. Previous studies on procurement of infrastructure projects have mainly focused on procurement of the contractor, while the focus on consulting procurement is more unusual. The aim with this study was to investigate how the contractors should work with procurement of design in the tendering stage of design-build contracts in order to create a basis for a successful project. The purpose of the study is to investigate how the work with procurement and implementation of tendering design for design-build contracts for infrastructure projects currently looks like. The study also intends to identify the biggest challenges that exist in the work with procurement and implementation of design in the tendering stage of design-build contracts.  In order to answer the study's purpose and aim, the study has been carried out with a qualitative research strategy where the focus has been on creating a deeper understanding of the problem. The data collection for the study was primarily carried out through two different methods, a literature study and an interview study. The interview study is the main data collection and consists of a total of ten semi-structured interviews, three with consultants and seven with contractors. By interviewing both consultants and contractors, the opportunity to analyse the process and compare the opinions between the parties involved is obtained. The study shows that routines and methods for procurement, assignment specification and project management of design in the tendering stage of design-built contracts are inadequate. The tendering stage in design-build contracts is a complex process where the parties lack experience and knowledge. It also appears in the study that the contractor would need to implement alternative working methods in order to be able to lead this process. Contractors are used to traditional, control-focused project management with a focus on time and money, whilst the tendering process, which is fraught with uncertainties and time pressure, requires a flexibility-focused project leadership with a focus on collaboration, exploratory learning and adaptation.