Fuktskador uppstår vanligtvis på grund av felaktig planering, projektering och utförande under hela byggprocessen. Dessa felaktigheter resulterar i stora åtgärdskostnader som kan minimeras eller till och med elimineras om fuktsäkerhetsarbetet är väl genomförd. Projekteringsskedet är ett viktigt skede, där en noggrann och korrekt genomförd fuktsäkerhetsprojektering är av stor betydelse för det försatta fuktsäkerhetsarbetet under byggprocessen. Projektörernas roll i detta skede är att utföra en fuktsäkerhetsprojektering utifrån de ställda kraven från byggherren.  Syftet med detta examensarbete är att ta reda på projektörernas val av metod vid genomförandet av fuktsäkerhetsprojektering och granska om behovet av eventuell kompetensutveckling, inom fukt, bland projektörerna är nödvändig.     De två metoder som har använts för att uppnå syftet i detta examensarbete är intervjuer och litteraturstudier.  Målgruppen i detta examensarbete är byggföretagen i Sverige. Det som granskas är hur de hanterar fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet, med fokus på hur fuktsäkerhetsprojekteringen utförs. Av de aktörer som medverkar i projekteringsskedet riktas all fokus på projektörerna.   Tre av fem projektörer är missnöjda med den egna fuktkompetensen vilket överensstämmer med de fuktsakkunnigas uppfattning om projektörernas fuktkompetens. Under intervjuerna har flera fuktsakkunniga påpekat behovet av ökat fuktkompetens bland projektörerna. Den bristande fuktkompetensen leder till att projektörerna inte kan beakta eller upptäcka eventuella fuktrisker vid fuktsäkerhetsprojekteringen. Metod som 80 % av projektörerna tillämpar vid fuktsäkerhetsprojektering är ByggaF metoden. Projektörerna kunskap om ByggaF är fortfarande låg enligt de fuktsakkunniga och av den anledningen kan projektörerna inte tillämpa ByggaF metoden i sin helhet. Kompetens och erfarenhet är de viktigaste faktorerna som en projektör måste ha med sig, för att kunna beakta och upptäcka vad som är fel krävs det kunskap samt erfarenhet om vad som är rätt.        Utifrån responsen från både byggnadsnämnden och deltagarna, framgår det att en granskning av dokumentationen gällande fuktsäkerhetsarbetet inte, alltid, begärs in av byggnadsnämnden.    Slutsatsen är att projektörer måste införskaffa sig kompetens inom fukt och ByggaF metoden. / Moisture damage usually occurs due to incorrect planning, design and execution throughout the construction process. These inaccuracies result in large cost of action that can be minimized or even eliminated if the moisture safety work is done properly. The design phase is an important stage and a properly implemented moisture safety design can be of great importance for the moisture safety work during the construction process. The planners’ role at this stage is to carry out a moisture safety work based on the requirements of the developer. The purpose of this exam is to find out the choice of method made by the planners’ in the implementation of moisture safety design and to review the need of competence development among the planners’ about moisture.    The two methods that have been used to achieve the purpose of this exam are interviews and literature studies. The target group in this exam is the construction companies in Sweden. The way of how the companies handle of moisture safety design is being reviewed in the design stage.  Of all involved actors in the design phase, the focus is on the planners'. Three out of five planners' are dissatisfied with their own moisture competence, which is in line with the opinion of the experts' of moisture about the planners' competence.   During the interviews, several experts' of moisture have pointed out the need for increased moisture competence among the planners'. The lack competence means that the planners' cannot consider or detect possible moisture risks during the moisture safety design. The method that is used by 80% of the planners' during moisture safety design is the ByggaF method. The planners' knowledge of ByggaF is still low according to the experts' of moisture and for this reason the planners' cannot apply entirely the ByggaF method. The tools that planners' need to have with them is knowledge and experience. In order to discover what is wrong, you need to have both the knowledge and experience about what is right.  Based on the response from both the building committee and the participants, a review of the documentation regarding the moisture safety work is not always requested by the building committee.  The conclusion is that projectors must acquire competence in both moisture and the ByggaF method.

Purpose: There are clear benefits with BIM in the design phase, but also barriers and challenges that limit the implementation of BIM in the design phase. At present, there are no requirements for BIM in Sweden, which differs from several international countries. The aim of the report is to examine the current use of BIM in the design phase in Sweden. The report is executed in hope of contributing to an increased BIM integration in the design phase and contribute with increased knowledge about how the development of BIM can increase. Method: The research method in this study is a survey. To achieve the aim of the report and answer the research questions, data are collected via a questionnaire that is covered by both quantitative and qualitative questionnaire questions in combination with a literature study. The questionnaire has been sent out to architects, designers and constructors at various engineering- and architectural companies in Sweden. Findings: Today's use of BIM in the design phase is assumed to be high and most of the participants in the survey are aware of the benefits of BIM and how it can make the workflow in the design phase more effective. Factors that prevent the implementation of BIM are assumed to go hand in hand with factors that contribute to an increased use of BIM and thus need to be considered for the use of BIM to increase. Implications: Sweden's low degree of digital development in the construction sector does not reflect the current use of BIM in the design phase at architectural- and engineering companies in Sweden. Common uses that architect- and engineering companies apply with BIM are collision controls, information management and visualization. By increasing knowledge and informing customers about the benefits of BIM, the use of BIM is assumed to increase. A further recommendation that assumes increased use of BIM is a requirement for BIM in public construction in Sweden. Limitations: The report is limited to examining the use of BIM in the design phase and only examines architectural- and engineering companies in Sweden. The respondents consist of architects, designers and constructors. The results are representative for the report but cannot be applied to all architectural- and engineering companies in Sweden as the selection method is not generalizable. / Syfte: Det finns tydliga fördelar med BIM i projekteringen men även hinder och utmaningar som begränsar implementering av BIM i projekteringsskedet. I Sverige finns i dagsläget inga krav på BIM vilket skiljer sig från flera internationella länder. Målet med rapporten är att undersöka dagens användning av BIM i projekteringsskedet i Sverige. Studien genomförs i förhoppning om att bidra till en ökad BIM-integrering i projekteringsskedet samt bidra med ökad kunskap om hur utvecklingen av BIM kan drivas framåt. Metod: Forskningsmetoden i denna undersökning är en survey. För att besvara rapportens frågeställningar och uppnå målet sker datainsamling via en enkät som omfattas av både kvantitativa och kvalitativa enkätfrågor i kombination med litteraturstudie. Enkäten har skickats ut till arkitekter, projektörer och konstruktörer på olika ingenjörs- och arkitektföretag runt om i Sverige. Resultat: Användningen av BIM i projekteringsskedet antas vara hög i dagsläget och majoriteten av medverkande i undersökningen känner till fördelarna med arbetssättet och hur det kan effektivisera arbetsgången i projekteringsskedet. Faktorer som hindrar implementering av BIM antas gå hand i hand med faktorer som bidrar till en ökad användning av BIM och behöver därmed beaktas för att användningen av BIM ska öka. Konsekvenser: Sveriges låga grad av digital utveckling inom byggsektorn speglar inte användandet av BIM i projekteringsskedet på arkitekt- och ingenjörsföretag i Sverige i dagsläget. Vanligt förekommande användningsområden med BIM i projekteringsskedet bland arkitekt- och ingenjörsföretag är kollisionskontroller, samgranskning, informationshantering och visualisering. Genom att öka kunskapen om BIM i beställarledet och informera om nyttan med arbetssättet antas användningen av BIM stiga. Vidare rekommendation som antas leda till en ökad användning av BIM är en kravställning på arbetssättet inom offentligt byggande i Sverige. Begränsningar: Rapporten är avgränsad till att undersöka användningen av BIM i projekteringsskedet och undersöker endast arkitekt- och ingenjörsföretag runt om i Sverige. Enkätrespondenterna utgörs av projektörer, arkitekter och konstruktörer. Resultaten är representativa för undersökningen men kan inte tillämpas på alla arkitekt och ingenjörsföretag i Sverige eftersom urvalstekniken inte är generaliserbar.

For more time and cost efficient projects, the construction industry needs to develop modern and integrated working methods. The preparation of construction documents is now in transition from 2D (AutoCAD) to 3D (Revit) modelling with an aim to streamline the workflow. This study aims to streamline the construction designing and planning stages by implementing specific commands that are adapted for Revit. The function of these commands is to provide complete structural components. These components will reduce the time to complete a construction drawing set compared to a traditional 2D method. Qualitative studies were conducted in the form of interviews with construction engineers. The interviews were based on different sub-areas that affect different parts of the planning stages. Based on these interviews, the toolbox was designed, containing the previously mentioned commands. Some conclusions that have been drawn after the study completion are that the construction industry is in need for a change, and that the building sector requires a systematic and united working method to streamline work methodology. In addition to the reduction of time and additional costs, this tool will reduce the frustration that may arise in the search of building components using traditional methods. / För ett effektivt arbete behöver byggbranschen utveckla mer moderna- och integrerade arbetsmetoder. Evolutionen inom bygg med avseende på framställningen av konstruktionshandlingar övergår från 2D- till 3D-handlingar och övergången effektiviserar arbetet. Denna studie har i syfte att effektivisera arbetet för konstruktörerna i projekteringsskedet genom att beakta behoven som efterfrågas om Revit och tillgodose dessa. Genom en fallstudie utvärderades för-och nackdelarna med den befintliga arbetsmetoden som bidragit till idén om en tilläggsfunktion i Revit. I de kvalitativa studierna utreddes behovet av en tilläggsfunktion som genomfördes i form av intervjuer med konstruktörer. Behovet tillgodosågs med hjälp av tilläggsfunktionen Verktygslådan som tillhandahåller olika knappar som representerar olika byggkomponenter. Det var den kvalitativa studien som bidrog till utvecklingen av idén där konstruktörers åsikter och råd tog i akt. Effekten av Verktygslådan blev en reducering av projekteringstiden som samtidigt minskade störningar i arbetet. Slutsatser som har dragits efter avslutad studie är att byggbranschen indikerar ett behov av förändring, där sektorn kräver ett mer systematiskt och enhetligt arbetssätt för att effektivisera arbetsmetodiken. Genom att tillhandahålla konstruktionshandlingar på ett effektivare sätt reduceras tidsåtgången och merkostnaderna samtidigt som sektorn erhåller högre kvalité och tillförlitlighet i de olika skedena.

De flesta produktionsbranscher i Sverige har haft en positiv teknisk utveckling med digitaliserade verksamheter, och därmed effektivare processer. Byggbranschen är den bransch som det har tagit mycket längre tid för att implementera digitaliserade arbetssätt och metoder, och beskrivs oftast som en konservativ bransch. Denna utveckling har dock accelererat under senare år, och BIM (Buliding Information Modelling) har blivit allt mer känt inom byggindustrin.Syftet med arbetet var att undersöka hur mycket BIM egentligen används i byggbranschen, och vilka de rådande orsakerna är till varför det inte används hos alla aktörer. Metoden som har tillämpats i studien utgörs av en förstudie i form av en enkät, där olika aktörer har beskrivit hur BIM tillämpas i deras verksamhet samt vilka de verkliga problemen är för utvecklingen av BIM. Utifrån enkätsvar har en djupare studie utförts i form av intervjuer av olika aktörer.Resultatet visar att det snarare är okunskap, användarvänlighet och bristfällig samverkan som motverkar utveckling av BIM-processen. För att komma ifrån det konservativa så behöver dessa faktorer angripas, om effektivare processer ska tillföras branschen.Slutsatsen om varför BIM inte används dras av resultaten ovan. Processen används till en viss del, men inte i den utsträckning som det teoretiskt är avsett. Den sträcker sig inte ut över hela byggprocessen, och är mest utvecklad i projekteringsskedet. Processen tillämpas fram till övergången mellan de olika skedena, och beror på bristfälliga kravställningar och samarbeten mellan aktörer och beställare. En lösning är att öka BIM-kunskapen och utveckla en gemensam plattform för alla aktörer i alla skeden, där kravet på BIM ska vara en självklarhet i projekten. Detta genom en framtagen implementeringsmodell anpassad efter de svar och önskemål som förekommit i studien. / Most production sectors in Sweden have had a positive technical development with digitized operations, and thus more efficient processes. The construction industry is the industry that has taken much longer to implement digitized working methods and methods, and is usually described as a conservative industry. However, this development has accelerated in recent years, and BIM (Buliding Information Modeling) has become increasingly known in the construction industry. The purpose of the work was to investigate how much BIM is actually used in the construction industry, and what the prevailing reasons are why it is not used by all actors. The method used in the study consists of a preliminary study in the form of a survey, where different actors have described how BIM is applied in their operations and what the real problems are for the development of BIM. Based on questionnaire responses, a deeper study has been conducted in the form of interviews by different actors. The result shows that it is rather ignorance, user friendliness and inadequate collaboration that counteract the development of the BIM process. To get rid of the conservative, these factors need to be addressed if more efficient processes are to be supplied to the industry.The conclusion about why BIM is not used is deducted from the results above. The process is used to a certain extent, but not to the extent that it is theoretically intended. It does not extend throughout the entire construction process, and is most developed in the design phase. The process is applied to the transition between the different stages, and is due to insufficient demands and cooperation between actors and developer. One solution is to increase BIM knowledge and develop a common platform for all actors at all stages, where the requirement for BIM should be a matter of course in the projects. This through an implemented implementation-model adapted to the responses and wishes that have been found in the study.