Syftet med studien är att undersöka i vilka sammanhang som användningen av pronomenet hen förekommer i inlägg på Twitter. Hen är ett kontroversiellt pronomen och fungerar som ett könsneutralt alternativ till pronomen som han och hon. Med hjälp av diskurspsykologi tillsammans med influenser av konversationsanalys och ett fokus på kön analyseras användningen av hen som påträffats i 252 inlägg under ett dygn, vilket inkluderar både konversationer och enskilda inlägg. Resultatet har delats in i sex kategorier, dessa är: anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande, generisk, icke-mänskligt och negativ. Resultatet pekar på ett tydligt mönster gällande användningen av hen i de enskilda inläggen, vilket visar en relation mellan hen och en anonymiserande referens där hen exempelvis används i relation till en vän eller min chef. Ytterligare en utmärkande användning för de enskilda inläggen är den generiska kategorin, det vill säga när personer pratar i allmänhet om någon specifik samhällsgrupp, eller om individer i allmänhet. Tydligt var att hen används särskilt i relation till pronomenet någon och till en obestämd referens. Emellertid beträffande konversationer skiljde sig användningen lite ifrån de enskilda inläggen. Särskilt mellan kategorierna anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande och generisk fanns istället en jämn spridning av användandet av hen. Ytterligare något utmärkande för kategorierna är att det förekommer en användning av anonymisering (du, folk och fotografen) tillsammans med okänd könsidentitet, där den ena parten använder en anonymiserande referens vilket medför att könet blir okänt för den andra parten i konversationen.

Den här uppsatsen syftar till att söka reda på hur ungdomar i gymnasieskolan behärskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus är främst hur väl eleverna är medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon när de skriver. Ett andra delsyfte gäller hur eleverna använder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill även få en inblick i hur elever ser på vårt svenska språk och om unga idag anser att språket är värt att vårda. Undersökningen utfördes på en gymnasieskola med elever från två olika yrkesprogram i årskurs 1 som jag valt att kalla studiegrupp 1 och studiegrupp 2. Undersökningen bestod av två moment, en enkätundersökning och en intervjuundersökning. I enkätundersökningen deltog 24 elever från båda klasserna och i intervjuundersökningen deltog 4 elever från varje klass.Resultatet visar att eleverna i många fall kan sina pronomen men att det finns vissa svårigheter kring subjektsformen han/hon och objektsformen honom/henne. Många elever väljer av olika anledningar även att använda sig av det mer talspråkliga pronomenet dom framför ett de och dem som är mer tydligt i sitt sammanhang. Resultatet visar även att eleverna i undersökningen inte är särskilt positivt inställda till ett könsneutralt pronomen. Undersökningen har påvisat att eleverna inte känner till begreppet språkvård men att de ändå anser att det är värt att bevara vårt svenska språk trots att de ändå anar att engelskan kommer att ta över i framtiden. / This paper aims to research how adolescents’ in upper secondary school rule their pronouns in writings. The research focuses on pupils’ awareness of subject position and object position he/she when writing. Another aim refers to how pupils use they and them in writing. A third aim considers pupils attitudes to gender-neutral pronoun. I also wanted to have an insight in how pupils look at our Swedish language, and if adolescents´ of today find it important to preserve the language for generations to come. The investigation took place at an upper secondary school, with pupils from two vocational classes in year 1. I will refer to the two classes as study group 1 and study group 2. The investigation consists of two parts, one questionnaire study and one interview study. In the questionnaire study 24 pupils participated from both classes, and in the interview study 4 pupils from each class participated. The Result shows that many pupils know their pronouns pretty well, but there are some difficulties consider the subject form of he/she and the object form of him/her. In Swedish we have a form of the pronoun (dom) that are much more colloquial and unclear than they and them consider to be. The result of this paper also shows that the pupils’ attitudes to a gender-neutral pronoun are not very positive. The research also shows that the pupils never have heard of the term purism, but they still believe that it is important to protect our Swedish language. The pupils sense that the English language may take over gradually in the future and compete out Swedish as the first language in our country.

Inaug. _ Diss.: Philosophische Fakultät: Münster: 1975. _ Bibliogr. p. 152-156.

Universiẗat, Staatsexamensarbeit, 2007--Köln.

I denna studie har vi undersökt hur utbudet av barnböcker ser ut på sex olika förskoleavdelningar med avseende på genus och jämställdhet. Detta gjordes på fyra olika åldersindelade förskolor, med inriktning mot de yngsta åldrarna 1-3 år. Avdelningar för barn mellan 1-3 år valdes eftersom att tidigare forskning visar att barnen redan under dessa första år får en uppfattning om hur de ska förhålla sig gentemot varandra, samt vilka förväntningar som finns på dem själva beroende på vilket kön de har. Via samtal med en pedagog per avdelning har vi fått reda på hur böckerna lånas och används. Vi har analyserat förskoleavdelningarnas sammanlagda utbud, 107 böcker, med hjälp av en modell som vi själva utformat. Denna har vi gjort utifrån tidigare forskning samt utifrån egna reflektioner från vår verksamhetsförlagda utbildning. Utifrån analysen framkom att bilderna såg relativt jämställda ut mellan könen, i jämförelse med tidigare forskning. Resultatet visade att det går 1,2 manliga karaktärer per kvinnlig bild. I textanalysen är skillnaden dock större mellan könen, där manliga pronomen är vanligare än kvinnliga pronomen. Resultatet här blev 2,3 manliga pronomen per kvinnligt pronomen. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att det är relativt jämställt mellan könen i det undersökta barnboksutbudet.

I denna uppsats analyseras användningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- användningen exploderade i både media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets användning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats är att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det går att hitta mönster i användandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utsträckning används i syntaktisk funktion, både i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin är generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin är könsöverskridande hen. Resultaten visar också att det går att urskilja vissa mönster och vissa kontextbundna attityder i användandet av hen.

Zugl.: Madison, Univ. of Wisconsin, Diss.

Denna studie ämnar att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel. Studien syftar således att undersöka hur genus behandlas i tre svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet samhällskunskap. De läromedel som tillämpades i studien var PULS Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2012), Upptäck Samhälle Grundbok (2014) och Utkik Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2015). Därnäst avgränsades studien till två konkreta forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent representationer av både män och kvinnor i bild förekom enligt könsstereotypiska egenskaper i respektive läromedel. Den andra forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen nämns i samtliga läromedlen. Studiens forskningsfrågor undersöktes utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, vilka användes som studiens analysverktyg för empirin. Forskningsfråga 1 baserades på Yvonne Hirdmans genusteori medan forskningsfråga 2 baserades på teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Tidigare forskning, som huvudsakligen bestod av fem internationella forskningsartiklar och en svensk granskning av Delegationen för jämställdhet i skolan (2010), visade att ojämställdhet förekom i läroböckerna som studerades, dock olika grader av ojämställdhet. Studien tillämpade kvantitativa metoder, en kvantitativ bildanalys brukades för forskningsfråga 1 och en kvantitativ textanalys brukades för forskningsfråga 2. Resultaten för forskningsfråga 1 visade att majoriteten av läromedlen framställde både män och kvinnor i kvinnliga könsstereotypiska roller. Resultaten för forskningsfråga 2 visade att könsneutrala pronomen förekom fler gånger än könsbundna pronomen i samtliga läromedel.

Denna studie syftar huvudsakligen till att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel utifrån ett genusperspektiv. I studien undersöks hur genus representeras i fyra svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Läromedlen undersöktes utifrån Yvonne Hirdmans genusteori men även utifrån teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Å ena sidan undersöktes hur frekvent könsstereotypiska representationer av män och kvinnor i bild förekom i respektive läromedel. Å andra sidan undersöktes hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen används i samtliga läromedel. De läromedel som undersöktes var Klara Svenskan ÅK 6, Tala, läsa & skriva (2017), Zick Zack 4 Läsrummet Textsamling (2015), Zoom Svenska Grundbok år 4 (2018) och Prima Svenska 4 Basbok (2013).  I analysen användes dels en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för analysen av könsstereotypiska representationer i bilder, dels en kvantitativ textanalys för analysen av pronomenfrekvenser. Slutsatsen av forskningsfråga 1 som kunde dras var att män framställs med fler kvinnliga än manliga könsstereotypiska egenskaper i tre av fyra läromedel och att kvinnor framställs på åtskilda sätt. Ett läromedel framställde kvinnor med fler kvinnliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med lika många kvinnliga könsstereotypiska egenskaper som manliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med fler manliga könsstereotypiska egenskaper och ett läromedel saknade bildrepresentationer av kvinnor. Slutsatsen av forskningsfråga 2 som kan dras är att det förekom fler könsneutrala pronomen än könsbundna pronomen i tre läromedel medan det i det fjärde läromedlet förekom fler könsbundna pronomen än könsneutrala pronomen. Analysen visade dessutom att fler maskulina än feminina pronomen förekom sammantaget för samtliga läromedel.

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter. Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet.