Spelling suggestions: "subject:"pronomen."" "subject:"ergonomen.""
11 |
"Hur vet man att sitt bidrag har kommit med?" : Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar / A study of the choice between a reflexive and a personal pronoun in Swedish blogs.Novakovic Eklund, Johanna January 2013 (has links)
No description available.
|
12 |
De förklarade deras kärlek för varandra : En kvantitativ studie i användningen av personliga och reflexiva pronomen i en gymnasiekontext / They declared their love for each other : A quantitative study in the use of personal and reflexive pronouns in an upper-secondary contextCraig, Ylva January 2023 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för gymnasieelevers medvetenhet om de etablerade reglerna för i synnerhet användandet av det reflexiva pronomenet i possessivform, sin, och personliga pronomen i stort. Ytterligare ett syfte med studien är att få kunskap om svensklärarstudenters förhållningssätt till framtida undervisning om olika typer av pronomen. Med hjälp av två enkätundersökningar samlades information från 70 gymnasieelever och 26 svensklärarstudenter in. Resultatet visar att gymnasieelever, oavsett modersmål, har viss medvetenhet om när personliga och reflexiva pronomen ska användas enligt etablerad språknorm, men har problem med det när subjektet är i plural eller har ett genitivattribut och vars objekt syftar tillbaka till subjektet. Svensklärarstudenter anser att det generellt är viktigt att ha kunskaper om grammatik och pronomen, men om det i framtiden är viktigt att kunna skilja på personliga och reflexiva pronomen råder delade åsikter om.
|
13 |
Den språkliga omgivningens och miljöns på- och inverkan på små barns tidiga språkutvecklingRydholm, Lena January 2007 (has links)
<p>Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.</p>
|
14 |
Den språkliga omgivningens och miljöns på- och inverkan på små barns tidiga språkutvecklingRydholm, Lena January 2007 (has links)
Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.
|
15 |
Hen! Är inte det en sådan där feministisk grej...? : En studie om hur förskolepersonal uppfattar ett användande av det könsneutrala pronomenet hen inom förskolan / Hen! Isn’t that one of those feminist things…? : A study of how preschool employees perceive a usage of the gender neutral pronoun hen within Swedish preschoolsAll, Sara, Gustafsson, Frida January 2013 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskolepersonal uppfattar en användning av det könsneutrala pronomenet hen inom förskolan. Våra frågeställningar är: ”Hur uppfattar förskolepersonalen möjligheten att använda hen som könsneutralt pronomen inom förskolan?” samt ”Anser förskolepersonalen att det finns några användningsområden där det könsneutrala pronomenet hen kan ingå?”. I denna undersökning användes en kvalitativ undersökningsmetod där vi utförde 11 kvalitativa forskningsintervjuer med förskolepersonal från fem förskolor. Den inspelade empirin dokumenterades med hjälp av diktafon som sedan transkriberades och analyserades. I studien framkom hur informanterna uppfattade genus och kön på förskolan. Vi tolkade att den uppfattningen speglade informanternas inställning till ordet hen. Undersökningen visade på i hur stor utsträckning förskolepersonalen använde sig av pronomen som hon/han. Vi tolkade att informanterna har utgått ifrån ett biologiskt och heteronormativt perspektiv när de talat om kön och könsidentitet. De uttryckte att de inte gjorde skillnad på "flickor" och "pojkar" och ansåg att de arbetade utifrån ett individperspektiv men istället påvisades motsatsen. Vår slutsats är att informanterna hade svårt att se användningsområden med ett könsneutralt pronomen. / The purpose of this study is to investigate how preschool employees perceive a usage of the gender-neutral pronoun hen within Swedish preschools. Our questions are: ”How do the preschool employees in this study perceive the possibility of using hen as a gender-neutral pronoun within the preschool environment?” and ”Do they think that there are any fields of usage of hen that can be applied in this environment?” This study was carried out with a qualitative method of investigation and 11 qualitative research interviews with preschool employees from five different preschools. The recorded empirical information was documented with a dictaphone whereupon the data was transcribed and analyzed. The study revealed how the informants perceived gender and sex in the preschool environment. We interpreted this perception as a reflection of the attitudes to the word hen among the informants. The results showed to what extent the preschool employees used pronouns like hon/han. We interpreted that the perspective among the informants when discussing gender and gender identity was biological and heteronormative. The informants claimed that they did not make any difference between girls and boys and they felt that they were working from an individual perspective. However, on the contrary, we proved the opposite. Our conclusion is that the informants found it difficult to see the range of application of the gender-neutral pronoun.
|
16 |
Spelar det någon roll? : En experimentell språkstudie om förskollärares instruktioner i förskolanHarnesk, Mariah, Ribbing, Mikaela January 2018 (has links)
Detta är en experimentell pilotstudie med syftet att ta reda på hur förskollärares olika sätt att ge instruktioner gällande en pysseluppgift skulle kunna skapa variationer i förskolebarns språk. Förskolans läroplan beskriver språkligt arbete i förskolan som viktigt för att barn ska få ett nyanserat språk och ordförråd. Studier visar att barns språk kan påverkas av faktorer som socioekonomisk status och hur förskollärare talar med barn därför kan det vara extra viktigt för barn i utsatta förhållanden. Barns tidiga ordförråd kan påverka hur god läsförståelse de får senare och blir därmed en nyckel för att lyckas i skolan och dessutom har goda språkkunskaper visat sig ge barn makt i skolans miljö. I pilotstudien analyserades åtta barns dialoger med förskolläraren kring en pysseluppgift. De två olika instruktioner som förekommer i studien är en där förskolläraren instruerades att endast använda pronomen istället för substantiv och en där de använde substantiv för att beskriva pysseluppgiften. Barnen blev därefter ombedda att beskriva hur de utförde pysslet. Barnen och förskollärarnas användning av substantiv, pronomen, antal ord, antal yttranden samt antal frågor räknades därefter. Pilotstudien visade tendenser på att barns språk skulle kunna färgas något av förskollärarens sätt att ge instruktioner, då det fanns en viss variation mellan grupperna. Något som framkom var att barnen i studien verkade tala något mer då förskolläraren använde pronomen, då flera barn hjälpte till att fylla i de substantiv som saknades. Det blev även tydligt att barnen kunde få stor taltid i genomförandelen av experimentet, jämfört med instruktionsdelen som var mer styrd av förskolläraren. Betydelsen av att kunna utmana barn på rätt sätt vad gäller deras språkliga nivå i förskolan tas upp i diskussionen. Individuella tillfällen tillsammans med en förskollärare som den i vår studie skulle kunna var gynnsamt för ett barns språkutveckling, då den ger möjlighet till de slags samtal som tidigare forskning beskriver som stimulerande. Fler studier på förskollärares instruktioners effekt på barns språk samt hur förskollärarens språk kan varieras för att utmana och stimulera barn språkligt önskas.
|
17 |
Hans kalsonger och hennes urringning : En analys av substantiv som följer hans och hennes i skönlitteratur från åren 1887–97, 1933–42, 1976–77 och 2020Laurén, Mikaela, Krondahl, Jenny January 2021 (has links)
I föreliggande uppsats undersöks substantiv med eventuella bestämningar som följer de possessiva pronomenen hans och hennes i skönlitteratur från 1887–2020. Nedslag görs under fyra perioder för att studera huruvida föreställningarna om män och kvinnor förändras över tid. Perioderna som undersöks är 1887–97, 1933–42, 1976–77 och 2020. Den studerade skönlitteraturen hämtas från Språkbanken Texts digitala sökverktyg Korp och ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Med hjälp av verktygen excerperas och kategoriseras substantiven i skönlitteraturen. Resultatet i undersökningen sätts i relation till Yvonne Hirdmans genusteori. Den tydligaste föreställningen i föreliggande studie är att kvinnan framställs som mer kropp än mannen under de tre första studerade perioderna. Detta medan hans kropp får större uppmärksamhet 2020. Vidare synliggörs kvinnans inträde i arbetslivet under 1900-talet. Ytterligare likheter och skillnader mellan könen framträder i förhållande till andra aspekter, vilka både går i linje med och avviker från traditionella uppfattningar om män och kvinnor.
|
18 |
Kön i interaktion : Samtalsanalys med fokus på pronomen, egennamn och kategoriseringar i till- och omtal av barn inom förskolanAndersson, Jennica January 2012 (has links)
No description available.
|
19 |
Ska det vara de, dem eller dom? : En språknorm i förändringKallio, Matilda January 2019 (has links)
Denna studie behandlar hur gymnasielever använder de, dem och dom i de skriftliga delarna av nationella proven i Svenska 1 och 3. Genom en variabelanalys har de, dem och dom beräknats i sammanlagt 120 texter uppdelade i Svenska 1 och 3 samt mellan betygen E-C-A. Därefter har den felaktiga användningen analyserats. Den nästan obefintliga mängden dom i texterna var förvånande. Eleverna verkar skilja på texttyper där skriftspråksformerna de och dem ska användas och när det är godtagbart att använda talspråksformen. Majoriteten elever försöker alltså använda de och dem, även om det inte alltid blir rätt vilket tyder på att de och dem fortfarande har övertaget som språknorm i skriftspråket. Resultatet av undersökningen diskuteras utifrån teoretiska perspektiv gällande språkförändringar, språknormer, språkriktighet, skriftspråk, talspråk samt texttriangeln. Avslutningsvis diskuteras resultatet i ljuset av den långa och nästan ständigt pågående debatten kring vilket eller vilka pronomen som bör användas. Debattörernas åsikter går i tre led: stävan efter enhetligt dom, enhetligt de eller fortsatt användning av de och dem. Majoriteten nämnda debattörer verkar dock överens om att de och dem i framtiden kommer ersättas av dom, en process som kommer pågå under lång tid och är omöjlig att förutspå. Resultatet visar att dom som skriftspråk har en lång väg kvar att gå.
|
20 |
Stora små ord / Big little wordsGummesson, Albin January 2019 (has links)
Genom tilltal och omtal med olika personliga pronomen kategoriserar och definierar vi oss själva och andra, och förstår på så sätt vårt sociala sammanhang. Inom reklamen, som i högsta grad handlar om identiteter, finns trots detta ett förvånansvärt litet intresse av pronomen, varför denna studie har som ambition att undersöka just detta. Vilket pronomen bör användas i vilket sammanhang? Med avseende på mottagaren undersöker studien ett du-tilltal, ett ni-tilltal och ett tilltal utan pronomen. Med avseende på avsändaren undersöker studien ett vi-omtal och ett omtal utan pronomen. Genom en enkätundersökning och intervjuer fastställs slutsatsen att reklamskribentens val av pronomen bör baseras på en god kännedom om målgrupp, produktgrupp och varumärket ifråga. Som tilltal för mottagaren bör ett du användas, eller inget pronomen alls. Du:et bör användas när annonsen ska spegla en individuell köp- eller användarupplevelse, när produkten är dyr och exklusiv eller när mottagaren ska lyftas fram ur mängden. Att utelämna pronomen kan istället passa när du:et upplevs som alltför påträngande. Studien kommer också fram till att ett ni-tilltal helst bör undvikas. Vad gäller omtalspronomen för avsändaren framkommer att det klassiska vi:et både kan och bör uteslutas i vissa situationer. Vi:et upplevs peka på en avlägsen men mänsklig relation där mottagaren till viss del känner sig exkluderad. Att istället utesluta omtalspronomen leder till att mottagaren känner sig stå närmare avsändaren vars budskap också upplevs som sannare.
|
Page generated in 0.0354 seconds