<p>Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration. Det specifika i kompetensområdet visade sig vara bland annat vara stöd samtal, motiverande samtal och undervisning. Sjuksköterskorna skulle också ha en övergripande helhetssyn samt göra observationer. Arbetsuppgifter utanför kompetensområdet visade att de hjälper doktorerna med olika administrativa uppgifter samt en del kuratorsarbete. Arbetsuppgifter som sjuksköterskorna saknar främst; är mer aktiviteter för patienterna, mer patientkontakt, bättre samarbete med vårdgrannar och anhöriga samt en ökad etisk medvetenhet i omvårdnads och dokumentationsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även rollkonflikter i sitt arbete som mest berodde på olika otydligheter inom arbetsgruppen. Författarna anser att en tydligare arbetsbeskrivning, bättre ansvarsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna samt en mer strukturerad vård av patienterna skulle minska otydligheten och osäkerheten för psykiatrisjuksköterskorna.</p><p> </p> / <p>The purpose of the study was to examine self-reported psychiatric nurse performed tasks and self-perceived competence. The study is based on individually conducted interviews with 19 psychiatric nurses working in psychiatric inpatient ward. The authors have used a proportional stratified sample. The results are presented in five categories; psychiatric nurse competence, specific tasks in the areas of competence, work outside the areas of competence, tasks psychiatric nurse lack and role conflicts and related subcategories. In psychiatry nurse competence includes duties as supervisor and nursing manager to plan the work in the department, care planning, documenting, and pharmaceutical administration. The specific competence in the field proved to be, inter alia, support calls, motivational talks and teaching. The nurses would also have a comprehensive approach and make observations. Tasks outside the competence demonstrated that they are helping the doctors with various administrative tasks, and some counselors work. Tasks that nurse do mainly lack; are more activities for patients, more patients, better cooperation with neighbors and family care, and increased ethical awareness in the nursing care and documentation work. The nurses also experienced role conflict in their work as most were due to various ambiguities in the working group. The authors conclude that a better working instruction, better division of responsibilities between the different professions and a more structured care of patients would reduce the lack of clarity and uncertainty of psychiatry nurses.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration. Det specifika i kompetensområdet visade sig vara bland annat vara stöd samtal, motiverande samtal och undervisning. Sjuksköterskorna skulle också ha en övergripande helhetssyn samt göra observationer. Arbetsuppgifter utanför kompetensområdet visade att de hjälper doktorerna med olika administrativa uppgifter samt en del kuratorsarbete. Arbetsuppgifter som sjuksköterskorna saknar främst; är mer aktiviteter för patienterna, mer patientkontakt, bättre samarbete med vårdgrannar och anhöriga samt en ökad etisk medvetenhet i omvårdnads och dokumentationsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även rollkonflikter i sitt arbete som mest berodde på olika otydligheter inom arbetsgruppen. Författarna anser att en tydligare arbetsbeskrivning, bättre ansvarsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna samt en mer strukturerad vård av patienterna skulle minska otydligheten och osäkerheten för psykiatrisjuksköterskorna. / The purpose of the study was to examine self-reported psychiatric nurse performed tasks and self-perceived competence. The study is based on individually conducted interviews with 19 psychiatric nurses working in psychiatric inpatient ward. The authors have used a proportional stratified sample. The results are presented in five categories; psychiatric nurse competence, specific tasks in the areas of competence, work outside the areas of competence, tasks psychiatric nurse lack and role conflicts and related subcategories. In psychiatry nurse competence includes duties as supervisor and nursing manager to plan the work in the department, care planning, documenting, and pharmaceutical administration. The specific competence in the field proved to be, inter alia, support calls, motivational talks and teaching. The nurses would also have a comprehensive approach and make observations. Tasks outside the competence demonstrated that they are helping the doctors with various administrative tasks, and some counselors work. Tasks that nurse do mainly lack; are more activities for patients, more patients, better cooperation with neighbors and family care, and increased ethical awareness in the nursing care and documentation work. The nurses also experienced role conflict in their work as most were due to various ambiguities in the working group. The authors conclude that a better working instruction, better division of responsibilities between the different professions and a more structured care of patients would reduce the lack of clarity and uncertainty of psychiatry nurses.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultat: Huvudresultaten sammanfattades i fem kategorier: Specialistsjuksköterskans roll är otydlig och osynlig; Specialistsjuksköterskan utför särskilda arbetsuppgifter; Specialistsjuk-sköterskan besitter fördjupad kompetens; Specialistkompetens leder till personlig utveckling samt Specialistsjuksköterskan är en ambassadör. Slutsats: Det behövs en ökad förståelse för specialist-sjuksköterskans kompetens. För att detta ska kunna ske efterfrågas en tydligare beskrivning av vad det innebär att arbeta som specialistsjuksköterska på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. / Background: The competence of the specialised nurse is a development of the knowledge and skill obtained in the elementary nursing education. The need for specialised nurses increases but as the work tasks of specialised and general nurses do not differ considerably, this may lead to the specialised nurses leaving the clinical area of work. The requested expertise will then be at risk of disappearing. On these grounds and as a way of clarifying the role of the specialised nurse in psychiatric in-patient care, it is of interest to observe how the specialised nurse is perceived and what the expectations of her competence are. Aim: to describe doctors' conceptions of the competence of the specialised nurse in psychiatric in-patient care. Method: Eight qualitative semi-structured interviews were analysed using a phenomenographic approach. Results: The main findings were summarised in five categories: The role of the specialised nurse is unclear and unseen; The specialised nurse executes special tasks; The specialised nurse possesses in-depth competence; Specialist skill leads to personal development and finally The specialised nurse is an ambassador. Conclusion: There is a need for an increased understanding of the competence of the specialised nurse in psychiatric in-patient care. In order for this to happen a clearer descripton of what it entails to work as a specialised nurse in in-patient care is requested.

No description available.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp. Det ingår i sjuksköterskeprofessionen att se till att patienten får det stöd som behövs för att främja dennes återhämtning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av fysisk aktivitet som en del av omvårdnaden av äldre patienter med depressionssjukdom och som vårdas inom psykiatrisk vård. Metod: Det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma på en avdelning med inriktning på att vårda äldre personer med psykiska sjukdomar. Induktiv kvalitativ innehållsanalys inspirerad utifrån Graneheim och Lundman (2012) har tillämpats för att analysera intervjuerna. Resultat: Två kategorier resulterade utifrån analysen: stöd riktat på att främja fysisk aktivitet och inverkan på hälsan. Tre subkategorier ingår i kategorin ”stöd riktat på att främja fysisk aktivitet”: praktiskt, emotionellt och socialt stöd. Subkategorierna ”fysisk inverkan”, ”psykisk inverkan” och ”social inverkan” innefattar kategorin ”inverkan på hälsan”. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till Barkers tidvattenmodell (2005) med betoning på hans tre begrepp (självdomänen, andradomänen och världendomänen). Psykiatrisjuksköterskan har möjlighet att främja fysisk aktivitet hos denna patientgrupp genom att erbjuda praktiskt, emotionellt och socialt stöd till dem. / Background: Depression is seen as part of bipolar disorder when the individ suffers from both depressive and manic or hypomanic episodes or as a unipolar syndrome only with depressive episodes. Physical activity is defined as a body movement resulted from the muscles´ activity. It leads to increased energy consumtion. It has been linked to reducing the risk of depression, of isolation and to improving the feeling of well-being. It is not an easy task to motivate elderly to practise physical activity. The nurse has an important role in implementing physical activity in this patientgroup´s care. The psychiatric nurse´s responsiblity is to ensure that patients are offered the support that can help to their recovery. Aim: The purpose of this study is to describe the nurses´ perceptions of physical activity as part of the care of the elderly depressed patients who are treated within psychiatric care. Method: Six semi - structured interviews were done with nurses working on a ward specialized on taking care of elderly suffering from mental illnesses. Inductive content analysis inspired from Granheim och Lundman (2012) has been used to analyse the interviews. Results: Two categories resulted from the analysis: "support based on promoting physical activity" and "health impact". Three subcategories (practical, emotional and social support) are included in the category "support based on promoting physical activity". Subcategories "physical impact", "psychological impact" and "social impact" belong to the category "health impact". Discussions: The results were discussed in relation to Barker´s tidal model (2005) with emphasis on three of his concepts (self-domain, others´ domain and the world domain). The psychiatric nurse has the opportunity to promote physical activity for these patients by offering them practical, emotional and social support.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien. Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorier Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv. / Background:Nurses working in psychiatric care experience difficulty in articulating their professional identity. The background describes the role of the nurse in psychiatric care from a historical and contemporary perspective. The background shows that nurses tend to leave the psychiatric care when they feel their skills are not utilized, which in turn also affects the patients. Aim: The aim of the study was to describe how nurses working in psychiatric care understand their professional identity Methods: Five nurses where interviewed with the help of unstructured interviews. A qualitative design was used for the study. Result: The results are presented in the theme a complex professional identity and the three categories: nurturing unique people, to be supervisors and their own development as well as eight subcategories Discussions: The results are discussed from Imogene King's conceptual role, organizations, authority, power, status and stress, and on the basis of gender theory perspective.

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad. / Aim: The study focuses on advanced trained psychiatry nurse’s experiences of transcultural nursing in psychiatric care. Method: The study was conducted using a qualitative method of individual semistructured interviews. Nurses working in psychiatric care could share experiences of transcultural nursing. Results: In the result, one finding was that nurses perceive differences oflanguage as a barrier in the care, because communication is central in psychiatriccare. Religious and cultural beliefs and practices may also have an impact on the meeting with a patient from a different culture. There is opportunity for enhanced mutual understand when relatives are involved in the care. They can provide more information as well as support to the patient. Interpreters are used to solve communication problems; however they are not engaged as often as they should, due to the cost. Conclusion: That nurses, to a large extent, have been able to take into account patient’s wishes and thereby been able to offer the best possible treatment optionsto the patient. The study finds that nurses in general need a wider knowledge of transcultural nursing.

Cirka 800 000 människor världen över avslutade sina liv genom suicid 2014. En psykiatrisk diagnos är en vanligt förekommande bakomliggande orsak. De vanligaste diagnoserna är depression, bipolär sjukdom, post traumatiskt stressyndrom samt substansmissbruk. Tidigare suicidförsök är den enskilt största riskfaktorn för ett fullbordat suicid. Det är komplext att arbeta med suicidnära patienter i öppenvården och det ställs höga krav på specialistkompetens inom psykiatrisk omvårdnad och goda kunskaper kring det suicidpreventiva arbetet. Syftet med studien var att beskriva psykiatrisjuksköterskans erfarenhet av att bedöma suicidrisk på patienter på en vuxenpsykiatriskmottagning. En kvalitativ metod användes med induktiv ansats där fyra intervjuer med  psykiatrisjuksköterskor genomfördes. I resultatet framkom att psykiatrisjuksköterskan dagligen möter och behandlar suicidnära patienter på en öppenvårdsmottagning. Resultatet visade att psykiatrisjuksköterskan trots år av erfarenhet upplevde arbetet med suicidnära patienter som komplext och ansvarsfullt. Det framkom att psykiatrisjuksköterskan arbetade självständigt och stod ofta ensam med att bedöma suicidrisken och vidta åtgärder. Psykiatrisjuksköterskan har en viktig del i det suicidpreventiva arbetet och behöver känna sig trygga och säkra i omvårdnaden kring suicidnära patienter och i att bedöma suicidrisken. Vidare forskning skulle kunna ge fördjupad kunskap om psykiatrisjuksköterskan roll och behov för att ge omvårdnad till suicidnära patienter.

Bakgrund: Substansberoendet drabbar inte bara individen utan kan också ge konsekvenser för sin omgivning och samhället i stort. Familjens delaktighet har stor betydelse för patientens tillfrisknande under vård- och återhämtningsprocessen och deras stöd minskar risken för återfall och ökar durationen av nyktra perioder. Genom att inhämta mer kunskap om hur det är att vara i familjens situation kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse som och bidrar till en bättre omvårdnad och förutsättningar för närståendes delaktighet i vården.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara familjemedlem till en person med substansberoende. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och elva vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Författarna har i arbetets metoddel utgått från Polit och Becks (2016) niostegsmodell och artiklarna har analyserats med tematisk analys med stöd av Braun och Clarke (2006).   Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat var Emotionell ansträngd livssituation med tillhörande subteman: maktlöshet, lidande, isolering och ensamhet samt skam. Andra temat var att Leva under press med tillhörande subteman: rädsla för hot och våld och ekonomiska sårbarhet. Det sista temat var Stödjande faktorer med tillhörande subteman: information och kunskap samt att själv få hjälp.   Slutsats: Det är emotionellt ansträngande att vara närstående till en person med substansberoende och det kan inskränka på såväl livskvalité som fysisk hälsa. Behovet av stöd från vården och att få vara delaktig i vården är av stor vikt för att närstående ska orka fortsätta stötta sin familjemedlem.

Bakgrund: Psykossjukdom är en sjukdom som påverkar människan psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomen förknippas ofta med stigma och skam för den som diagnostiseras. Vården som ges ska vara personcentrerad och utgå från patientens komplexa och unika behov. Forskningen på att det saknas kunskap kring patientens egen upplevelse av att leva med en psykossjukdom. Att inhämta kunskap kring hur patientens upplevelse av stigmatisering vid psykossjukdom kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse av hur det är att leva med en psykossjukdom Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med en psykossjukdom med fokus på stigma. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar som hämtades från tre databaser användes i resultatet. Författarna har utgått ifrån Polit och Becks (2020) niostegsmodell och Thomas och Harden (2008) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Första temat var att Inte få visa vem man är med tillhörande subteman: negativa stereotyper genom medias skildring av psykossjukdom, dåligt självförtroende och låg självkänsla, att känna sig mindre värd samt svårigheter i kontakten med sjukvården. Andra temat var att Avskärma sig från omvärlden med tillhörande subteman: att hålla sin diagnos hemlig, social isolering och uteslutning av samhället, uteslutning av sin egen familj samt hanteringsstrategier och återhämtning. Slutsats: Slutsatsen är att personer med en psykossjukdom upplever lidande relaterat till det stigma som sjukdomen är förenat med. Stigmatiseringen sker både av vårdpersonal och på en samhällelig nivå. Diskriminering, låg självkänsla och dåligt självförtroende relaterat till stigmat ledde till ökad oro och ångest. Att ha ett bra stöd från familj, arbetskamrater och sjukvårdpersonal var av stor vikt för tillfrisknandet. / Background: Psychosis is a disease that affects people mentally, physically and socially. The disease is associated with stigma and shame. The care provided must be centered around the person and based on the patient's unique needs. Research indicates that there is a lack of knowledge about the patient's own experiences. By gaining knowledge about how the patient's experiences of stigmatization connected to psychosis, the psychiatric nurse has an increased understanding of what it is like to live with psychosis. Aim: The aim of the literature study was to shed a light on the experiences of living with psychosis focusing on stigmatization. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted. Ten original articles retrieved from three databases were analyzed. Polit and Beck's (2020) nine-step model and Thomas and Harden's (2008) content analysis have been the authors starting point for the study. Results: The first theme was; Not being allowed to show who one is, sub-themes: negative stereotypes through the media's portrayal of psychosis, poor self-confidence and low self-esteem, to feel less worthy, as well as difficulties in contact with healthcare. The second theme was; To shield oneself from the outside world, sub-themes: to keep one's diagnosis secret, social isolation and exclusion from society, exclusion of their own family, as well as management strategies and recovery. Conclusion: Indicates that people with a psychotic illness experience suffering related to stigma. Stigmatization is raised both by healthcare professionals and at a societal level. Discrimination and low self-esteem related to stigma led to increased worry and anxiety. Support from family and healthcare professionals was of great importance for recovery.