Bakgrund. Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning. Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat.  Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner. Den psykosociala miljön upplevdes som både positiv och negativ av patienter. Diskussion. Samspel och interaktioner mellan patient och personal var ett återkommande tema i resultatet. Slutsats. Sjuksköterskans egenskaper, kommunikation, personlig kontakt och förmåga att se till hela individen visade sig vara viktiga redskap i omvårdnaden kring patienten. En god psykosocial miljö kräver delaktighet, stimulerande aktiviteter och ett öppet klimat för patienterna.

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle kan vara en utmaning för sjukvårdspraxis. Tillit är viktigt för att kunna bygga en välfungerande relation mellan en patient och vårdgivare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar  Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vårdenheter i Stockholm. En kvalitativ design användes i denna studie. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån de fyra kategorier och två underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vård, med underkategorin värdet av tolksamtal; kroppsspråkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gällande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; närståendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att språksvårighet är ett hinder för kommunikation och för främjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder på att empati och lyhördhet är grunderna för att främja tillit och skapa förtroende Diskussion: Resultaten visar att där språket inte räcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig. Studien beskriver också brister av kunskap, pedagogik och förhållningssätt i mötet med invandrarpatienter som har psykisk sjukdom och behovet av transkulturell utbildning inom sjukvården. / Background: A multicultural society can be a challenge for. Trust is crucial for building a well functioning relationship between a patient and a caretaker. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences with promoting trust in immigrant patients with psychosis. Methods: Five nurses were interviewed with the help of semi-structured interviews. The participants work in psychiatric care units in Stockholm. A qualitative design was used for this study. Results: The results are described in four categories and two subcategories that are raised in the study: the importance of communication for creating trust in psychiatric care, with the subcategory interpreted conversation; the importance of body language for trust; cultural differences regarding mental illnesses, with the subcategory cultural differences in describing illnesses; and the signification of relatives in creating at trustful meeting. The results show that language difficulties is a barrier for communication to promote trust in psychiatric patients who are immigrants and suggests that empathy and responsiveness are the foundations for promoting trust. Discussions: The results suggests that non-verbal communication becomes important when language is not enough. The study also describes deficiencies in knowledge, education and approach in the meetings with mentally ill immigrant patients and the need for transcultural training in health care.

Att arbeta som sjuksköterska på en psykiatrisk akutmottagning innebär ansvar att ta beslut i komplexa situationer samt ställer stora krav. För att underlätta bedömning av patientens vårdbehov och minska risken för subjektiva bedömningar genomfördes ett utvecklingsarbete genom införande av triageringsverktyget och beslutsunderlaget RETTS-Psy vid en psykiatrisk akutmottagning i Västsverige. Syftet med pilotstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats via semistrukturerade intervjuer med fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra teman kunde urskiljas. Resultatet visade sjuksköterskans erfarenhet av att arbetssättet och akutjournalen tydliggjort patientens vårdbehov och då underlättat i prioriteringsarbetet samt bidragit till ökad patientsäkerhet. Att patienten blir bedömd efter snar ankomst erfors ha bidragit till bättre överblick, men även att sjuksköterskan upplevde en begränsning i omvårdnadssamtal och dokumentation. Valet av kvalitativ ansats som analysmetod ansågs passande då den insamlade datan svarade på pilotstudiens syfte som var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet. Vidare forskning inom akutpsykiatrisk omvårdnad vore önskvärt likaså forskning om patientens upplevelse av omvårdnad och triagering på en psykiatrisk akutmottagning.

Den specialistutbildade sjuksköterskan inom psykiatri innehar en specialistkompetens som skapar förutsättningar och möjligheter att kunna stödja och vårda personer med psykisk ohälsa. Syftet med studien är att ta reda på psykiatrisjuksköterskans upplevelse av hur specialistkompetensen tas tillvara på arbetsplatsen. Kvalitativ metod valdes då psykiatrisjuksköterskans upplevelser skulle undersökas. Åtta stycken psykiatrisjuksköterskor har intervjuats. Datainsamlingen har sedan analyserats utifrån en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen kunde tre kategorier urskiljas: chefens roll i tillvaratagandet av psykiatrisjuksköterskans kompetens, psykiatrisjuksköterskans status och psykiatrisjuksköterskans yrkesroll samt sex tillhörande subkategorier. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur psykiatrisjuksköterskan upplever att specialistkompetensen tas tillvara på sluten- kontra öppenvården. Psykiatrisjuksköterskan på slutenvården upplevde i högre grad att gränserna mellan yrkesrollerna var mer flytande och det fanns ett ointresse från chefen att ta tillvara på specialistkompetensen. Psykiatrisjuksköterskan på öppenvården upplevde att deras chefer oftare innehade kunskap kring specialistkompetensen samt att det fanns en önskan och en möjlighet att ta tillvara på den. Vidare upplevde psykiatrisjuksköterskan att specialistkompetensen anses ha lägre status än andra specialistutbildningar. Psykiatrisjuksköterskans specialistkompetens kan bidra till en hållbar utveckling genom att påverka den psykiska ohälsan i samhället. Detta kan leda till en minskad stigmatisering av personer som lider av psykiska sjukdomar och förbättrade långsiktiga ekonomiska och sociala förutsättningar i samhället. I resultatdiskussionen belyser författarna samtliga tre kategorier som framkommit i resultatet samt vikten av en förbättring av samhällets syn på psykisk ohälsa. Denna syn kan i dagsläget stigmatisera de som drabbas samt ha en negativ påverkan på de som väljer att arbeta inom psykiatrin.

Samtalet är ett av dem främsta arbetsverktygen i den psykiatriska omvårdnaden. Kommunikationen är betydelsefull för att bjuda in och göra patienten delaktig i vården och skapar även tillit och trygghet. Om kommunikationen brister kan det medföra lidande. Vårdpersonalens förmåga att möta och kommunicera är en förutsättning för en personcentrad vård. Syftet med studien är att beskriva  och jämföra sjuksköterskor och skötares upplevelser av sin förmåga att möta och att samtala med patienter med psykisk ohälsa och deras anhöriga utifrån en personcentrerad vård. En mixad metod har använts där datamaterialet har samlats in genom frågeformulär. Data har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet visar att vårdpersonal skattar generellt hög förmåga i att möta och kommunicera med patienter med psykisk ohälsa. I resultatet framkommer svårigheter att fördela tid och planera vården med patienter och anhöriga efter gemensamma beslut. Information och kommunikation tenderar att bli generell och inte anpassad efter patienten. Betydelsen av vårdpersonalens empati i vården är framträdande men kan bli en källa till arbetsrelaterad ohälsa i form av empatitrötthet.

Bakgrund: Att arbeta inom psykiatrisk vård anses vara den verksamhet där risken för att bli utsatt för hot och våld är som störst. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som arbetar på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning kan uppleva att hot och våld förekommer frekvent och i varierande form. Syfte: Syftet var att beskriva hur hot- och våldssituationer påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Elva intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Resultatet bygger på två huvudteman Att vara förberedd på våld-kunskap ger trygghet samt Effekter av våld som försvårar omvårdnadsarbete. Hotfulla eller våldsamma situationer efterlämnar känslor som maktlöshet och undvikande vilket försvårar omvårdnadsarbete. Men det framkommer även känslor som förståelse och motivation vilket underlättar att omvårdnadsarbete genomförs.   Konklusion: Sjuksköterskans psykiatriska omvårdnadsarbete kan påverkas av olika händelser. Resultaten visar att hot och våldsamma situationer lämnar efter sig väsentliga kunskaper, men också effekter som har en negativ inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

No description available.

Bakgrund: I litteraturen har effekterna av evidensbaserad vård undersökts och där framkommer tendenser till förbättringar för såväl patienter, personal och organisation även om det konstaterades att det behövs mer forskning för att utvärdera. Trots detta är det endast en liten del av alla sjuksköterskor som arbetar i enlighet med evidensbaserad omvårdnad och många hinder har uppdagats i litteraturen. Hindren är komplexa och består av individuella, organisatoriska och kontextuella faktorer.  Syfte: Att beskriva hur specialistsjuksköterskors med inriktning psykiatrisk vård upplever evidensbaserad omvårdnad i sitt kliniska arbete. Metod: Fyra specialistsjuksköterskor med inriktning psykiatri intervjuades, enligt kvalitativ semistrukturerad metod. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Specialistsjuksköterskornas upplevelser resulterade i fem teman: att vara eller inte vara expert, att utöka sin kompetens, hinder för evidensbaserad omvårdnad, underlättande faktorer för arbetet med evidensbaserad omvårdnad, och kompetens från utbildningen. Temana består av sammanlagt 19 kategorier som beskriver personliga och organisatoriska möjligheter samt olika svårigheter med att arbeta med evidensbaserad omvårdnad.  Slutsats: Organisatoriskt stöd framstår som en viktig förutsättning för att få till arbetet med evidensbaserad psykiatrisk omvårdnad i det kliniska arbetet. Tid, kontinuerlig utbildning/föreläsningar, tillgång till sökvägar, och forum för diskussioner är organisatoriska lösningar som framkommer ur intervjuerna. Uppdragsbeskrivning och stöd från specialistsjuksköterskekollegor tycks vara en viktig aspekt när det gäller att få till evidensbaserad omvårdnad på verksamheterna och detta föreslås som forskningsområden att studera närmare.

Bakgrund Hopp beskrivs som en multidimensionell dynamisk livskraft som karakteriseras av en självsäker men ändå osäker förväntan. Återhämtning fokuserar på människans möjligheter och uppmuntrar henne att blicka framåt och våga sätta nya mål. Det är en resa inte en destination där målet är att människan ska få kontroll över sitt liv. Sjuksköterskan har en given plats för att främja återhämtning hos personer med psykisk sjukdom genom personcentrerad omvårdnad och omvårdnadshandlingar. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva hopp och andra faktorers betydelse för återhämtning hos personer med psykisk sjukdom. Metod En allmän litteraturöversikt valdes med deduktiv ansats fokuserad på latent innehåll. 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa metoder framtogs genom databassökningar i PubMed och CINAHL. Dessa artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat tematiserades i resultatavsnittet. Resultat Tre teman identifierades ”Hopp och välmående”, ”Relationer och stöd” och ”Delaktighet och mening” Resultatet visar att återhämtning är en process som påverkas av flera olika faktorer. Hopp behövs för att återhämtningen ska kunna påbörjas men även att hopp påverkar människans välmående. Relationer ökade människans möjligheter till återhämtning då goda relationer till hennes familj ökade stödnätverk och sociala gemenskap. Stödinsatserna behövde anpassas efter vårdtagarens behov och inkluderade hennes anhöriga. Delaktighet och mening behövdes då flera vårdtagare önskade en sysselsättning, detta ökade både deras delaktighet men även mening. Personer med psykisk sjukdom saknar ofta motivation och behöver aktiveras av vårdpersonalen. Slutsats Återhämtning är en stor process som påverkas av olika faktorer som, hopp, välmående, relationer, stöd, delaktighet och mening. Om god återhämtning ska uppnås behövs sjukvårdspersonalen inom psykiatrin måste ha god förståelse om detta, för att på bästa sätt utforma vården efter vårdtagarens behov och möjligheter.

Bakgrund: I Sverige ses en ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar vilket leder till ökade vårdköer inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård. De vanligaste diagnoserna inom specialistpsykiatrin är idag uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd (AST), ångest samt depression. Specialistsjuksköterskans funktion blir att alltmer följa upp läkemedelsbehandlingar i stället för att fokusera på omvårdnadsåtgärder. Yoga som komplementär behandlingsmetod visar enligt forskning ge lindring av psykiska symtom och har börjat användas på vuxna patienter inom sjukvården. Syfte: Att sammanfatta tidigare forskning om yoga som metod och komplementär behandling vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Metod: Integrativ litteraturstudie, med kvantitativ och kvalitativ ansats, av 15 artiklar. Litteratursökningar genomfördes under februari 2023 i tre utvalda databaser. Resultat: Yogainterventioner resulterade i minskad ångest och depressiva symtom, ökad känslohantering, förbättrad sömn, minskad stress och ökat lugn, förbättrad uppmärksamhet, minskad impulsivitet, förbättrad självkänsla och ökad livskvalité. Resultatet presenteras i fyra teman (hanterbarhet av känslor och symtom, avspänning, fokusering och impulskontroll samt välbefinnande) och tillhörande elva subteman. Slutsats: Evidens om positiva fördelar med yoga som komplementär behandlingsmetod för olika psykiska symtom hos barn och ungdomar sammanställdes och bekräftades.