The aim of this study was to illuminate how patients with mental illness experience encounters with the nurse in psychiatric care, in order to acquire increased understanding for the patients needs. A litterature study was used to analyse previously published scientific articles within psychiatric nursing care. Content analysis inspired by Graneheim and Lundman was used to perform the analysis. The result showed that the patients recovery depended on the relationship with the nurse. If the relationship was good, the patient was moore likely to regain his mental health, than if the relationship with the nurse was poor. If the nurse was able to take the time for the good conversation, the relationship was moore likely to carry out well. In order to do so, the nurse had to have gained the patients trust. If the nurse had an open attitude and a good dialogue with the patient, he could grow and acquire insight and learn to live with his mental illness. More empirical studies on patients experiences of psychiatric care are needed so that nurses can gain a deeper understanding for how to best meet these patients needs.

Selektiv mutism är en barndomsdiagnos som inte är allmänt känd. De här barnen förmår sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn går helt tyst  i  förskolan/skolan  under  flera  år  kan  detta  orsaka  lidande  och  påverka  barnets utveckling.  Hälso-  och  sjukvården  har  en  skyldighet  att  diagnostisera  och  informera  om selektiv   mutism.   Efter   fastställd   diagnos   behövs   evidensbaserad   behandling.   En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrån tidigare forskning sammanställa behandling som är gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom två huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman är ”Att skapa en allians ”och  ”Att  arbeta  målinriktat”.  Resultatet  visar  att  barn  med  selektiv  mutism  kräver, känslighet  och  ”timing”  av  insatser  för  att  skapa  en  trygg,  tillitsfull  relation  och  en arbetsallians  där  barnet  kan  finna  motivation  till  att  stegvis  övervinna  sin  rädsla  för  att prata.  Behandling  som  gav  resultat  vid  selektiv  mutism  används  även  inom  psykiatrisk omvårdnad  vid  andra  ångestdiagnoser.  Psykiatrisjuksköterskans  kunskap  är  användbar  i hälso- och sjukvården för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism. / Poster på detta arbete presenteras på Europeiska psykiatrisjuksköterskekonferensen Horatio i Stockholm 20-23 Sep 2012.

Background: The pandemic due to the coronavirus have had impact on our lives. Former studies shows that COVID-19 and the restriction related have come to worsened the mental health experiences. Problem: Children and adolescents voice is missing in research about mental health experiences due to the coronavirus pandemic. Thus they are affected by the restrictions. Aim: To seek an understanding of the importance that children and young people's experiences during the corona pandemic can have for their mental health. Method: A meta-synthesis with hermeneutic approach. Result: Findings were categorized in five themes: ”Changes in daily life”, ”Changed relationships”, ”A changed future”, ”Worries about one self, family and others”, and ”Feeling unable”. This are explained thru a key theme ”How to make balance in a changed world”. Conclusion: The coronavirus pandemic have had great impact on how children and young people experience their mental health. Psychiatric nurses play important roles helping children and adolescents to find balance in their changed lifes.  Keywords: Adolescent, children, coronavirus, experiences, mental health, nursing care.

Sjukvården i Sverige är hårt belastad och det finns en utbredd brist på kompetent personal såsom specialistsjuksköterskor. Den svenska regeringen beställde därför en utredning, gällande en översyn av utbildningssystemet. Utredningen, SOU 2018:77, presenterades hösten 2018. Ett av förslagen till förändringar var att Sverige ska införa en ny kompetensnivå för sjuksköterskor; Avancerad klinisk specialistsjuksköterska (AKS). Denna kompetensnivå existerar redan internationellt och kallas då nurse practitioner/advanced nurse practitioner. Syfte: Att beskriva perspektiv på utvecklingen av AKS hos specialistsjuksköterskor verksamma inom Barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sju  pecialistsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna var positiva till utvecklingen och välkomnade möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. De såg också att patienterna skulle kunna påverkas positivt av att vårdas av sjuksköterskor med hög kompetens. Det fanns dock farhågor kring hur införande av AKS skulle kunna påverka befintliga hierarkier och kring att AKS skulle kunna utnyttjas för att ersätta läkare. Det framkom också att deras egen yrkesroll som specialistsjuksköterskor behöver förtydligas och att deras kompetens kunde utnyttjas mer än vad som görs idag.Konklusion: Mer forskning behövs framgent kring yrkesrollen AKS och vad implementeringen kan innebära för svensk sjukvård och redan befintliga yrkeskategorier.

Bakgrund: Telefonrådgivning är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns begränsad tillgång till studier riktade mot psykiatrisk vård då flertalet studier riktas mot primärvården. Tidigare forskning beskriver svårigheter med omvårdnad över telefon då kommunikationen begränsas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av [LWG1] telefonrådgivning inom psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv och manifest ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en basenhet i Mellansverige som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fem kategorier: Att vara tillgänglig, Att har rätt kompetens, Att vara flexibel, Att känna osäkerhet och Utmaningen i att vara beroende av andra. Slutsats: Telefonrådgivning inom psykiatrisk vård är en komplex arbetsuppgift som kräver formell kompetens och klinisk erfarenhet samt goda kunskaper i bemötande och en kännedom om verksamheten. Tidsbegränsade samtal är inte anpassade för de komplexa fallen och sjuksköterskorna behöver sin tid för att inte riskera att göra felbedömningar eller missa relevant information. Tillgängligheten begränsas för patienter med nedsatt kognitiv förmåga. Osäkerheten som uppstår hos sjuksköterskorna kopplas till att inte ha mandat att hjälpa patienten fullt ut, vilket leder till en etisk stress.

<p> </p><p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom<strong>.</strong> Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.</p>

<p>Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden<em> </em>är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform.</p><p><strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin.</p><p><strong>Metoden </strong>som användes var<strong> </strong>kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog.</p><p><strong>Resultatet</strong> delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå.</p>

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.

Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog. Resultatet delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå.

Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier undersöktes där en  kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultaten. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Känsla av maktlöshet - att inte få vara delaktig där patientens autonomi sätts ur spel och att hon önskar att få vara mer delaktig i vad som sker under sin behandling. Nervärdering –  där patienter behandlas som objekt. Avsaknad av kommunikation och relation - att inte bli hörd och sedd. Tvång som hjälp - att få god vård. En del av patienter har i efterhand accepterat och förstått att tvång var nödvändigt. Slutsats: Kommunikation är viktig för patienten. Om personalen inte kommunicerar med patienten blir patienten åsidosatt och känner sig kränkt vilket skapar lidande . God kommunikation hade i många fall hjälp patienten att bättre förstå tvångsåtgärder.