Bakgrund: Det råder brist på intensivvårdssjuksköterskor i Sverige. Personalbrist, stress och arbetsbelastning kan påverka intensivvårdssjuksköterskornas arbetsrelaterade livskvalitet och känsla av psykologisk empowerment negativt. Detta kan leda till bland annat utbrändhet och depression. Långvarig stress kan leda till att sjuksköterskor väljer att lämna sitt arbete. Syfte: Att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor skattar arbetsrelaterad livskvalitet och psykologisk empowerment, samt att undersöka om det finns ett samband mellan intensivvårdssjuksköterskors arbetsrelaterade livskvalitet, psykologiska empowerment och akademiska examen. Metod: Studien var en enkätstudie med en kvantitativ ansats, och använde sig av ett bekvämlighetsurval gällande val av de fyra inkluderade sjukhusen. Undersökningsgruppen bestod av totalt 51 deltagare. Två validerade enkäter, Van Laar och Eastons enkät om Work Related Quality of Life (WRQoL) och Spreitzers skala för psykologisk empowerment, användes och kompletterades med bakgrundsfrågor om bland annat. kön, ålder och högsta akademiska examen. Enkäten om arbetsrelaterad livskvalitet översattes från engelska till svenska i en tvåstegsprocess. Studiens data analyserades med korrelationsanalyser och multipel linjär regression. Huvudresultat: Inget signifikant samband fanns mellan akademisk examen och WRQoL eller psykologisk empowerment. Däremot sågs ett positivt samband mellan psykologisk empowerment och WRQoL. Studiedeltagarna skattade lägst på delskalorna gällande stress (WRQoL) och självbestämmande (psykologisk empowerment), och högst gällande generellt välmående (WRQoL) och kompetens (psykologisk empowerment). Slutsats: Genom att stärka arbetsrelaterade livskvalitet och psykologisk empowerment hos intensivvårdssjuksköterskor kan eventuellt upplevelsen av deras arbetssituation och arbetsmiljö förbättras, vilket i förlängningen kan leda till att fler väljer att stanna i yrket. Nyckelord: Arbetsmiljö, arbetsrelaterad livskvalitet, intensivvårdssjuksköterska, omvårdnad, Psykologisk Empowerment.

Denna kvalitativa studie syftar till att ge ökad kunskap angående skolkuratorers upplevelser, i arbetet med ungdomar och deras psykiska hälsa. I Sverige är den psykiska hälsan det största hotet främst för ungdomar. Kuratorer är en yrkesgrupp som möter dessa unga dagligen i en miljö där de tillbringar mycket tid, i skolan. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, gjorda på sex skolkuratorer med en arbetslivserfarenhet på genomsnittligen åtta år. Kuratorerna som intervjuades var yrkesverksamma inom olika gymnasieskolor. Resultaten belyste kuratorernas yrkesroll och deras arbete med ungdomars psykiska hälsa. Vidare tyder resultaten på att den upplevda psykiska hälsan hos ungdomar inte har försämrats över tid. Trots detta fanns stor tyngd på skolkuratorer gällande behovet av individuella samtal och på grund av detta brister i att arbeta förebyggande. Denna studie bidrar till en djupare kunskap om hur skolkuratorer upplever och bemöter ungdomars psykiska hälsa, och vilka åtgärdsinsatser som tillämpas vid uppstående problem eller ohälsa. / The present study is a qualitative study that aims to give increased knowledge of the school counselors’ experiences in working with young people and their psychological health. In Sweden, mental health is the main threats mainly among young people. Counselors in school is the profession that meets these young people daily in an environment where they spend most time, in school. Data was collected through semi structured interviews with six counselors, with work experience on average eight years. Counselors interviewed were active within different high schools. The results highlight the counselors’ professional role and their work with young people. Furthermore, the results indicate that the perceived mental health of young people has not deteriorated over time. Despite this, there was a great deal of emphasis on school counselors regarding the need for individual counseling and because of this there was a lack of preventive work. This study contributes to a deeper knowledge of how counselors experience and meet young people's psychological health, and what are the applying actions in case of problems or mental illness

<p>Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet då de var oförmögna att hjälpa sina patienter på ett kompetent sätt. SARS-epidemin orsakade en utbredd psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna, men även positiva aspekter som personlig växt, ökat hygienmedvetande samt stärkta familjeband och relationer med kollegor upplevdes. För att kunna möta framtida epidemier på ett adekvat sätt behövs mer forskning angående hur sjuksköterskorna kan hantera de upplevelser som arbetet mot en smittsam sjukdom medför.</p>

<p>Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område. Sju artiklar som var relevanta till syftet och hade hög vetenskaplig kvalitet analyserades och sammanställdes till resultatet. Resultatet visade att de flesta kvinnor upplevde någon form av problem postoperativt. Kvinnorna upplevde sin fysiska funktion nedsatt efter operation för att under första året återgå till jämförbar nivå med friska kvinnor. Ensamhet påverkar den sociala rehabiliteringen negativt. Familj och vänner var en bidragande faktor till att den sociala rehabiliteringen förbättrades. Postoperativt var kvinnornas totala upplevelse av livskvalitet signifikant förbättrad. Fortsatt forskning bör inriktas på enbart kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation, för att enklare kunna applicera kunskapen i praktiken.</p>

<p>I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.</p>

No description available.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet då de var oförmögna att hjälpa sina patienter på ett kompetent sätt. SARS-epidemin orsakade en utbredd psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna, men även positiva aspekter som personlig växt, ökat hygienmedvetande samt stärkta familjeband och relationer med kollegor upplevdes. För att kunna möta framtida epidemier på ett adekvat sätt behövs mer forskning angående hur sjuksköterskorna kan hantera de upplevelser som arbetet mot en smittsam sjukdom medför.

I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.

No description available.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping. Genom att öka sjuksköterskors förmåga att identifiera patienters copingstrategier, kan bemötandet och förmågan att förstå individen förhoppningsvis förbättras. Syftet med studien var att belysa copingstrategier hos patienter med cancersjukdom. En litteraturstudie som bygger på tjugo vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa och åtta kvantitativa studier. Resultatet visar att patienter med cancer hanterar sjukdomen på olika sätt. Genom att påverka det som är möjlig, försöka se utifrån ett positivt perspektiv men även strategier som innebar att se utifrån ett negativt perspektiv. Andra sätt att hanterasjukdomen var att ta fokus från sjukdomen och finna stöd i olika former. Copingstrategier har olika effekt beroende på individuella faktorer och under vilken tidsperiod de används. Strategier med negativ effekt kan ha allvarliga konsekvenser och bör därför vara viktiga för sjuksköterskor att identifiera. Genom att försöka hjälpa till bättre coping kan fysisk och psykisk skada minska, trots sjukdom.