• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 427
  • Tagged with
  • 427
  • 427
  • 224
  • 180
  • 175
  • 128
  • 96
  • 88
  • 83
  • 81
  • 76
  • 67
  • 66
  • 60
  • 59
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Den psykosociala arbetsmiljön bland första linjechefer på ett mindre sjukhus : En kvalitativ studie om hållbarhet

Sjöman Duell, Sara, Dahlgren, Pia-Maria January 2022 (has links)
No description available.
102

Arbetstagares upplevelser av distansarbete till följd av Covid-19 pandemin : En kvalitativ studie om konsekvenserna på den psykosociala arbetsmiljön / Employees’ experiences of teleworking due to the Covid-19 pandemic : A qualitative study about the consequences on the psychosocial work environment

Alikadic, Emma, Östling, William January 2021 (has links)
Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för distansarbetets konsekvenser under Covid- 19 pandemin och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. I och med att Covid-19 pandemin har pågått i över ett år är det intressant att undersöka vilken omställning arbetstagare har fått genomgå och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Arbetets teoretiska referensram är utgångspunkten för hur det insamlade materialet har behandlats och bearbetas. Det empiriska materialet införskaffades via nio stycken intervjuer, samtliga respondenterna tillhör samma arbetsplats och företag. Covid-19 pandemin bidrog till att distansarbete kunde införas i företaget, som tidigare mer eller mindre endast utfördes på det fysiska kontoret. Dessutom introducerades det nya kommunikationssättet Microsoft Teams. På grund av pandemin utförs distansarbetet i större omfattning än vad respondenterna önskar. Pandemin bidrar också till en avsaknad för sociala interaktioner. Även belöningar i form av sociala tillställningar minskade på grund av risken för smittspridning. Vidare visar intervjuresultatet på en delad uppfattning kring det sociala stödet i fråga om feedback och samarbete. Däremot har distansarbete bidragit till mer produktivt arbete och egenkontroll. Det återfinns till viss del gynnsamt förhållande mellan högstressarbeten och arbete hemifrån. Slutsatsen lyfter skillnaden mellan påverkan från Covid-19 pandemin och påverkan från distansarbete. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the effect of telework during the Covid-19 pandemic and how it affected the psychosocial work environment. As the Covid-19 pandemic has been active for over a year, it’s interesting to see which changes the workers have undergone and how it affected the psychosocial work environment. The study’s theoretical background is the foundation for how the collected material has been treated and processed. The empirical material was obtained through nine interviews, where all respondents work at the same workplace and company. The Covid-19 pandemic contributed to the introduction of telework in the company. Work was previously more or less performed in the physical office. In addition, the new communication method Microsoft Teams was introduced. Due to the pandemic, telework was executed to a greater extent than the respondents desired. The pandemic also contributes to a deficit of social interactions. The results show a decrease in rewards in the form of social events due to the risk of contamination. Furthermore, the results of the interviews show a split perception of social support in terms of feedback and cooperation. On the contrary, telework has contributed to more productive work and more control. There is to some extent a positive correlation between high-stress-work and working from home. The conclusion highlights the difference between the impact of the Covid-19 pandemic and the impact of teleworking.
103

Det ofrivilliga distansarbetet : En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö under covid-19

Dannapfel, Saga, Hafvenstein, Erica January 2021 (has links)
År 2020 drabbades Sverige av covid-pandemin och svenska Folkhälsomyndigheten går ut med olika rekommendationer och restriktioner för att hålla smittspridningen nere. En av restriktionerna var att distansarbete skulle införas på de arbetsplatser där det finns möjlighet till det. Distansarbete i sig är ingen ny företeelse men det som skiljer distansarbete under pandemin är att fler rekommenderas att enbart arbeta hemifrån under lång tid. Således har distansarbete ökats markant vilket medfört konsekvenser för hur vi interagerar på arbetet och arbetsmiljön. I och med dessa förändringar var det intressant att undersöka hur de nya förutsättningarna för arbetslivet påverkar individer och vilka konsekvenser det kan ha på den psykosociala arbetsmiljön. Detta har vi undersökt med sju kvalitativa intervjuer med tjänstemän inom Region Östergötland som övergått till att arbeta i princip enbart på distans under 2020-21. För att analysera och tolka resultatet har tidigare forskning kring distansarbete, psykosocial arbetsmiljö och balansteorin använts. Balansteorin handlar om att väga upp negativa arbetsförhållanden med positiva för att skapa en jämn balans. Resultatet visar att respondenterna inte upplevde att arbetet på kontoret och distansarbetet skiljer sig åt avsevärt. Digitala verktyg hjälper till att behålla den sociala kontakten med kollegor. I studien framkom att respondenterna upplevde fler avbrott i arbetet på kontoret och flera nämner att det varit effektivare i sitt arbete under distansarbete. Flera berättade även att det blivit mindre stressande att hantera balansen mellan arbete och hushållssysslor. Utifrån ovan upplevs distansarbete ha en rad olika fördelar och samtliga respondenterna vill i framtiden kunna kombinera dessa arbetssätt för att på kontoret vara social och kreativ men inte förlora den effektivitet och fokus som upplevs när de arbetar hemifrån.
104

Året av det påtvingade distansarbetet och digitala AW:s : - Hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas ur ett medarbetarperspektiv / The year of forced telework and digital AW: s : - How the psychosocial work environment is affected from an employee perspective

Thorén, Nellie, Törnskog, Sandra January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av påtvingat distansarbete, sett ur medarbetarens perspektiv. År 2020 drog Covid-19 in över världen som en löpeld, en pandemi som drastiskt förändrade livet för mänskligheten. En stor del av detta berörde även arbetslivet då distansarbete blev en nödvändighet för att begränsa och stoppa smittan. Att arbeta på distans är inget nytt fenomen. Påtvingat distansarbete under en lång tid på grund av en pandemi är det dock. Tidigare forskning visar på att självvalt distansarbete påverkas av individens behov. Samtidigt är den psykosociala arbetsmiljön ett växande problemområde inom organisationer idag. Då flertalet faktorer pekar på att distansarbete kommer att bli en alltmer vanligare form för organisering av arbete är det centralt att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön har påverkats av påtvingat distansarbete. Studien utgår från fyra huvudsakliga frågeställningar rörande distansarbetets betydelse för psykosocial arbetsmiljö. KASAM och Krav-stöd-kontroll-modellen är centrala teoretiska perspektiv som tillämpas i studien då dessa teorier vanligen används för att undersöka just stress, balans och relationer. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och analys visade att stress inte ökade med grund i distansarbetet. De anställda kände högre grad av kontroll, möjlighet att påverka och ökat socialt stöd. Det förtroende de upplever få från arbetsgivaren ökar motivationen och tillfredsställelsen på arbetet. Även vad det gällde inkludering och exkludering så framkom det genomgående en förbättring under distansarbetet, det vill säga exkluderingsprocesser minskade. Personliga relationer minskade i betydelse och intog en mer professionell karaktär, vilket uppskattades. Avseende balans mellan arbets- och privatliv så anses distansarbetet varit fördelaktigt. De anställda uppger en ökad livskvalitet och att deras välmående förbättras markant. Ökad tid med nära och kära, nedsatt känsla av stress samt faktorer som att träning och sömn får mer tid är exempel på de mest framstående beskrivningarna till varför de anställda upplever ökad livskvalitet. En konklusion i denna studie är därför att distansarbete - sett ur medarbetarperspektiv – upplevs vara så fördelaktigt så att organisationer även efter pandemin bör utveckla hybridlösningar för att kunna erbjuda valmöjligheter för anställda när det gäller att arbeta på plats eller på distans. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how the psychosocial work environment is affected by forced telework, seen from the employee's perspective. In 2020, Covid-19 swept across the world like wildfire, a pandemic that drastically changed the lives of humanity. A large part of this change affected working life when telework became a necessity to stop the infection. Working remotely is not a new phenomenon, but in this forced form. Previous research shows that self-chosen telework is affected by the individual's needs. At the same time, the psychosocial is a growing problem area within organizations today. Especially in terms of well-being, stress, abusive discrimination and balance between private- and workinglife. Since most factors indicate that teleworking will be a more extensive and customary work approach, it is of high relevance to create a deeper understanding of how psychosocial influences teleworking. To create a more experienced insight, this study is based on four main questions: How is stress experienced during teleworking ?, How is abusive discrimination treated during teleworking? and How is the impact on relationships with colleagues / managers experienced during telework? These four issues cover the overarching elements that are vital when discussing the psychosocial work environment. Theories regarding KASAM and Requirements-Support-Control models are useful as these theories are used to measure only stress, balance and relative. Through ten qualitative, semi-structured interviews we built empirical data to answer purpose. The results of the study and analysis showed that stress did not increase due to the distance work. The employees felt a higher degree of control, the opportunity to influence and increased social support. The trust they experience from the employer increases the motivation and satisfaction at work. Also in terms of inclusion and exclusion, there was a consistent improvement during the distance work. Relationships did not become as vital for the employees but take on a more professional character, which is appreciated. Exclusion is also seen as more difficult to implement in teleworking. Regarding the balance between work and private life, strong improvements emerged. The employees state an increased quality of life and that their well-being is significantly improved. Increased time with loved ones, reduced feeling of stress and factors such as exercise and sleep getting more time are the most prominent descriptions of why employees experience increased quality of life. Telework also is more important than psychosocial work environment and other factors in what employees will see as decisive factors in future work environments. The conclusion that telework is here to stay can be made and therefore a hybrid solution is required for the organizations of the future where they can offer choice for employees wherever they are.
105

Arbetsmiljö för ledare - En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare

Andersson, Johan, Hansson, Kesia January 2020 (has links)
Arbetsmiljö för ledare.En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare.Under många år har arbetsmiljöarbetet varit fokuserat på den fysiska arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa är något som ständigt ökar, inte minst inom första linjens ledare. För att motverka detta har nya föreskrifter och regler om den psykosociala arbetsmiljön tillkommit för att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar även att arbetsgivare har stor inverkan på individens psykosociala hälsa. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: Författarna till denna studie har valt en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Som grund för empiri har fjorton ledare inom ett offentligt bolag blivit intervjuade. Teori: Begrepp som organisatorisk lärandeprocess och proaktiv samt reaktiv handling har använts för att skapa förståelse om det studerade ämnet. Resultat: Resultatet visar att ledarna upplever att det psykosociala arbetsmiljöarbetet sker enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Ledarna upplever att organisationen har tydliga riktlinjer och en god organisatorisk struktur. De upplever att de högsta arbetskraven kommer från organisationen men samtidigt erbjuder organisationen stödfunktioner när det behövs. Ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö enligt SAM, men själva arbetet med deras psykosociala arbetsmiljö sker inte löpande utan genom punktinsatser. Ledarna upplever ett gott organisatoriskt stöd och att organisationen erbjuder möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling. / Working environment for leaders.A qualitative interview study regarding psychosocial work environment for leaders.For many years, work environment has been focused on physical environment. Previous research shows that mental illness is something that is constantly increasing for first-line leaders. To counteract this, new regulations and rules regarding the psychosocial work environment have been added to prevent mental illness. Previous research also shows that employers have a major impact on the individual's psychosocial health. The overall purpose of this study is to examine how leaders experience the organizational works with their psychosocial work environment. Method: The data collection method is a qualitative interview study with semi-structured interviews. As a basis for empirical evidence, fourteen leaders in a public company have been interviewed. Theory: Concepts such as organizational learning process and proactive as well as reactive action have been used to create understanding of the subject studied. Results: The results show that the leaders feel that the work with the psychosocial work environment is conducted in accordance with the requirements set by the Swedish Work Environment Authority. The leaders feel that the organization has clear guidelines and a good organizational structure. They feel that the highest work demands come from the organization, but at the same time the organization offers support functions when needed. The leaders feel that the organization works with their psychosocial work environment according to SAM, but the actual work with their psychosocial work environment is not conducted on an ongoing basis but on an as-needed basis. The leaders experience good organizational support and that the organization offers opportunities for networking and development of skills.
106

Borde inte män och kvinnor uppleva samma arbetstillfredsställelse på samma arbetsplats? : En kvantitativ studie om arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö med utgångspunkt i den könssegregerade arbetsmarknaden

Bergström, Alicia, Lundgren, Hedvig January 2023 (has links)
Att kvinnor och män återfinns på olika platser inom arbetsmarknaden är ett faktum. Detta bidrar till könsskillnader i upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö. Syftet med denna studie var således att undersöka dessa könsskillnader med utgångspunkt i den könssegregerade arbetsmarknaden. Med en kvantitativ analys av European Working Conditions Survey från år 2021 analyseras kvinnor och mäns upplevda arbetstillfredsställelse inom mansdominerade, kvinnodominerade samt jämnt könsfördelade arbetsplatser. Resultatet visade att kvinnor generellt är mindre arbetstillfredsställda och upplever sämre psykosocial arbetsmiljö än män. Vidare fann studien att lägst nivå av arbetstillfredsställelse bland både män och kvinnor upplevs inom kvinnodominerade arbetsplatser. På kvinnodominerade arbetsplatser upplever kvinnor i mindre utsträckning än män att de får en rimlig lön i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen. På jämnt könsfördelade och mansdominerade arbetsplatser upplever kvinnor i mindre utsträckning än män möjligheter att göra karriär. Studien visade även att god psykosocial arbetsmiljö påverkar kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatserna upplevelse av rimlig lön i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen positivt, medan upplevelsen av att vara överengagerad påverkar arbetstillfredsställelsen negativt. Vidare kunde det konstateras att en god psykosocial arbetsmiljö påverkar kvinnors upplevelser av möjligheten till att göra karriär inom mansdominerade arbetsplatser och jämnt könsfördelade arbetsplatser positivt. Upplevelsen av socialt stöd bland kvinnor på mansdominerade arbetsplatser påverkar deras känslor av möjlighet att göra karriär positivt, medan obalans mellan arbete och fritid påverkar arbetstillfredsställelsen negativt. Inga statistiskt signifikanta skillnader mellan kön, könssammansättning och upplevelsen av tillräckligt erkännande i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen kunde finnas. Sammantaget finner studien att den skilda upplevelsen av arbetstillfredsställe bland män och kvinnor inte enbart kan förklaras av att män och kvinnor arbetar med olika saker och på olika arbetsplatser. Det finns till viss mån även skillnader bland män och kvinnors upplevda arbetstillfredsställelse när de arbetar på samma arbetsplats.
107

Hur länge orkar jag? - Lärares uppfattningar om hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete / How long can I cope? - Teachers´opinions on how the psykosocial work environment is affected by reform

Pettersson, Johanna, Tosic, Monija January 2008 (has links)
Hösten 2005 inleddes ett större förändringsarbete på de kommunala skolorna i Trelleborgs kommun. Visionerna med projektet, som döpts till ”Spjutspetsskolan”, innebär ett nytt sätt att arbeta i skolan för både lärare, elever och föräldrar. Målet med projektet ”Spjutspetsskolan” är att minska det antal elever som går ut grundskolan med otillräckliga betyg. Syftet med vår undersökning är att vi vill få kunskap om hur lärare upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete samt om lärarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras pedagogiska arbete.Vi når resultatet att lärarna i vår undersökning upplever att kommunikationen mellan politiker, skolledning och rektor är bristfällig och att detta i sin tur påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. De upplever att de inte är delaktiga i processen projektet ”Spjutspetsskolan”. Samtidigt lyfter flertalet respondenter fram en önskan om ett välfungerande samarbete med ansvariga beslutsfattare och tron på att föra skolan framåt – i en gemensam positiv anda.
108

Socialpsykologiska kunskaper i skolan

Persson, Angelica, Drake af Hagelsrum, Erika January 2013 (has links)
Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats. Vidare har även tre lärare intervjuats och elever, från tre klasser, har fått svara på en enkät för att synliggöra deras upplevelser på förändringen. Vi har som sagt tagit hjälp av forskare så som exempelvis Steinberg och Thornberg för att kunna svara på vad en skola kan göra samt vad lagar, skolverket och diskrimineringsombudsmannen säger om den psykosociala arbetsmiljön. I resultatkapitlet kan det läsas om lärarnas och elevernas upplevelser av förändringen samt vad rektorn och socionomen säger om vilka anledningar det är till förändringen. I analysen har vi valt att lägga fokus på konflikhantering som en viktig del i att utveckla en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att läraryrket är komplext och det är svårt att kategorisera vilka kunskaper som krävs för att få en utvecklande miljö. Dock är det viktigt att alla som jobbar med grupper av olika slag ser till att få en välfungerande arbetsmiljö där alla kan utvecklas, kunskapsmässigt och socialt.
109

"Superbra! Borde lagstiftas. Vill se action, inte bara ord!" En studie om barngruppens storlek i förhållande till Skolverkets riktlinjer

Karlsson, Emma, Törnqvist, Josefin January 2016 (has links)
Förskolan är inne i en förändringsprocess. Barngruppernas storlek i förskolan diskuteras flitigt inom media och det finns en nyutkommen avhandling som behandlar barngruppens storlek. I februari 2016 gick Skolverket ut med nya riktlinjer i ett försök att minska barngruppernas storlek i förskolan. Med anledning av detta valde vi då att skriva vårt examensarbete där syftet är att förstå hur barn och pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek.Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i detta arbete. Empirin består av 3 muntliga intervjuer med förskollärare på en kommunal förskola i södra Sverige, 2 samtal med barn från en förskola i södra Sverige och vi har även skickat frågeställningar via mail till 23 pedagoger för att få fler röster från olika delar av Sverige.Resultaten vi fått från intervjuerna med pedagoger visar att det är många faktorer som spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek. Pedagogerna känner sig stressade och otillräckliga med anledning av barngruppernas storlek, de administrativa och praktiska arbetsuppgifterna ökar ju fler barn det finns i barngruppen.Pedagogerna vi intervjuat hade både positiva och negativa tankar kring Skolverkets nya riktlinjer. Många ansåg att riktlinjerna var väldigt bra och hoppades att de skulle lagstadgas, medan andra ansåg att dessa riktlinjer var rent skitsnack och att det varken finns pengar eller resurser till sådana riktlinjer.
110

”Barnen har rätt att ha närvarande pedagoger” - En studie om pedagogers syn på hur förskolemiljön påverkas av stora barngrupper

Andersson, Isabell January 2014 (has links)
Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion.I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov.Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer. Pedagogerna menar även att deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion är begränsade, till exempel genom att omsorgssituationer och interaktionstillfällen som blöjbyten, på- och avklädning, måltider, konflikthantering samt sagoläsning präglas utav stress och brist på tid.

Page generated in 0.0932 seconds