Uppsatsen är en läromedelsanalys av två utvalda läroböcker från läromedlet ABC-klubben. Läromedlet är framtaget för årskurs f-3 i svenska och innehåller både läseböcker och tillhörande arbetsböcker. Materialet för analysen är en läsebok och tillhörande arbetsbok för årskurs 2. Uppsatsens syfte är att undersöka hur de fem läsförståelsestrategierna Reportern, Konstnären, Cowboyen, Spågumman och Detektiven från En läsande klass framställs i det valda läromedlet. Det är av intresse att undersöka detta område då läromedel används flitigt i skolans undervisning och eftersom läsförståelse har en betydande roll i dagens samhälle. De centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: läsning, läsningens dimensioner, läromedel och läroplanens syn på läsförståelse. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är studier om Questioning the Author, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction som En läsande klass utgår ifrån. Metoden för analysen är en kvalitativ textanalys där tillvägagångssättet bygger på att färgkoda läseboken och arbetsboken för att synliggöra de olika strategierna. Resultatet av analysen visar att eleverna får möta och arbeta med alla fem läsförståelsestrategier från En läsande klass. Strategierna framställs dock på olika sätt och ges olika stort utrymme i läromedlet. En del strategier framkommer mer i arbetsboken medan andra strategier syns tydligare i läseboken. Strategin Reportern ges mest utrymme i läromedlet och den syns dessutom i både läseboken och arbetsboken. Eftersom alla fem strategier inte framställs lika tydligt i läromedlet har läraren en viktig roll att synliggöra strategierna för att ge eleverna möjlighet att arbeta med dessa.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska och analysera forskning kring hur lärare kan tillämpa modellerna RT, TSI, CORI och QtA i läsförståelseundervisning för att utveckla elevers läsförståelse. Studien är riktad mot elever i årskurs 2 och 3. Metodinsamling för denna kvalitativa litteraturstudie har inneburit sökningar i databaser, men även manuell sökning. Sammantaget tolv vetenskapliga forskningsartiklar har legat till grund för denna studies resultat. Resultaten visar att undervisningsmodellerna; Reciprocal Teaching, Transactional Strategy Instruction, Questioning The Author samt Concept-Oriented Reading Instruction visar på goda effekter på elevers läsförståelse. Vi har kommit fram till att modellerna har flera gemensamma inslag, men det finns även några skillnader. Forskning visar att strategiundervisning som lärs ut i ”set” har god effekt på elevers läsförståelse. Vidare styrker forskningen att förståelse av en text ökar när frågor ställs på olika nivåer till textens innehåll för att få förståelse för textens budskap. Sammanfattningsvis betonar forskning att det krävs en planerad undervisning samt ett stort engagemang från läraren, för att utveckla elevers läsförståelse. Läraren bör dessutom formulera tydliga mål i elevundervisningen samt ge ett större elevinflytande, då detta enligt forskning resulterar i engagemang och motivation hos elever.

Studiens syfte är att granska de forskningsbaserade modeller som läromedlet En läsande klass bygger på i förhållande till tidigare forskning inom området läsförståelse, samt genom observationer få en bild av det praktiska arbetet med läromedlet i klassrummet. Klassrumsobservationerna genomfördes i årskurs tre. Resultatet från läromedelsgranskningen visar att En läsande klass bygger på tre forskningsbaserade modeller för undervisning om läsförståelse – Reciprokal teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) och Questioning the Author (QtA).  Resultatet visar vidare på goda kopplingar mellan modellerna och forskning inom området. De forskningsbaserade modellerna personifieras av fem figurer, och överensstämmelsen mellan modellerna och figurerna är tydlig för fyra av figurerna men mindre tydlig för den femte. Observationerna visar lektioner där lärarna arbetar med undervisning utifrån de fem figurerna i En läsande klass. Resultatet visar att det arbetssätt som föreslås i läromedlet följs till övervägande del. Texterna som används i undervisningen kommer från såväl En läsande klass, som andra läromedel och skönlitteratur. / The aim of the study is to examine the research-based models on which the teaching material En läsande klass (A Reading Class) is based in relation to earlier research in the field of reading comprehension, and through observations to obtain a picture of the practical work with the teaching material in the classroom. Classroom observations were performed in grade three. The result of the examination shows that En läsande klass builds on three research-based models for teaching reading comprehension – Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) and Questioning the Author (QtA). The result further demonstrates good links between the models and research in the field. The research-based models are personified in five figures, and the agreement between the models and the figures is clear for four of the figures, less clear for the fifth. The observations revealed lessons where the teachers base their teaching on the five figures in En läsande klass. The result shows that the method suggested in the teaching material is for the most part followed. The texts used in tuition come not only from En läsande klass but also from other teaching materials and literature.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett en bristfällig läsförståelse hos eleverna. Vissa elever läser flytande, utan att ha någon förståelse för vad de har läst. För att kunna ta till sig information måste man ha god läsförståelse. De elever med läsförståelsesvårigheter är de som har flest underkända delprov på de nationella proven.  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad ett urval av tidigare forskning säger om elevers läsförståelse. Mer precist kommer följande frågeställning besvaras: Vilka modeller och strategier kan lärare använda i klassrummet för att stötta grundskoleelevers generella läsförståelse? För att besvara denna frågeställning har både systematiska och manuella sökningar genomförts. Dessa har analyserats och sammanställts i denna kunskapsöversikt. Resultatet visar att elevernas läsförståelse kan stöttas genom modeller som Reciprok undervisning, Questioning the author, SQ3R och CORI. Resultatet visar att lärare kan stötta elevernas läsförståelse genom att arbeta metakognitivt, med drama, att sammanfatta texter samt att “tänka högt” framför eleverna. Efter denna kunskapsöversikt har det framkommit att det krävs mer forskning där flera läsförståelsestrategier jämförs. En implikation med denna kunskapsöversikt är att yrkesverksamma lärare kan variera sin undervisning i läsförståelse.

Denna uppsats sammanställer forskningsresultat kring användandet av textsamtal i undervisningen och jämförs vidare med kunskapskraven för läsförståelse i grundskolans årskurs F-3. Undervisningen i läsförståelse ska syfta till att eleverna upplever läsning som meningsfullt och ska anpassas efter varje individs förmåga och behov. Som lärare är det viktigt att bidra till en kunskapsutveckling för eleverna och vara ett stöd i deras läsutveckling. Genom textsamtal där eleven görs aktiv i samtal och får möjligheter att dela sina tankar och idéer kan ett gemensamt kunskapsbyggande ske. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur textsamtal används och vilken betydelse de har för elevers läsförståelse. Därefter jämförs hur strategierna kan tillämpas i förhållande till kursplanen för svenska i årskurs F-3.  Det material som undersökts består av vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar som analyserades och sammanfattades. Artiklarna har sin utgångspunkt i läsförståelse, läsförståelsestrategier och samtal om text. Resultatet visar hur läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen för att bidra till en ökad förståelse för texters budskap och struktur. Läraren har visat sig ha en viktig roll i modellering av strategierna för att eleverna ska tillägna sig dessa kunskaper och därmed kunna delta i textsamtal. Andra faktorer som påverkar elevers läsförståelse visade sig vara ordförråd, grammatik, genrepedagogik och byggandet av föreställningsvärldar. Elever med svårigheter i läsförståelse kunde stödjas genom högläsning och i diskussioner med andra. Analysen utgick från den sociokulturella teorin, enligt vilken ett samspel mellan lärare och elever är den grundläggande utgångspunkten. I diskussionen presenteras slutsatsen att lärare har en betydande roll i modellerandet av läsförståelsestrategier och att dialogen utvecklas när eleven själv får vara ledande i textsamtalen.

本研究旨在探討一批判思考策略「質疑作者法」，如何融入於台灣高職學生的英語閱讀能力養成，以及該策略對學生英語能力的影響。研究以台灣北部某高職38位高一學生為研究對象，為期五週。研究藉由學習單、學習歷程調查、教學觀察日誌、及焦點團體訪談等質性研究方法收集研究資料，再進一步歸納分析，以期廣泛且深入了解「質疑作者法」對於增進學生閱讀能力的效果，並同時得到更為適宜可行的教學應用。主要的研究發現如下： 一、 本研究中大多數學生對「質疑作者法」抱持肯定的態度。不論英語程度高低，該策略使學生獲得有別於過去的閱讀經驗，並同時增進其閱讀興趣及閱讀理解力。 二、 當教學者融入「質疑作者法」於教學活動時，教學者以協助者身分觀察學生對於教學活動的反應，隨時調整活動的進行。 三、 閱讀中的討論使學生能在一個支持的、低焦慮的學習環境中表達意見，並同時主動地建構文章的意義。 四、 本研究中，高成就與低成就學生在批判思考與閱讀能力方面皆有提升。透過「質疑作者法」，低成就學生相較於高成就學生建立較強的自信心並養成更高的閱讀興趣，從而由該策略中得到較多的助益。 根據上述結果，文末呈現教學上的義涵和應用，並對未來相關研究提出建議。 / This action research study aims to investigate the process of fostering reading comprehension ability of EFL vocational high school students by incorporating a critical thinking strategy, namely, “Questioning the Author”, into the English reading teaching activities. A total of thirty-eight 10th graders from a vocational high school in northern Taiwan participated in the present study for a five-week implementation. The data were collected through qualitative methods, including participants’ worksheets, learning surveys using Likert Scale and open-ended questions, the field notes and the teaching logs of the teacher researcher, and the focus group interviews for high and low achievers. The results were analyzed and interpreted with an attempt to have a profound and extensive understanding of the effect of the strategy “Questioning the Author” on students’ reading comprehension ability, along with generating more feasible pedagogical implications. Major findings are as follows: 1. Most students in the present study had a positive perception to the strategy “Questioning the Author”. Despite their different English proficiency levels, the strategy made a difference in their reading experiences, and meanwhile boosted their interest in reading and improved their reading comprehension ability. 2. When incorporating the strategy into teaching activities, the teacher as a facilitator observed the responses from students to modify the ongoing activities. 3. Discussions during reading provided a low-anxiety and supportive environment for students to express their opinions and construct meanings actively as well. 4. Although both high and low achievers made progress in their critical thinking and reading ability, the latter benefited more from the strategy than the former, for they developed more interests in reading as well as obtained higher confidence in themselves through the strategy. Pedagogical implications and suggestions for future studies are also included at the end of the thesis.