L’objectif de cette thèse est d’identifier les compétences interculturelles qui déterminent la disposition des gestionnaires au changement organisationnel. Pour ce faire, nous avons analysé l’influence des compétences interculturelles, impliquant des aptitudes cognitives, des habiletés émotives et des compétences comportementales/sociales chez les gestionnaires, sur la disposition au changement. Afin de tester notre modèle de recherche, incluant douze hypothèses principales nous avons eu recours à une enquête avec un questionnaire électronique auto-administré. Notre échantillon total compte cinq cent cinquante- sept personnes en provenance de soixante-huit pays différents. Les personnes interrogées, des salariés d’entreprises, occupent des postes à différents niveaux hiérarchiques : au niveau stratégique, mais aussi au niveau opérationnel, c’est-à- dire, des gestionnaires qui sont responsables de la planification à long terme, du contrôle du progrès, ou de la supervision quotidienne des opérations. La compréhension du concept de la compétence interculturelle était un aspect essentiel dans cette thèse de doctorat. La partie théorique a donc été écrite discrétionnairement par le chercheur au sujet des références choisies sur lesquelles le cadre conceptuel a été établi. Une partie empirique a été soutenue avec une analyse méthodologique quantitative afin de prouver qu’il y a une corrélation positive significative entre la compétence interculturelle et la disposition des gestionnaires au changement organisationnel. / The object of this thesis is to discover the intercultural competencies that determine manager’s readiness for organizational change. Through the analysis of twelve main hypotheses; regarded as intercultural competence; involving cognitive capabilities, emotional abilities and behavioural/social skills in managers; and their influence on readiness for change, the procedure to validate the general hypothesis includes an electronic self-administered questionnaire and a total of five hundred and fifty seven respondents from sixty-eight different nationalities. The respondents are managers of corporations who hold strategic, tactical or operational management positions; that is, managers who are responsible for long-term planning, progress monitoring, or day-to-day operational supervision.The understanding of the concept of intercultural competence is a central aspect in this dissertation and therefore the theoretical part has been written discretionarily by the researcher concerning the selected references upon which the conceptual framework was built. An empirical part is supported with a quantitative methodological analysis in order to prove that there is a significant positive correlation between intercultural competence and managers’ readiness for organizational change.

Объектом исследования явилось удовлетворенность браком. Предметом связь уровня удовлетворенности браком с индивидуально-психологическими особенностями личности в период взрослости. Магистерская диссертация состоит из введения, двух разделов, заключения, списка литературы (83 источников) и приложения, включающего в себя бланки применявшихся методик. Объем магистерской диссертации 129 страница, на которых размещены 17 рисунков и 12 таблиц, 9 приложений. Во введении раскрывается актуальность проблемы исследования, разработанность проблематики, ставятся цель и задачи исследования, определяются объект и предмет исследования, формулируются основная и дополнительные гипотезы, указываются методы и эмпирическая база, а также этапы проведения исследования, научная новизна, теоретическая и практическая значимость работы. Первый раздел включает в себя обзор иностранной и отечественной литературы по теме удовлетворенности браком и индивидуально-психологические особенности личности. Представлены разделы, посвященные исследованию показателей удовлетворенности браком, самоактуализации, ассертивности, личностной зрелости, готовности к переменам. Выводы по первому разделу представляют собой итоги по изучению теоретического материала. Второй раздел посвящен эмпирической части исследования. В нем представлены описания организации и методы проведенного исследования и результаты, полученные по всем использованным методикам: опроснику «Уровень удовлетворенность браком», опроснику «Самоактуализация личности», тесту-опроснику «Уровень личностной зрелости», опроснику «Ассертивность», опроснику «Личностная готовность к переменам». Также в разделе представлен корреляционный и сравнительный анализ результатов исследования. Выводы по разделу 2 включают в себя основные результаты эмпирического исследования. В заключении в обобщенном виде изложены результаты теоретической и эмпирической частей работы, а также выводы по выдвинутым гипотезам, обоснована практическая значимость исследования и описаны возможные перспективы дальнейшей разработки данной проблематики. / The object of the study was satisfaction with marriage. The subject is the relationship between the level of satisfaction with marriage and the individual psychological characteristics of the individual in the period of adulthood. The master's thesis consists of an introduction, two sections, a conclusion, a list of references (83 sources) and an appendix, which includes forms of the methods used. The volume of the master's thesis is 129 pages, which contain 17 figures and 12 tables, 9 appendices. he introduction reveals the relevance of the research problem, the development of the problem, sets the goal and objectives of the study, defines the object and subject of the study, formulates the main and additional hypotheses, indicates the methods and empirical base, as well as the stages of the study, scientific novelty, theoretical and practical significance of the work. The first section includes a review of foreign and domestic literature on the topic of satisfaction with marriage and individual psychological characteristics of the individual. The sections devoted to the study of indicators of satisfaction with marriage, self-actualization, assertiveness, personal maturity, readiness for change are presented. The conclusions on the first section are the results of the study of theoretical material. The second section is devoted to the empirical part of the study. It presents descriptions of the organization and methods of the study and the results obtained by all methods used: the Marriage Satisfaction Questionnaire, the Personality Self-Actualization Questionnaire, the Personal Maturity Level test-questionnaire, the Assertiveness Questionnaire, the Personal Readiness to change." The section also presents a correlation and comparative analysis of the results of the study. Section 2's conclusions include the main results of the empirical study. In the conclusion, the results of the theoretical and empirical parts of the work are summarized, as well as conclusions on the hypotheses put forward, the practical significance of the study is substantiated and possible prospects for further development of this issue are described.

La recherche empirique examine les effets différentiels de deux évaluations de statut, c'est-à-dire le prestige externe perçu (comparaison inter-groupes) et le respect interne perçu (comparaison intra-groupes) sur l'identification organisationnelle (IO). Les différences sont expliquées par la culture sociétale et la durée de l'ancienneté des employés dans l'organisation. Notre recherche explore et teste l'importance de l'IO dans le développement des aptitudes des employés au changement étant donné que l'aptitude au changement est une attitude coopérative discrétionnaire. Ensuite, nous examinons le rôle modérateur des croyances des employés relatives au changement sur cette relation. Ainsi l'effet de l'IO sur le comportement extra-rôle des employés et le bien-être psychologique des employés est également exploré. Au total nous avons reçu 360 questionnaires remplis à partir des organisations publiques en Recherche & Développement et les organisations privées du secteur bancaire et de télécommunications. Les résultats des analyses ont confirmé toutes les relations testées à l'exception de l'effet modérateur des croyances relatives au changement sur la relation entre l'IO et l'aptitude au changement. Les résultats montrent que les individus socialisés dans le contexte collectiviste accordent plus d'importance au soi publique par rapport au soi privé. Ensuite nous avons trouvé que l'effet des évaluations de statut sur le développement de l'IO augmente pendant les dix premières années du service dans l'organisation, et cet effet positif diminue après dix ans d'ancienneté. / This empirical research investigates the differential effects of two status evaluations i.e., perceived external prestige (inter-group comparison) and perceived internal respect (intra-group comparison) on organizational identification (OID). The differences are argued on the basis of societal culture and the length of tenure of employees in the organization. The importance of OID in the development of employee's readiness for change is explored and tested considering readiness for change as a discretionary cooperative attitude. Further, the moderating role of employees' change beliefs is also explored on this relationship. Whereas effect of OID on extra-role behavior of employees and the positive effect of OID on employee's psychological well-being is also explored. A total of 360 filled questionnaires were received from public sector research & development organizations, and private sector banking & telecom organizations. The results of the analyses supported all the hypothesized relationships except the moderating effect of change beliefs on the relationship between OID and readiness for change. The results exhibited that individualized socialized in collectivist context put greater emphasis on public-self as compared to private-self. It was further uncovered that the effect of status evaluations on development of OID is increasing till first ten years of service with the organization, while this positive effect is weakened after 10 years of service. This is the first study which has tried to explore the potential effects of organizational tenure and societal culture on identification process.

Background: Lifestyle habits like tobacco use, hazardous use of alcohol, unhealthy eating habits and insufficient physical activity are risk factors for developing non-communicable diseases, which are the leading, global causes of death. Furthermore, ill health and chronic diseases are costly and put an increased burden on societies and health systems.  In order to address this situation, governmental bodies and organizations’ have encouraged healthcare providers to reorient the focus of healthcare and undertake effective interventions that support patients to engage in healthy lifestyle habits. In Sweden, national clinical practice guidelines (CPGs) on lifestyle interventions were released in 2011. However, the challenges of changing clinical practice and introducing guidelines are well documented, and health interventions face particular difficulties. The overall purpose of this thesis is to contribute towards a better understanding of the complexities of shifting primary health care to become more health oriented, and to explore the implementation environment and its effect on lifestyle intervention CPGs. The specific aims are to investigate how implementation challenges were addressed during the guideline development process (Study I), to investigate several dimensions of readiness for implementing lifestyle intervention guidelines, including aspects of the intervention and the intervention context (Study II), to explore the extent to which health care professionals are working with lifestyle interventions in primary health care, and to describe and develop a baseline measure of professional knowledge, attitudes and perceived organizational support for lifestyle interventions (Study III), and to assess the progress of implementing lifestyle interventions in primary care settings, as  well as investigate the uptake and usage of the CPGs in clinical practice (Study IV).   Methods and results: Interviews were conducted with national guideline-developers (n=7). They were aware of numerous implementation challenges, and applied strategies and ways to address them during the guideline development process. The strategies adhered to four themes: (a) broad agreements and consensus about scope and purpose, (b) systematic and active involvement of stakeholders, (c) formalized and structured development procedures, and (d) openness and transparent development procedures. At the same time, the CPGs for lifestyle interventions challenged the development-model at the National Board of Health and Welfare (NBHW) because of their preventive and non-disease specific focus (I). A multiple case study was also conducted, using a mixed methods approach to gather data from key organizational individuals that were accountable for planning the implementation of CPGs (n=10), as well as health professionals and managers (n=340). Analysis of this data revealed that conditions for change were favorable in the two organizations that served as case studies, especially concerning change focus (health orientation) and the specific intervention (national guidelines on lifestyle interventions). Somewhat limited support was found for change and learning, and change format (national guidelines in general). Furthermore, factors in the outer context were found to influence the priority and timing of the intervention, as well as considerable inconsistencies across the professional groups (II). A cross-sectional study among physicians and nurses (n=315) in Swedish primary healthcare showed that healthcare professionals have a largely positive attitude and thorough overall knowledge of lifestyle intervention methods. However, both the level of knowledge and the involvement in patients’ lifestyle change, differed between professional groups. Organizational support like CPGs and the development of primary health care (PHC) collaborations with other stakeholders were identified as potential strategies for enhancing the implementation of lifestyle interventions in PHC (III). In addition to interviews and case studies, a longitudinal survey among health professionals (n=150; n=73) demonstrated that their use of methods to encourage patients to reduce or eliminate tobacco or alcohol use, had increased. The survey also indicated that nurses had increased the extent to which they addressed all four lifestyle habits. The progress of the implementation of CPGs on lifestyle interventions in PHC was somewhat limited, and important differences in physicians and nurses’ attitudes, as well as their use of the guidelines, were found (IV). Conclusions: Health orientation differs in many ways from more traditional fields in medicine. To strengthen the implementation of this very important (but not “urgent”) field in health care, it needs, first of all, to be prioritized at all levels! The results of the studies demonstrate relatively slow adoption of lifestyle intervention CPGs in clinical practice, and indicate room for improvement. The findings of this thesis can inform healthcare policy and research on further development of the health orientation perspective, as well as on the challenges of implementing CPGs on lifestyle interventions in primary care. In summary, this thesis presents important lessons learned regarding health orientation - from the development of CPGs in the field, via assessing healthcare organizations’ readiness to change and health professionals’ attitudes to methods to support patients with lifestyle changes. / Bakgrund: Levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är riskfaktorer för att utveckla kroniska sjukdomar, vilka orsakar de flesta dödsfallen i världen. Ohälsa och dess följdsjukdomar utmanar också samhällen och hälsosystem världen över p.g.a. de höga kostnader som de medför. För att förbättra situationen så försöker regeringar och organisationer förändra hälso- och sjukvårdens perspektiv till att fokusera mer på hälsa och att arbeta med effektiva interventioner för att förebygga och att förändra människors ohälsosamma vanor. År 2011 i Sverige, publicerades nationella kliniska riktlinjer för vårdens arbete med att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av patienters ohälsosamma levnadsvanor. Det är dock välkänt hur svårt det är att förändra klinisk praxis och att introducera riktlinjer, och interventioner på området hälsa i sjukvården brottas med specifika utmaningar. Det övergripande syftet med den här avhandlingen har varit att bidra till en bättre förståelse av komplexiteten i att hälsoorientera primärvården, och att utforska förutsättningarna till att implementera kliniska riktlinjer för att stödja förändring av patienters levnadsvanor. De mer specifika syftena var: att (I) utforska hur implementeringsutmaningarna behandlades i utvecklingsprocessen av riktlinjerna ; att (II) undersöka dimensioner av beredskapen för förändring i primärvården för att implementera riktlinjerna om levnadsvanor inkluderande aspekter av interventionen själv samt kontexten ; att (III) utforska i vilken utsträckning hälsoprofessionerna arbetar med levnadsvanor i primärvården, och att beskriva deras kunskap, attityder och uppfattat organisatoriskt stöd för livsstilsinterventioner ; att (IV) i en två-årig uppföljning utvärdera utvecklingen av arbetet med levnadsvanor i primärvården, och användningen av de specifika nationella riktlinjerna för levnadsvanor. Metod och resultat: En intervjustudie med riktlinjeutvecklare på nationell nivå (n = 7) visade att många utmaningar för implementeringen av riktlinjerna identifierades och bemöttes under utvecklingsprocessen i fyra teman av strategier: breda överenskommelser och konsensus om inriktning och syfte, systematiskt och aktivt inkluderande av stakeholders, formaliserad och strukturerad utvecklingsprocess, öppenhet och insyn utvecklingsprocess. Samtidigt utmanade dock riktlinjerna om livsstilsinterventioner Socialstyrelsens utvecklingmodell p.g.a. deras förebyggande och icke sjukdomsspecifika fokus (I). En multipel fallstudie med nyckelpersoner ansvariga för implementeringen av riktlinjerna i sjukvårdsorganisationerna (n = 10) samt vårdpersonal och chefer (n = 340), visade på gynnsamma villkor för förändring i båda organisationerna rörande förändringsfokus (d.v.s. hälsoorientering) och den specifika interventionen (d.v.s. riktlinjer om metoder för att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor). Stödet för förändring och lärande visade på något svagare resultat, likaså formen för förändringen d.v.s. nationella riktlinjer i allmänhet. Faktorer i den yttre kontexten visade sig kunna påverka prioritering av och optimalt val av tidpunkt för interventionen, likaså betydande skillnader i uppfattningar mellan yrkesgrupperna (II). En tvärsnittsstudie bland läkare och sjuksköterskor (n = 315) i primärvården visade att de har en positiv attityd och en god kunskapsnivå om metoder för livsstilsförändring. Både kunskapsnivå och i vilken utsträckning man arbetar med patienters livsstil skiljer sig mellan yrkesgrupper. Organisatoriskt stöd som nationella riktlinjer och utvecklandet av primärvårdens samarbete med intressenter i närområdet identifierades som viktigt för att förbättra arbetet med livsstil interventioner (III). En longitudinell undersökning bland vårdpersonal visade att användning av metoder för att förändra patientens vanor beträffande tobaksbruk och riskbruk av alkohol har ökat över tid, och att sjuksköterskorna arbetar i högre utsträckning med alla fyra levnadsvanorna än i tidigare. Implementeringen av de nationella riktlinjerna för levnadsvanor hade inte kommit så långt vid det andra mättillfället, och stora skillnader visade sig i hur läkare och sköterskor ser på riktlinjer och i vilken utsträckning de använder dem (IV). Slutsats: Hälsofrämjande och prevention skiljer sig på många sätt från mer traditionella fält inom medicinen. För att stärka implementeringen av det här viktiga (men ej akuta) fältet i hälso- och sjukvården, så måste det först av allt prioriteras på alla nivåer! Resultatet visar på ett svagt upptag av riktlinjerna för livsstilsinterventioner i klinisk praxis, och lämnar utrymme till förbättring. Aspekter av resultatet som presenteras i avhandlingen kan vägleda fortsatt utveckling och implementering av hälsoorientering och riktlinjer för livsstilsinterventioner inom primärvården, samt användas för att påverka policy, praxis och framtida forskning. Det gäller framför allt aspekter av utveckling av nationella riktlinjer på området; hälso- och sjukvårdsorganisationernas beredskap till förändring; hälsoprofessionernas attityder, kunskap och i vilken utsträckning de arbetar med livsstilsinterventioner och riktlinjer.

This thesis enhances our undertanding of the intricate relationship between communication, change management, and organizational change, offering practical insights and theoretical advancements for the field. This thesis investigates the role of communication and change management during organizational change through a comprehensive case study conducted in an Indonesian telecommunication company. The research aims to explore the facilitative function of change management in driving organizational change and to identify the critical success factors associated with the change. The research adopts a quantitative research approach supplemented by secondary data analysis. A structured survey questionnaire employing a 5-point Likert scale is employed to collect primary quantitative data. The findings of the study reveal that communication plays a pivotal role in fostering the readiness forchange, commitment, and essential behavioral aspects required for successful organizational change. Specifically, communication exhibits a direct correlation with the desired behavioral outcomes encompassing compliance, cooperation, and championing. The contributions of this research are twofold. Firstly, it offers valuable recommendations for strategic interventions and decision-making aimed at enabling the successful implementation of organizational change within the telecommunication company under study. Secondly, it presents an innovative conceptual framework that elucidates the direct impact of communication on the requisite change-oriented behaviors. This thesis significantly contributes to the existing body of knowledge by advancing our understanding ofthe intricate interplay between communication, change management, and organizational change. The insights derived from this study hold practical implications for practitioners and offer theoretical advancements for the academic field. / Denna uppsats undersöker rollen för kommunikation och förändringshantering under organisationsförändring genom en omfattande fallstudie genomförd i ett indonesiskt telekommunikationsföretag. Syftet med forskningen är att utforska den facilitativa funktionen hos förändringshanteringen vid genomförandet av en organisatorisk förändring samt att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna för förändringen. Arbetet använder sig av en kvantitativ forskningsansats kompletterad med sekundärdataanalys. En strukturerad enkätundersökning som använder en 5-gradig Likert-skala används för att samla in primär kvantitativ data. Studiens resultat avslöjar att kommunikation spelar en avgörande roll för att främja beredskap förförändring, engagemang och de väsentliga beteendemässiga aspekterna som krävs för en framgångsrik organisatorisk förändring. Specifikt visar kommunikationen en direkt koppling till de önskade beteendemässiga utfallen som omfattar efterlevnad, samarbete och förespråkande. Bidragen från denna forskning är tvåfaldiga. För det första erbjuder den värdefulla rekommendationer för strategiska interventioner och beslutsfattande som syftar till att möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av organisationsförändring inom det undersökta telekommunikationsföretaget. För det andra presenterar den en innovativ konceptuell ram som belyser den direkta påverkan av kommunikation på de nödvändiga förändringsinriktade beteendena. Denna uppsats bidrar betydligt till den befintliga kunskapsbasen genom att främja vår förståelse för det komplexa samspelet mellan kommunikation, förändringshantering och organisationsförändring. Insikterna från denna studie har praktiska implikationer för yrkesverksamma och erbjuder teoretiska framsteg inom det akademiska fältet.