Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna. / <p>Svenska</p>

Reading aloud to very young children has been described as one of the “most important activities for developing the knowledge required for eventual success in reading” (Bus, van IJzendoorn, & Pelligrini, 1995, p. 19), and it is equally as strong as phonemic awareness as a predictor of reading achievement (Bus et al.). In the dialogue around reading aloud to children, mothers are routinely envisioned as the actors. Indeed, much of the research on families and reading aloud centers on the mother’s role in this process (e.g., Ninio & Bruner, 1978; Phillips & McNaughton, 1990; Reese, Cox, Harte, & McAnally, 2003). Despite a gap in research around fathers’ roles in influencing their children’s general development (Cabrera, Shannon, & Tamis-LeMonda, 2007), some theorists indicate that fathers can play an important role in their linguistic, cognitive, and emotional development (Gadsden, Brooks, & Jackson, 1997; Nord, Brimhall, & West, 1997). An understanding of what fathers contribute to read alouds with texts written in English in general and an examination of how those contributions vary from father to father may enable teachers to recognize and address differences that exist in children’s pre-school experiences and how those differences may be manifested in classrooms. This, then, may prove beneficial to educators who work with families encompassing a variety of demographic and structural characteristics in their efforts to support literacy acquisition. The input provided by fathers in this study varies over a wide spectrum in terms of frequency and style; similarly, the invitations to think abstractly vary across multiple levels. In addition, the familiarity of the book being shared, both in terms of language and content, appears to exert a strong influence on the number of interactions and the invitations to think abstractly during read alouds. The implications of these findings suggest that we should challenge our assumptions regarding the economic and situational factors that result in the labeling of children as academically “at risk.” I outline actions for consideration by parents, educators, and stakeholders who are working with young children and their families to promote language and literacy development. / text

Teacher read aloud is perceived as a long-standing, common classroom practice. The purpose of this study was to examine this educational tradition in a framework of literacy as social practice that supports the ideas of apprenticeship, discourse communities, and specific contextual-discipline literacies. Using mixed-methods, data was gathered on three major components of teacher read aloud practice: (1) time spent on read aloud, (2) purpose and text choice of read aloud, (3) and practices that focused on developing literary understanding through read aloud. Through these components, the knowledge and beliefs of teachers regarding teacher read aloud, literacy and literary development, and children’s literature were examined. Data was gathered through an online survey, logbooks, and interviews. Statistical and deductive analysis of the data’s quantitative components was conducted; and interview and open-survey responses were qualitatively analyzed. Analysis of the data on purpose and text choice suggests children’s literature is being read aloud in classrooms in ways that may conflate the literacy and literary development of students, and these ways may model particular types of values and behaviours when reading. Multiple purposes were identified for read alouds, with informative purposes being the most common. While the purpose of the read alouds was to inform, fiction texts were dominant with minimal non-fiction, or discipline-specific texts being used in the content areas. The use of fiction for informative purposes resulted in limited evidence that teacher read aloud was used to develop literary understandings. Teachers reported having limited resources for professional development and limited infrastructure to support effective read aloud. Findings of this study can be used to inform us that teacher read aloud may be a common practice in terms of taking place in most classrooms; however, the time invested, both in frequency and duration, is limited, giving children minimal opportunities to apprentice into a reading community. Findings from this study also provide evidence that traditional practices can continue to be effective, but these practices should be renewed to support better the current and evolving understandings of literacy and literary exposure. Professional development and opportunities to reflect on practice could ameliorate this renewal for in-service and pre-service teachers.

The purpose of this study was to explore the linguistic architecture of instructional language used during first grade read aloud lessons. The participants were from the CTL Year-3 Read Aloud study. The study’s random assignment created 20 teachers in the treatment group and 19 teachers in the control group. My study investigated the variability of their teacher’s use of instructional language during direct instruction read aloud lessons. Specifically, I analyzed the following linguistic attributes: (a) clausal density, (b) number of different words, (c) words per minute, (d) percentage of maze words, and (e) number of abandoned utterances. Exploratory associations for these variables were compared against the Quality Classroom Instruction protocol (QCI), a measure of teaching effectiveness. The results of my study yielded null effects due study limitations. However, the explored area addressed a blind-spot within the literature and provided preliminary data, insight, and recommendations pertaining to the linguistic attributes of instructional language used by first grade teachers during read aloud lessons.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskningen säger om högläsning i förskolan. Frågeställningen handlar om vilka metoder förskollärare använder vid högläsning och vilka långsiktiga effekter dessa metoder har på barns språk. Detta arbete har en sociokulturell utgångspunkt och skrivs som en litteraturstudie därmed används innehållsanalys som metod.    Resultatet visar att det finns många effektiva metoder som förskollärare kan använda vid högläsning för att stödja barns språk. Det är framför allt en metod som förespråkas inom forskningen, att föra samtal och dialoger med barnen. Dessa dialoger bör enligt forskarna utgå ifrån barnens livsvärld. Även rollspel framhålls som en effektiv metod för att stötta barnens språkutveckling. Barn lär på olika sätt och därför är det viktigt att lärarna är medvetna om didaktiska val när de planerar undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur lärares högläsning kan stötta yngre skolelevers ordförråd. Undersökningen fokuserar på elever från förskoleklass upp till årskurs tre. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som har hittats genom digitala och analoga sökningar. Urval och avgränsningar har genomförts.     Resultatet i litteraturstudien visar att lärare bör inkludera facklitterära texter och ordförklaringar i sin högläsning. Det har även visat sig vara gynnsamt att lärare arbetar med repeterad läsning samt att inkludera multimodala verktyg i högläsningen då detta bidrar till att elever utvecklar sitt ordförråd.

Using read-aloud as a reading tool in the classroom allows students to connect with books and other texts before they can read for themselves. Reading aloud opens opportunities for interaction in the form of new words, expressions and contexts being exchanged between teacher and students. Furthermore, this can be done by giving students an understanding of what is being read as well as an increased vocabulary. The purpose of this literature study is to find out what research says about how teachers' planned reading affects students' language development, and more specifically to answer the questions: How can Bloom's revised taxonomy contribute to teachers' work with structured reading? In which way can read-aloud affect students' vocabulary and reading comprehension? In order to answer the questions and achieve the purpose of the study, we have systematically developed, analysed and compiled scientific studies on specifically read-aloud, and Bloom's taxonomy. We did our research on ERIC EBSCO in order to find articles which could lead us to some results. Our results show that teachers planning, structure and picking out keywords helps students develop vocabulary &amp; reading comprehension. The book selection is an important factor when it comes to students gaining a comprehension. Interactive read-aloud plays a significant role in developing students' word skills. Further research can take the form of investigating how the application of Bloom's taxonomy in planning for read-aloud can take place in Swedish schools.

Current research supports the effectiveness of embedding explicit vocabulary instruction within the preschool classroom read-aloud. However, much of the book reading research has made use of story books rather than informational text. This study was conducted to understand the outcomes of using informational books to teach targeted vocabulary to preschool children during book reading. A quasi-experimental design was used to investigate the effects of two read-aloud strategies, using informational books, on preschoolers’ acquisition of novel vocabulary words. The results revealed statistically significant differences in the amount of words learned during the read aloud of an informational book in which vocabulary instruction was embedded. As a result of participating in vocabulary instruction embedded within an informational book read-aloud, preschoolers were able to learn the targeted words. Results indicate the effectiveness of teachers using an interactive approach with informational books when planning read-alouds to support vocabulary development. / Teaching & Learning

Syftet med den här studien är att undersöka vilken funktion högläsning har i de lägre skolåren. Studienundersöker även om lärarna planerar sina högläsningsstunder samt hur mycket utrymme högläsningen fåri klassrummen. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och den utgår från lärarnas perspektiv. För attsamla in empiriska data används en enkät som lärare får möjlighet att besvara online. I resultatetframkommer det att vila och språkutveckling är det som lärarna beskriver som högläsningens främstafunktioner. Det framkommer även att majoriteten av lärare inte planerar sin högläsning. De flesta läraresvarar att de även önskar att de högläste mer ofta än de 40–100 minuter per vecka som resultatet visar attde gör idag.

Vår intention med arbetet är att upptäcka olika metoder för att främja arbetet med högläsning. Syftet med litteraturöversikten är därför att granska tidigare forskning som redogör för olika metoder om högläsning för att gynna elevernas läsförmåga. Detta syftet leder till forskningsfrågan som litteraturöversikten utgår ifrån: Vilka metoder för högläsning gynnar utvecklingen av elevers läsförmåga? Datainsamlingen består av systematiska sökningar genom söksträngar i olika databaser som bland annat ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus och DiVA. Forskningen är både internationell och nationell. Tematisk analys används för att analysera datainsamlingen. Utifrån analysen identifieras teman som utgör våra rubriker i resultatdelen. Studiens resultat visar att interaktiv högläsning är en metod som gynnar elevers literacyutveckling. Även andra faktorer såsom valet av bok och vid vilken tidpunkt på dagen påverkar främjandet av läsutvecklingen. Slutsatsen av litteraturstudien är att interaktiv högläsning, val av bok och tidpunkt med flera, främjar läskunnigheten och förståelsen. Ett aktivt lärande bidrar till en ökad motivation hos eleverna. / Our intention with this study is to discover different methods to promote the work with reading aloud. The purpose of this study is therefore to review previous research that outlines different approaches to reading aloud to benefit students' reading skills. This purpose leads to the research question on which this study is based: What methods of reading aloud benefit the development of students' reading skills? Data collection consists of systematic searches through search strings in various databases such as ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus and Diva. The research is both international and national. Thematic analysis is used to analyze the data collection. Based on the analysis, themes are identified and form our headings in the results section. The results of the study shows that interactive reading aloud is a method that benefits students' literacy development. Other factors such as the choice of book and the time of day also influence the promotion of reading development. The conclusion of this study is that interactive reading aloud, choice of book and time of day, among others, promotes literacy and comprehension. Active learning contributes to increased motivation among students.