Detta projekt hade som syfte att undersöka möjligheten att konstruera en reaktiv ljuddämpare till Atlas Copco:s pneumatiska mutterdragare EP15-PTX250. Projektet bestod av ljudmätningar, databehandling, simuleringar och prototypkonstruktion. Syftet var att framställa en 3D-utskriven reaktiv prototyp. Många pneumatiska verktyg alstrar höga ljudnivåer i ett brett frekvensspektrum. Höga ljudnivåer under lång tid kan ge upphov till permanenta hörselskador. Det är därför önskvärt att använda ljuddämpare för att sänka alstrade ljudnivåer från pneumatiska verktyg.Projektet inleddes med ett besök på Atlas Copco. Därefter gjordes en litteraturstudie, efterföljt av ljudmätningar på mutterdragaren EP15-PTX250 enligt ISO standard. Mätningarna signalbehandlades i MATLAB, vilket åskådliggjorde vilka frekvenser som bör dämpas. Det blev tydligt att övertoner till varvtalets grundfrekvens dominerade ljudbilden och därav lades fokus på att dämpa den 1:a och den 4:e övertonen från verktygets grundfrekvens. Därefter simulerades olika typer av ljuddämpande element genom flödes och akustikprogrammet SIDLAB för att iterativt ta fram lämpliga ljuddämpare och deras dimensioner. Dessa dimensioner användes för att genom CAD-program konstruera prototyperna. Dessa prototyper skrevs sedan ut med hjälp av 3D-skrivare i PLA-plast och verktyget utvärderades med dessa på. Det visade sig att verktyget alstrar en ljudnivå på 86 dB(A) med standardljuddämpare av resistiv typ. Vid anslutning av reaktiv prototyp mellan verktyg och standardljuddämpare uppgick ljudnivån till 89 dB(A). I det lågfrekventa området kring 1:a och 4:e övertonen alstrade verktyget en lägre ljudnivå med prototyp, men presterade på en högre ljudnivå i det högfrekventa området. Detta betyder att en 3D-utskriven reaktiv ljuddämpare kan användas i samband med verktyget, men att ytterligare arbete bör utföras på prototypen för att i allmänhet erbjuda en totalt lägre ljudnivå.

No description available.

Rapporten redogör för en solcellsanläggnings generering av reaktiv effekt samt för de växelriktarbaserade kontrollmetoderna P(U), Konstant Q, Konstant Cosφ, Cosφ(P), Q(P) samt Q(U) för reaktiv effektkontroll. Rapporten redogör även för möjligheterna till att utnyttja solcellsanläggningen till reaktiv effektkompensation för spänningsreglering för det lokala elnätet. Rapportens syfte är att specificera en eller flera kontrollmetoder som möter både solcellsanläggningens och det lokala elnätets reglerbehov.Rapporten behandlar relevanta elektriska storheter, ger en kort introduktion till Sveriges elnät, elområden samt metoder för frekvens- och spänningsreglering. Solinstrålningens variation samt vanligt förekommande komponenter i en solcellsanläggning kartläggs och rapporten diskuterar även vilka effekter en hög andel solel kan ha på ett elnät.Utgångspunkt för rapporten är HSBs solcellsanläggning i Strängnäs samt Strängnäs lokalnät. Efter samtal med Strängnäs lokalnät konstateras att elnätet inte är i behov av ökad reglerkapacitet för spänningsreglering, dock visar insamlat data att det finns ett reglerbehov för kapacitiv reaktiv effekt. Enligt insamlat data över HSBs solcellsanläggning konstateras att så även är fallet för solcellsanläggningen.Det är därmed fördelaktigt för både HSBs solcellsanläggning och Strängnäs lokalnät med reaktiv effektkompensation med induktiv reaktiv effekt. Eftersom solcellsanläggningen inte behöver ta hänsyn till lokalnätets spänning kan anläggningen välja att styra genereringen av reaktiv effekt med kontrollmetoderna Konstant Q, Konstant Cosφ, Cosφ(P) samt Q(P). Här har kontrollmetoderna Cosφ(P) samt Q(P) fördelen att genereringen av reaktiv effekt baseras på solcellsanläggningens produktion av aktiv effekt och kan därmed implementeras utan risk för att strypa produktionen av aktiv effekt.

Year 2040 the goal is to have a 100 % renewable Swedish energy system. Svenska kraftnät (Svk) predicts fully decommissioned nuclear power plants and an increased amount of connected wind power plants, especially offshore, year 2045. These kind of renewable power plants are non-synchronous and do not provide the grid with the same system stability services naturally as synchronous generators, such as nuclear power plants. With the increased number of renewables connected, one future challenge is to maintain the stability of the power grid. Grid stability can be divided into voltage-, frequency- and rotor angle stability.This thesis has investigated how large-scale offshore wind power plants (OWPPs) can contribute with reactive power compensation and in turn voltage stability to a nearby onshore power grid in Sweden. The evaluation has been done from the perspective of the TSO and the OWPP owner interests, with a focus on grid codes, economic incentives and technical capabilities.This project has been made in three parts. First, a comparison of voltage stability control requirements in different European grid codes was made. Secondly, static power flow simulations of a case study of a 1000 MW OWPP have been performed in PowerWorld Simulator, testing the OWPP’s reactive power outputs under different circumstances. Thirdly, a market opportunity analysis has been completed, analyzing reactive power market opportunities for OWPPs as well as for TSOs.The study shows that the reactive power capabilities of the simulated OWPP is considerable higher than the Swedish grid codes requires. Thus, an opportunity is to make the grid codes stricter, in combination with economic incentives. The case study showed that the distance offshore has an impact of the reactive power reaching the grid onshore. Though, the OWPP’s contribution to local voltage stability onshore is considered as good. Finally, with short- and long-term contracts, a reactive power market can be favorable for both the OWPP owner and the TSO.

Prestation i fotboll beror på många olika fysiska faktorer som exempelvis styrka, uthållighet och snabbhet. Snabbheten kan delas upp i många olika faktorer exempelvis sprinter rakt fram och agility. Det finns även något som kallas reaktiv agility vilket betyder att man reagerar på ett visuellt stimuli och därefter reagerar med ett beslut. En förmåga som verkar bli mer central i fotbollen. Syftet med denna studie var att utvärdera ett kort träningsprograms påverkan på de olika snabbhetsfaktorerna, raka sprint, agility och reaktiv agility samt beräkna korrelationer mellan de olika variablerna. Metod: Före- och eftertester gjordes på 19 ungdomar från svenska U17 allsvenskan. Testpersonerna delades därefter upp i en interventionsgrupp(IG)(N=9) och en kontrollgrupp(KG)(N=10). Testerna som utfördes var Reactive agility test(RAT), Agility 5-0-5 och 10- 20- 30 meter sprint. IG fick efter testerna utföra ett träningspass i veckan under fem veckor bestående av två parövningar med fokus på reaktionssnabbhet, sprint och agility. Resultat: Inga statistisk signifikanta skillnader fanns mellan grupperna efter träningsperioden. Konklusion: Resultaten pekade mot att interventionsprogrammet inte hade någon påverkan. Däremot går det att ifrågasätta resultatet då eftertesterna utfördes på ett mindre bra sätt. / Performance in soccer can be defined in various different factors, like strength, endurance and quickness. Quickness can be divined in different sub factors for example straight sprints and agility. There is also something called reactive agility, which means that you react to a visual stimulus and therefore react and take a decision. The purpose: of this study was to investigate the effects of a short training programme that focus on the different quickness factors, straight sprints, agility and reactive agility. Method: Pre- and post-tests were made on 19 adolescents from the Swedish U17 Allsvenskan. The subjects were later divided into an intervention group (IG) and a control group (CG). The performed tests were: reactive agility test (RAT), agility 5-0-5 and 10- 20- 30 m sprint. After the tests the IG performed a five week long training programme containing two different duo exercises with focus on reaction ability, agility and sprint. Result: No statistical significant difference was detected between the groups after the training period in any of the tested variables. Conclusion: The results suggest that the intervention programme had no effect. It can, however, be challenged due to methodological issues that occurred during testing.

The focus of this work is the theoretical and experimentell descreption of so-called Reactive Multilayer Systems (RMS). The RMS consist of at least two mostly metallic materials, which can exothermic response with each other. Using magnetron sputter deposition (MSD) several hundred to thousands alternating layers are produced. The periodic thickness varies between 10-150 nm and the total thickness between 10-100 µ m . The exotermic reaction is effected by an activation energy, e.g. with an electric spark. In this case a phase transition of the RMS materials, which are in a metastable equilibrium, will take place. This released energy in the shape of heat, which actvates the reaction in the neighboring areas. It forms a self-sustaining thermal wave through the RMS foil. In this case the amount of energy is present, that a solder on the RMS or the joining samples or even the material itself can be melted. Therefore the RMS can be used as a heat source for joining two components. The major advantage of this technology is the very low heat input in the bonding components, due to the milliseconds of the reaction. Thus the components are heated only superfical and there is no structural damage. Thus a very low-stress joining is possible. Furthermore is guaranteed, because of the metallic materials, a very high electrical and thermal conductivity. For the theoretical characterization of the physical and chemical processes within the RMS FEM-Simulations of the absolut temperature and the propagation velocity are preformed. In order to calculate the tmeperature ditribution in the components a new method will presented. It is thus possible to calculate the temperature penetration of the components to determine potential thermal barrier layer-thickness and the meltig time. Thus parameters for the specific joint problem such as period thickness, etc. of the RMS are derived. Modelling the heat transport after joining with RMS it is possible to derive a corralation between the thermal conductivity and shear strength. To quantify the theoretical results and to require certain parameters for the calculations experiments were preformed. The RMS will be investigated experimentally in terms of their enthalpy H , propagation velocity v , nascent temperature, melting time t schmelz , interdiffusion zone w , phase transition and its use as inovative heat source for joining components. The experimental results are compared with the theortical and complet this work.

Arbetet har sin bakgrund i att Umeå Energi har noterat en högre inmatning av reaktiv effekt mot överliggande nät. Att ett elnäts karaktär går mot att bli mer kapacitivt är en vanlig tendens idag då olika förändringar som görs i näten orsakar detta. En viktig bidragande orsak är kablifiering och spänningshöjning. I arbetet utförs en analys av reaktiv effekt i det lokala elnätet på fördelningsstationsnivå. Här märks att det reaktiva effektuttaget ofta minskar under sommarhalvåret, och i vissa fall blir nettobidraget för en station kapacitivt. Detta gäller främst för landsbygd. Totalt mot överliggande nät finns en inmatning på uppemot 25-30 MVAr som det i dagsläget inte finns utrustning installerad för att kunna kompensera. Beräkningar på kabelnätet på 45 kV och 145 kV-nivå har visat att framtida kablifiering och spänningshöjning kommer att bidra med ytterligare 17 MVAr inmatning av reaktiv effekt. Alternativa metoder för att minska överskottet av reaktiv effekt undersöks, vilka eventuellt kan användas till viss del, men slutsatsen är att kompenseringsutrustning i form av reaktorer behöver installeras om inmatningen av reaktiv effekt mot överliggande nät ska kunna kompenseras. Rimliga teknikval för kompensering är att antingen installera fasta reaktorer vilka kan kombineras till olika nivåer av kompensering, alternativt att en reglerbar reaktor, förslagsvis av typen variabel shuntreaktor (VSR) installeras. I arbetet redovisas även de krav kring reaktiv effekt som ställs upp i två av EUs nya nätföreskrifter och som eventuellt kan påverka Umeå Energis elnät. / This project has its background in the fact that Umeå Energy has observed a higher amount of capacitive reactive power that is directed upwards in the power grid. It is a common tendency that the character of a power grid is becoming more capacitive, due to certain changes that are made in the grid. Important contributory causes are an increase of the amount of cable and an increase of the voltage level. An analysis is made of the flow of reactive power in the local power grid. A main conclusion is that the reactive power consumption on substation level in many cases is decreasing in the summer season, and in some cases the net contribution is capacitive. During the critical time of year there is an contribution of capacitive reactive power to the superior grid of up to 30 MVAr, with a lack of compensation equipment in the local grid. Calculations on planned cables in the grid on 45 kV and 145 kV level indicate on a future contribution of reactive power of about 17 MVAr. Allready existing components in the local grid that can contribute to compensation of the excess of reactive power are mentioned, but the conclusion is that new equipment for compensation needs to be installed to be able to decrease the contribution to the superior grid. Suitable choices of equipment are either reactors with fixed amounts of MVAr, which can be combined to different levels of compensation, or alternatively one reactor which has a variable amount of MVAr, a so called VSR (Variable Shunt Reactor). The requirements concerning reactive power in two of the new grid codes on EU level are examined. Theese can possibly affect the power grid of Umeå Energy.

På grund av ökad kablifiering i Umeå Energis nät samt ett avtal med regionnätsägaren som kommer att prissätta inmatning av reaktiv effekt i anslutningspunkten, har behovet av kompensering av reaktiv effekt aktualiseras. Denna rapport skall undersöka de reaktiva effektflödena i 145 kV-nätet, undersöka optimal kompenseringsutrustning samt optimal placering av kompensering. De reaktiva effektflödena i nätet beräknades både med och utan projekterad kablifiering. Vilket skulle ge upphov till ca 30 respektive 60 MVAr. De första jämfördes med timvärden från anslutningspunkten till regionnätsägaren. Detta verkar korrespondera med den maximala reaktiva effektproduktionen under 2016. Med denna jämförelse samt beräkningar av nätet efter kablifiering, gjordes en uppskattning på framtida kompenseringsbehov. Under undersökningen har det visat sig att två stycken Variabla shunt reaktorer skulle vara en lämplig lösning för detta problem. Tre lösningsförslag tas upp i denna rapport. Lösningsförslag 1: 1st 55-62 MVAr VSR at F-Stn 15 och 1st (Storlek bestäms senare) MVAr i F-Stn 30. Lösningsförslag 2: 30-40 MVAr VSR i F-Stn 15 samt 1st 30-40 MVAr i F-Stn 30. Lösningsförslag 3: 1st 30-40 MVAr VSR i FStn 15 samt 1st 30-40 MVAr i F-Stn 10. / Due to an increase in cables and voltage levels in Umeå Energi’s power grid and consequently an increase in reactive power production, coupled with an agreement with the regional power grid owner whom will start to charge money for reactive power flow up into their grid. And thus the need for compensation of reactive power has been actualized. The reactive powerflow in the grid was calculated with and without planned cable installations. Which would give rise to about 30 and 60 MVAr respectivly. The first of the two was compared to the measurement of the reactive power flow at the connection point of the regional grid owner. This seems to correspond to the maximum reactive power production under 2016. Using this comparison with the calculations of the grid, post cable installation, an estimation was made regarding the future compensation needs. During this inquiry it became clear that two Variable Shunt Reactors would be the optimal solution for this problem. Three solutions has been produced in this report. Solution 1: 1 55-62 MVAr VSR in Substation 15 and 1 TBD MVAr VSR in Substation 30. Solution 2: 1 30-40 MVAr VSR in Substation 15 and 1 30-40 MVAr VSR in Substation 30. Solution 3: 1 30-40 MVAr VSR in Substation 15 and 1 30-40 MVAr VSR in Substation 10.

Denna kvantitativa studie undersökte om det var möjligt att kategorisera mordbrännares aggression som instrumentell eller reaktiv utifrån Cornells (1996) kodningsguide. Det huvudsakliga syftet med studien var att tillföra en förståelse om hur teorin gällande reaktivt och instrumentell aggression kan tillämpas när det gäller mordbrännare, och därmed även förhoppningsvis utöka användningsområdet för teorin. Studien bygger på 87 fällande domar från Sveriges hovrätter där gärningspersonerna blivit dömda för försök till mordbrand, mordbrand alternativt till grov mordbrand mellan år 2017-2018 från två av hovrätterna och mellan 2016-2018 från fyra av hovrätterna. Domarna bedömdes av två oberoende bedömare, tillika författarna av denna studie. Med en hög interbedömarreliabilitet visade resultatet av undersökningen att det var möjligt att skilja reaktiva gärningspersoner från instrumentella. Variablerna planering och målinriktning förekom i större utsträckning hos de gärningspersoner som klassades som instrumentella, medan variablerna provokation och känslomässig upphetsning oftare förekom hos reaktiva gärningspersoner. Sambanden mellan variablerna omfattning, relation samt ställning i skuldfrågan och typ av aggression var däremot ej signifikanta. Vidare implikationer av studien visar ett utökat användningsområde för Cornells (1996) kodningsguide, men att det finns skäl till att kritisera den dikotoma klassificeringen. Ett alternativ kan vara att utöka klassificeringen, alternativt att för just mordbrännare använda sig av Canter och Fritzons (1998) kodningsguide som är speciellt framtagen för mordbrännare, men har vissa likheter med Cornells (1996).

Microproduction, also called distributed generation, is something that has become more and more popular in the electric grid. Microproduction can however lead to unacceptable performance if several units are installed in the same low voltage network. It is therefore good to know a limit where the performance of the low voltage network becomes unacceptable based on given parameters. This limit is usually called hosting capacity. In this report the hosting capacity with respect to voltage and current have been studied in three low voltage networks which are located in Falu Elnäts concession area. This has been done by simulations in a GIS-program where critical times of the grid have been simulated. When the hosting capacity had been decided attempts have been made to increase the hosting capacity with four different measures. The measures examined are line gain, tap changer, reactive compensation and voltage regulation in the form of MPV. For the investigated network the hosting capacity varied virtuously. For all three grids were too high voltage during low load with maximum power production however the reason that the performance of the grid became unacceptable. The reasons that the voltage became unacceptable at different amounts of microproduction depends mainly on four things. These were the voltage in the substation, the amount of customers in the grid, the quality of the lines and the line length between the customer and substation. The best measure to increase the hosting capacity in a net is line gain in the most of the cases. Tap changer and the voltage regulator MPV are however two other measures that are recommended, but mainly as temporary solutions. Reactive compensation on the other hand is something that isn’t recommended based on this report.