Denna rapport innehåller en utredning av effektflöden på Uddevalla Energi Elnät AB:s mottagningsstationer och optimering av driftläggning för dess effektkondensatorbatterier och transformatorer. Uddevalla Energi Elnät AB har sedan 30 år haft effektkondensatorbatterier inkopplade nästan hela året och dessa behöver av åldersskäl snart bytas ut. Uddevalla Energi Elnät AB har därför behov av nya rutiner för driftläggning av effektkondensatorbatterier efter det att Svenska Kraftnät och Vattenfall AB har infört nya regler för de reaktiva effektflödena i elnätet. I utredningen om effektkondensatorbatterier har det gjorts en investeringskalkyl med tre alternativ för inköp. Alternativ 1 med central faskompensering på mottagningsstation, alternativ 2 med faskompensering på mottagningsstation kompletterat med faskompensering på abonnentstationer och alternativ 3 med lokal faskompensering på abonnentstationer.  Det framkom i utredningen att alternativ 2: Central faskompensering kompletterat med faskompensering på abonnentstationer är mest lämplig att genomföra.   Det har tidigare konstaterats att det under delar av året har varit låg belastning på några av mottagningsstationernas transformatorer. Det har aldrig utretts om det är lönsamt att stänga av den ena transformatorn under hela eller delar av året. I utredningen om driftläggning av transformatorerna på mottagningsstationerna har det beaktats tre alternativ. Ett alternativ innebär att en transformator körs i tomgång utan last och ett alternativ med en helt avstängd transformator. Det tredje alternativet är att inte göra någon förändring. I utredningen framkom det att det mest lämpliga är att inte göra någon förändring eftersom riskerna med avstängning är större än den ekonomiska vinsten på c:a 101000 SEK. / This report contains a study of power flows in Uddevalla Energi AB receiving stations and optimization of the operation control of its power capacitor batteries and transformers. For the past thirty years, Uddevalla Energi AB has employed power capacitor batteries almost all year around and these need soon to be replaced due to ageing. Uddevalla Energi Elnät AB has a need for new procedures for the operation control of the power capacitor batteries following new regulations introduced by Svenska Kraftnät and Vattenfall AB for reactive power flows on the grid. In the study of power capacitor batteries, there has been an investment calculation with three alternative purchase options. Option one is central phase compensation at the receiving station, option two is phase compensation at the receiving station supplemented with phase compensation at subscriber stations and option three is a local phase compensation at subscriber stations. The investment calculation shows that the second option: Central phase compensation supplemented with phase compensation at subscriber stations is the most favourable to implement. It has previously been found that, during certain times of the year, there has been a low load on some of the transformers of the receiving stations. It has never been investigated if it is profitable to turn off one of the transformer for the entire, or part of the year. In the investigation of the operation control of the transformers at the receiving stations, three alternatives have been considered. One alternative is that one transformer is in idle operation without load, the second alternative is that one transformer is completely turned off. The third alternative is to make no change. The study showed that the preferred alternative is to make no change, because the risks of turning off transformers are greater than the economic gain, that is approximately 101000 SEK.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex. via intelligenta kontrollsystem, kraftelektronik och energilager. I den här rapporten undersöks hur mycket vindkraft som kan anslutas till ett svagt elnät då principer för smarta elnät tillämpas och för att se om kostnaden blir lägre än anslutning via konventionella nätförstärkningsmetoder. Det svaga elnätet som studien bygger på ligger i Tidaholm. Vindkraftseffekten som ska anslutas är på 62 MW. Begränsningar i befintliga regionnätets ledningar gör att 60,3 MW kan anslutas med principer för smarta elnät, fast det finns flera skäl till att anta att den fulla mängden vindkraft går att ansluta. Detta till en kostnad som väsentligt understiger kostnaden att förstärka nätet på konventionellt sätt, kostnadsbesparingen uppgår till ca 58 % eller ca 95 Mkr.

Vid SSABs anläggning i Borlänge byggdes 2019 den kontinuerliga glödgningslinjen ut då det installerades ett nytt induktionsvärmesystem för uppvärmning och bearbetning av höghållfast stål. Efter installationen har man velat utreda hur vida den nya induktionsvärmeanläggningen påverkar elkraftssystemet och dess komponenter med belastning från reaktiv effekt och övertoner. Uppgiften har varit att analysera behovet av faskompenseringsutrustning för kabelförbandet i anslutning till anläggningen och huvudtransformatorn som förser det aktuella nätavsnittet med kraft. För att veta hur systemet påverkas av de nya lasterna har mätningar av elkvaliteten utförts på det aktuella nätavsnittet. För reglering av temperatur och effekt används frekvensomriktare där tidigare forskning visar att likriktarsteget alstrar övertoner. Resultatet visar att den reaktiva effekten i systemet är av betydande storlek, men att övertonsnivåerna ligger inom gränsvärdet för elkvalitetsstandard. Det rekommenderas fler mätningar för att kunna ge säkra rekommendationer till åtgärder utifrån resultatet i detta arbete.

Reaktiv programmering är ett programmeringsparadigm som har utvecklats för att underlätta byggande av händelsedrivna reaktiva applikationer. Dess förespråkare hävdar att det kan leda till ökad kodkvalitet, men få studier har utförts för att underbygga dessa påståenden empiriskt. Denna studie syftade till att undersöka skillnaden i kodkomplexitet och kodläsbarhet mellan traditionell imperativ programmering och reaktiv programmering. En fallstudie utfördes där koden för ett befintligt öppen källkodsprojekt omstrukturerades, vilket resulterade i en imperativ version och en reaktiv version av samma kod. Verktyg för statisk källkodsanalys användes för att undersöka om några förändringar i kodläsbarhet och kodkomplexitet kunde upptäckas. Vidare diskuteras huruvida resultaten av den senaste teknikens läsbarhetsmätvärden ger en exakt förutsägelse av kodläsbarheten i reaktiva kodbaser, eller om kanske dessa mätvärden behöver modifieras för att göra dem tillämpliga på det reaktiva paradigmet. Våra resultat visar att läsbarheten påverkades negativt av reaktiv programmering när den mättes med senaste teknikens läsbarhetsmätvärden, men kodkomplexiteten minskades betydligt. / Reactive programming is a programming paradigm that has been proposed to facilitate building eventdriven reactive applications. It is claimed by its proponents to increase code quality, but few studies have been performed to substantiate these claims empirically. This study aimed to explore the difference in code complexity and code readability between traditional imperative programming and reactive programming. A case study was performed where the code of an existing open source project was restructured, resulting in an imperative version and a reactive version of the same code. Static analysis tools were used to investigate if any changes in code readability and code complexity could be detected. Furthermore, it is discussed whether the results of the state-of-the-art readability metrics give an accurate prediction of code readability in reactive code bases, or if perhaps these metrics need to be modified to make them applicable to the reactive paradigm. Our findings show that the readability was negatively affected by reactive programming when measured with state-of the-art readability metrics, however code complexity was decreased significantly

Elga är en verksamhet i Partille som tillverkar svetselektroder. För ungefär tio år sedan utförde Elektra Elteknik ett ställverksutbyte hos Elga och bytte samtidigt ut en av deras två matande transformatorer. Nu har Elga planer att byta, alternativt ställa av den äldre transformatorn som börjar nå slutet av sin förväntade livslängd, innan den börjar skapa problem för verksamheten. I samband med detta har de beställt en grundlig undersökning av driftläget med avseende på effektuttag och elkvalitet i anläggningen av Elektra Elteknik vilket också är själva syftet med denna rapport. För att få tillgång till den data som krävs för att utföra en analys över verksamhetens nät används mätinstrumentet SPQfx tillverkad av Metrum. Detta är ett klass A instrument enligt standarden IEC 61000-4-30. Det ska utföras två separata mätningar, en i anslutning till varje transformator, för att kunna analysera hela verksamhetens nät. I resultatdelen av denna rapport presenteras resultaten från mätningarna i form av grafer och tabeller från mätinstrumentets mjukvara. Grafer från elkvalitetsmätningen bifogas som en bilaga i appendix. I diskussionsdelen i denna rapport analyseras resultaten mera i detalj. Genom analysen kommer relevant information erhållas för att kunna dra de korrekta slutsatserna. / Elga is a company in Partille who manufactures welding rods. About ten years ago, Elektra Elteknik did a switchgear replacement and simultaneously replaced one of Elgas two transformers. Elga is now thinking about replacing or decommissioning the older transformer, which is starting to reach the end of its expected life span, before it starts creating problems for the power supply system. Therefore, Elga has requested a thorough investigation of the operating state of the power supply system in regards of power and electrical quality which is the purpose of this paper. To gain access to the data required to perform an analysis over the power supply system an according to IEC 61000-4-30 class A measuring device, the SPQfx manufactured by Metrum, was used. Two separate measurements are to be performed, one from each of the transformers, to be able to conduct a complete analysis of the company’s power supply system. The results are presented in the form of graphs and charts from the measuring devices software in the result-part of this paper and are analyzed in the discussion-part. Through the analysis, the relevant information to be able to make an assessment according to the papers purpose will be made.

Denna fallstudie avser att studera ifall arbetssättet med veckostruktur främjar ett proaktivt agerande för arbetsledare inom byggproduktion. Studien är genomförd på byggentreprenadföretaget Skanska Sverige under produktionsprocessen av ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, Nacka. Hantering av tidsbrist, både i såväl arbetet som i privatlivet, är en av de största utmaningarna som människor idag upplever. Om en ledare upplever brist på tid behöver ledarens vardag i ett första steg struktureras upp. En veckostruktur kan ses som ett verktyg för att öka ledares förfogande över sin arbetstid vilket främjar ett proaktivt arbetssätt. Proaktivitet är ett sätt att agera, där en ledare som är proaktiv agerar i förväg och planerat utifrån vad som ska ske framåt i tiden. Det proaktiva arbetssättet medför att ledaren planerar och kanske bättre kan förutse innan händelser sker. Ett omfattande problem för arbetsledare med veckostrukturer är att lyckas följa dem. Behovet av en veckostruktur inom byggproduktion existerar eftersom det skapar en grundstruktur kring arbetsledarens agerande, dvs. konkret vad arbetsledaren ska genomföra under en arbetsdag enligt sitt uppdrag. Avsaknaden av en fungerande veckostruktur medför att en för stor del av arbetsledarens arbetstid kräver improvisation, motsvarande oönskat reaktivt agerande där arbetsledaren agerar efteråt något har inträffat. Studien genomfördes som en fallstudie. Fallet som studeras är om veckostruktur som arbetssätt ökar en arbetsledares planerade proaktiva arbetstid och ifall detta på kort sikt leder till en bättre balans mellan planerad och oplanerad samt proaktiv och reaktiv arbetstid. Fallstudiens formuläruppdelning innebar att primärdata insamlades via både kvantitativa strukturerade enkäter och via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Tidsstudien pågick i sex veckor och studerade ett bekvämlighetsurval beståendes av sex arbetsledare inom byggnadsproduktion; samtliga verksamma inom samma företag och bostadsprojekt i Stockholm. Enkäten besvarades veckovis under hela tidsstudien vid totalt sex mättillfällen och intervjuer hölls vid två tillfällen. Studiens slutsatser påvisar att veckostruktur som arbetssätt ökar arbetsledarens proaktiva planerade arbetstid. 58 procent strukturerad arbetstid per vecka har i studien kunnat påvisats är möjligt att uppnå. Detta värde har baserats efter ett aritmetiskt medelvärde på respondenternas upplevelse av uppnådd del strukturerad tid per vecka. Vidare utifrån tidsstudien ser man flera indikationer som påvisar att konsekvenserna som reaktiva oplanerade aktiviteter medför minskar. Detta antyder på ett minskat reaktivt och ett ökat proaktivt agerande då andelen strukturerad arbetstid ökar. Av den anledningen kan man dra slutsatsen att arbetsledaren når en bättre balans mellan reaktiv och proaktiv arbetstid på kort sikt genom införandet av en veckostruktur som ökar den strukturerade arbetstiden. / This case study intends to study if a weekly planning structure promotes proactive behavior for supervisors in construction management. The study was conducted at the construction company Skanska Sweden AB during the production process of a new construction project in Stockholm, Nacka. Managing time constraints, both in work and in private, is one of the biggest challenges that people today face. If a supervisor experiences daily time constraints he or she must, as a first step, structure their time planning. A weekly planning structure can be used as a tool to increase the availability of supervisors’ working hours, which promotes a proactive working procedure. Proactivity is a way of acting, where a supervisor who is proactive acts in advance and plans on what will happen in the future. The proactive approach entails that the supervisor plans and anticipates before events occur. An extensive problem with weekly structures is to succeed in following them. The need for a weekly planning structure in construction management exists because it creates a basic structure for the supervisor's behavior, ie. concrete what the supervisor should accomplish during a working day according to his or her assignment. The lack of a functioning weekly planning structure entails that too much of the supervisor ́s work requires improvisation, corresponding to undesirable reactive behavior where the supervisor acts after something has happened. The study was conducted as a case study. The studied case is about weekly planning as a working procedure and if this procedure increases a supervisor’s planned proactive time, then this can, in the short-term, lead to a better balance between planned and unplanned time as well as proactive and reactive time. The case study’s mixed-mode survey methods meant that primary data was collected via both quantitative structured surveys and qualitative semi-structured interviews. The time study was carried out over a six-week period and studied a convenience sampling consisting of six supervisors in building production; all operating within the same company and the same building project in Stockholm. The questionnaire was answered weekly during the entire study on a total of six measuring occasions. The interviews were held on two occasions. The study's conclusions show that a weekly planning structure as a working method increases the supervisor's proactive planned working hours. Fifty-eight percent of structured working hours per week has been shown in the study to be achievable. This value has been based on an arithmetic mean value of the respondents' experience of the achieved structured time per week. Furthermore, based on the time study, there are several indicators that the consequences of reactive unplanned activities are diminishing. This suggests a decrease in reactive and increased proactive behavior as the proportion of structured working time increases. For this reason, it can be concluded that the supervisor achieves a better balance between reactive and proactive working hours in the short term through the implementation of a weekly structure that increases the structured working time.

The field of knowledge in project management has developed strongly in recent years, but it is rarely explained that a project succeeds without encountering one or more problems along the way. There can also be delays or overruns of the budget, but also about the projects being carried out according to expectations that have been set for the project. This is something that is described as costly for companies and will be negatively affected by the project. One of the reasons why a project faces these problems is that the project manager has not managed to identify the internal and external risks that could conceivably affect the outcome of the project negatively and has also not managed to implement successful strategies that proactively and reactively manage these. Project managers need help finding ways to identify potential future problems and to deal with them both proactively and reactively. Since previous studies have mainly focused on the reactive part and both parts are needed to be able to manage the changing and uncertain environment the project is in and thus minimize the risk of the project failing, this study examines whether there is a relationship between the degree of use of proactive and. reactive strategies and project performance. The study is therefore based on a quantitative method where the data collection took place through a quantitative survey where the respondents were people who worked within projects with knowledge of the development of proactive and reactive strategies as well as knowledge of the project's achievements. The result showed that the regression model was not significant. The conclusion is that there is no support for proactive and reactive strategic flexibility together in predicting project performance.Furthermore, the results of planning, structure, risk analysis, and environmental analyses, setting up a longer timetable, and preparing for multiple solutions were considered to be mainly used as proactive strategies. Furthermore, for an agile and flexible way of working, status reports and reconciliations as well as openness and transparency were used as reactive strategies. / Kunskapsområdet inom projektledning har utvecklats kraftigt senaste åren men det förklaras sällan som att ett projekt lyckas utan att stöta på ett eller flera problem på vägen. Det kan handla om förseningar eller överskridande av budget men också om att projekten inte uppnår de förväntningar som satts på projektet. Det här är något som beskrivs kostsamt för företag och som beskrivs påverka utfallet av projektet negativt. En av orsakerna till att ett projekt bemöter dessa problem är att projektledare inte har lyckats identifiera de interna och externa risker som kan tänkas påverka utfallet av projektet negativt och har heller inte lyckats implementera framgångsrika strategier som proaktivt och reaktivt hanterar dessa. Projektledare behöver därför hjälp med att hitta sätt att identifiera potentiella framtida problem och att hantera dessa både proaktivt och reaktivt. Eftersom tidigare studier främst har fokuserat på den reaktiva delen och båda delarna behövs för att kunna hantera den föränderliga och osäkra miljön projektet befinner sig i och därmed minimera risken att projektet misslyckas, undersöker denna studie om det finns ett samband mellan grad av användning av proaktiva respektive reaktiva strategier och projektprestation. Studien baserades därför på en kvantitativ metod där insamlingen av data skedde genom en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna var personer som arbetade inom projekt med kunskap om utveckling av proaktiva och reaktiva strategier samt kännedom om projektens prestationer. Resultatet visade att regressionsmodellen inte var signifikant. Slutsatsen är att det inte ges något stöd för att proaktiv och reaktiv strategisk flexibilitet tillsammans predicerar projektprestation. Vidare visade resultatet att planering, struktur, riskanalyser och omvärldsanalyser, sätta upp en längre tidsplan och förbereda för flera lösningssätt ansågs främst användas som proaktiva strategier. Vidare användes främst ett agilt och flexibelt arbetssätt, lägesrapporter och avstämningar samt öppenhet och transparens som reaktiva strategier.

Hållbarhet och specifikt långsiktig hållbarhet är en viktig del av dagens företag. Hur arbetet utförs varierar från företag till företag, något som är vanligt förekommande är att företag använder sig av miljöstrategi där den kan vara reaktiv eller proaktiv.  Studiens övergripande syfte är att skapa förståelse för tillverkningsföretags hållbarhetsarbete och hur det kan relateras till legitimiteten hos tillverkningsföretag. Den teoretiska referensramen grundar sig på miljöstrategi och legitimitetsteori. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor använde studien sig av semistrukturerade intervjuer där tio olika tillverkningsföretag intervjuades. Resultatet skapades genom bearbetning av transkriberade data från intervjuerna där proaktiva och reaktiva karaktärsdrag togs upp. Analysen består av tematisk analys där med hjälp av referensramen analyserades och tolkades de olika uttrycken från respondenterna för att kunna kontextualisera hur företagen använde sig av en reaktiv eller proaktiv miljöstrategi.  Resultatet från denna studie visar på att av de intervjuade företagen använde alla sig av en proaktiv miljöstrategi i olika utsträckning och studien visar även på att i majoriteten av fallen uppstod det en positiv inverkan på legitimiteten genom att använda sig av ett långsiktigt hållbarhetsarbete och en minoritet av fallen fanns det ingen inverkan alls på grund av att deras långsiktiga hållbarhetsarbete nyligen initierats och effekter ännu inte uppstått på legitimiteten.

Övik Energi Nät has an agreement with Vattenfall where Övik Energi Nät is entitled to a certain amount of generation of reactive power and a certain amount of consumption of reactive power. This agreement applies to two distribution stations located on each side of the city.This report will propose ways of how and where it is suitably to install phase compensation equipment in Övik Energis Nät, to correct the occasions when it overleaps the maximum peak allowed of reactive power.The report will also point out problems that can appear with connecting a capacitor battery and how to avoid these problems.There is a generator that generates an effect of 5 MVAr (capacitive) and at the times when the generator is not operating the reactive power overleaps the maximum peak allowed. With this knowledge there is a belief that a capacitor battery with 5 MVAr would be suitable to install to compensate when the reactive power overleaps the maximum peak allowed.

Ystad Energi har ansvaret över elnätet i Ystads kommun. Med ökande efterfråga om el har samhället blivit sårbart. Därför jobbar myndigheterna och elleverantörer alltid för att säkerställa en trygg och säker elleverans. Variationer i energibehovet under de olika årstider sätter elsystemet i en svår situation gällande elleveranssäkerhet. Ystad Energi har noterat att elnätet matar ut reaktiv effekt mot överliggande nät under sommarperioden. Vilket kan påverka förlusterna och systemets drifttillstånd i både lokal – och regionnät. Därför fokuserar detta arbete på att utföra analyser av reaktiv effekt i nätledningarna som ligger mellan fördelningsstationerna och nätstationerna, d.v.s. i 10.7 kV – nivå av den s.k. distributionsnätet. För att minska elavbrott i systemet på grund av väder och annan yttre påverkan har Ystad Energi grävt ner alla ledningar i nätet. Datainsamlingen från Ystad Energi visar att den reaktiva effektinmatningen ökar mest under sommaren jämfört med andra årstider. Utifrån vetenskapliga teorier och tidigare arbeten anses kablifiering som en viktig orsak till reaktiv effektinmatning i ett elsystem. Datainsamlingen visar även avsevärda variationer i energiförbrukningen mellan vinter- och sommarhalvåret, där energiförbrukningen är mycket lägre under sommaren på grund av klimatet och livsstilen. Därför leder detta till spänningsförhöjning i elnätet som vidare kan leda till kapacitiv reaktiv effektgenerering. I arbetet utförs även analyser på nätet med anslutna produktionsanläggningar såsom vindkraft som kan påverka effektflödet i nätet. Rapporten skall presentera vilka möjliga lösningar som kan vara lämpliga för att minska den reaktiva effekten i nätet. Kraven som ställs från myndigheterna kring reaktiv effekt redovisas även i rapporten. / Ystad Energy is responsible for the power grid in Ystad municipality. With increasing demand for electricity, society has become more vulnerable. Therefore, authorities and electricity suppliers always work to ensure safe and secure electricity supply. Variations in energy demand and climate change put the electrical system in a difficult situation regarding electricity supply safety. Ystad Energy has noted that the power grid has high values of reactive power over a part of year, which may affect the losses and system operating conditions in both local and regional networks. Therefore, this work focuses on performing reactive power analysis in the power cables located between the high voltage substations and the low voltage substations, i.e. in the 10.7 kV level of the distribution network. All overhead lines in Ystad municipality are already buried in the ground to reduce line faults in the system due to weather and other influences. The data collection from Ystad Energy shows that the reactive power input increases most during the summer. Underground cables are considered an important cause that contributes to reactive power input in an electrical system. Data collection also shows significant variations in energy consumption between the winter and summer months, where energy consumption is much lower in the summer due to the climate and human habits. Therefore, this leads to a voltage increase in the mains that can further lead to a capacitive reactive power generation. In the project, an analysis of the power grid has been performed, considering the current grid topology. Simulations of different scenarios with production plants, such as wind power, which can affect the power flow in the network, are also carried out. It was proved that the reactive power in the grid is produced by the underground cables. The report also presents some possible solutions that may be appropriate to reduce the reactive power in the network.