Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen. Det är därför av intresse att genomföra en studie för svenska börsnoterade fastighetsföretag. Det behövs för att skapa ett ramverk, vilket kan hjälpa externa intressenter att förstå, upptäcka och förebygga beteenden som ger upphov till EM. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM hos svenska börsnoterade fastighetsföretag. Vidare har studien även som syfte att kartlägga sammansättning av företagens fastighetsportföljer. Estimera EM för fastighetsföretagen och studera hur fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Studien har även som syfte att undersöka hur EM påverkar fastighetsföretagens finansiella rapportering i avseende på tillförlitlighet och relevans. Teori: De teorier som använts i studien baseras på tidigare EM-studier, orsaken är att vi avser att använda de mest relevanta teorierna för att besvara studiens problemformulering. Studiens teoretiska referensram omfattas av; 1) EM 2) informations asymmetri, 3) earnings quality, 4) principal-agent teorin, 5) stewardship teorin, 6) signaleringsteorin och 7) prospect-teorin. Vidare beskrivs fastighetsmarknaden. Metod/Data: Studien baseras på en kvantitativ metod, en deduktiv ansats och ett objektivistiskt synsätt. Vi har inhämtat data från finansiella databaser och från fastighetsföretagens finansiella rapporter. I de finansiella rapporterna har vi manuellt inhämtat data för sammansättningen av fastighetsportföljerna utifrån fastighetskategori och fastighetsregion under åren 2005-2013. Vidare har vi skattat två kategorier av EM, accruals management (AM) och real activities manipulation (RAM). Vi har sedan skattat fastighetsportföljens inverkan på benägenheten till EM. Resultat/analys: Skattningarna av AM och RAM är i likhet med tidigare studier. Vidare tenderar fastighetsportföljen utifrån fastighetskategori att uppvisa flertal signifikanta resultat i jämförelse med fastighetsportföljen som baseras på fastighetsregion. Sammansättningen av företagens fastighetsportföljer tenderar att utgå ifrån en fastighetskategori i en fastighetsregion, vilket innebär att fastighetsföretagen tenderar att förvalta, äga och utveckla en viss fastighetskategori i en viss region. Slutsatser: I studien har vi kommit fram till att fastighetsportföljen tenderar att påverkar benägenheten till EM. Det innebär att traditionella teorier inom EM även bör beakta att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Utifrån resultatet konstaterar vi att tillförlitlighet och relevans i den finansiella rapporteringen minskar. Studiens resultat kan förklaras utifrån fastighetsrelaterade marknadsfaktorer.

[EN] This research presents a new methodology to evaluate the development trends of the residential trade and industry up until 2050. In the first step available data are analysed for the period 1970 - 2050. In the second step an expert assessment based on the Analytic Hierarchy Process (AHP) methodology is integrated to reflect the estimation of various expert forecasts of the future. The AHP methodology is based on different variables in the fields of demographic, social-environmental as well as build-quality characteristics to imply a widespread perception of the portfolio mix of habitations in 2050. There will mainly be a focus on several European Union countries with potential future-shrinking populations like Bulgaria, Estonia, Germany, Hungary, Latvia, Lithuania, Poland, Romania and Slovakia. Furthermore, they will be compared with Spain whose population is expected to increase. / [ES] Esta investigación presenta una nueva metodología para evaluar las tendencias de desarrollo del comercio y la industria de viviendas hasta el año 2050. En la primera etapa, los datos disponibles son analizados para el período 1970 hasta 2050 con el fin de establecer las tendencias generales de los mercados de bienes raíces en la Unión Europea. En el segundo paso se integra una evaluación de expertos sobre la base de la metodología analítica Hierarchy Process (AHP) para reflejar la estimación de las distintas previsiones de los expertos. La metodología AHP se basa en diferentes variables en los campos de la demografía, las características de calidad de construcción ambientales, así como sociales. El objetivo es inferir la percepción generalizada de la mezcla de la cartera de viviendas en 2050. El enfoque se ha desarrollado sobre varios países de la Unión Europea con un previsible descenso demográfico futuro: Bulgaria, Estonia, Alemania, Hungría, Letonia, Lituania, Polonia, Rumania y Eslovaquia. Además, se comparan con España cuya población se espera que aumente en el futuro. / [CA] Aquesta recerca presenta una nova metodologia per avaluar les tendències de desenvolupament del comerç i la indústria d'habitatges fins a l'any 2050. En la primera etapa, les dades disponibles són analitzades per al període 1970 fins a 2050 amb la finalitat d'establir les tendències generals del mercat de béns inmobles en la Unió Europea. En el segon pas s'integra una avaluació d'experts sobre la base de la metodologia Analytic Hierarchy Process (AHP) per reflectir l'estimació de les diferents previsions dels experts. La metodologia AHP es basa en diferents variables en els camps de la demografia, les característiques de qualitat de construcció ambientals, així com socials. L'objectiu és inferir la percepció generalitzada del mix de la cartera d'habitatges en 2050. L'enfocament s'ha desenvolupat sobre diversos països de la Unió Europea amb un previsible descens demogràfic futur: Bulgària, Estònia, Alemanya, Hongria, Letònia, Lituània, Polònia, Romania i Eslovàquia. A més, es comparen amb Espanya la població del qual s'espera que augmenti en el futur. / Preuss, M. (2016). Enlargement for residential trade and industry portfolio valuation and optimisation within the framework of the demographic development in the European Union [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/64068

Real estate is an attractive asset class in the mixed-asset portfolio due to favorable risk return characteristics and low correlations with other asset classes like stock and bonds. Unlike financial assets, real estate is a physical asset where large lot sizes/indivisibility, heterogeneity, low liquidity and high transaction costs make applying financial models like modern portfolio theory (MPT) challenging. Optimal allocations to real estate found in literature are generally lower than actual allocations by investors and portfolio managers indicating there are aspects of the application of MPT to real estate that are not fully understood. Since management of real estate is costly and requires expert skills, the question on whether to outsource property management functions is of paramount interest for the real estate industry. The aim of the thesis is to contribute to the literature on strategic decisions for real estate investors on allocation and management, Apart from reviewing literature relevant for strategic decisions at different levels and using a top-down approach to illustrate how selected allocation and management decisions are connected, four separate empirical studies are made to investigate the nature of selected strategic decisions for real estate investors. / <p>QC 20170515</p>

Made available in DSpace on 2015-05-14T12:09:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 parte1.pdf: 1889710 bytes, checksum: a173fa12e136e0893e402eea33c32629 (MD5) Previous issue date: 2008-09-30 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This work analyzes the constructive actuations of the Real Estate Portfolio of Montepio Paraiba State in the statal housing production in the city of João Pessoa, from 1932 to 1963, established between the institutional designation for the production of housing in benefit of the public functionalism and its last popular realization before the work of BNH. Through exhausting documental research, done in local collections and especially through the newspaper A União , official record of the realizations of the state executive, data was found regarding the realizations of the housings by the institution, identifying the groups of popular housing and later on classifying the built unities and the reconstitution of the house plans and the front elevation. And through the study of the introduction of these popular units and of most of the residential housings, as were called the houses that were built separately and that were not considered popular, we managed to determine the relation between the built patrimony by Montepio and the urban evolution of João Pessoa. And even without grand urbanistic plans or big aggregations as other federal institutions, the Montepio consolidated the residential use in the central region of the city, near Solon de Lucena Park; Attracted the interest of the government to the installation of infra-structure after the introduction of the cities and aggregations although the statal response took more time; it was responsible for the initial incursions in districts like Torre and Expedicionários that later on would become residential districts through the doings of other public institutions and, finally, consolidated the peripheral introduction of the statal housings with the construction of the State public employees city in the district of Oitizeiro. / Esta dissertação objetiva o exame da atuação construtiva da Carteira Imobiliária do Montepio do Estado da Paraíba na produção estatal de habitação na cidade de João Pessoa, de 1932 a 1963, período estabelecido entre a designação da instituição para produção de moradias em benefício do funcionalismo público até a última realização popular dela antes do exercício do BNH. Através de exaustiva pesquisa documental, realizada em acervos locais e tendo como principal fonte o Jornal A União, registro oficial das realizações do poder executivo estadual, foram recolhidos dados sobre as realizações habitacionais do instituto, possibilitando a identificação das suas vilas e conjuntos populares e posteriormente a classificação das unidades construídas e a reconstituição da planta e fachada originais. E pelo estudo da implantação das unidades populares e das casas residenciais, como eram chamadas as casas que eram construídas isoladamente e não tinham caráter popular, conseguimos determinar a relação entre o patrimônio edificado pelo Montepio e a evolução urbana de João Pessoa. E mesmo sem avassaladores planos urbanísticos ou grandes conjuntos como os de outros institutos federais, o Montepio consolidou o uso residencial na região central da cidade, próxima ao Parque Solon de Lucena; atraiu o interesse do governo para provisão da infraestrutura após a instalação das vilas e conjuntos embora as respostas estatais tenham sido comumente mais demoradas; foi responsável pelas incursões iniciais em bairros como Torre e Expedicionários que mais tarde se firmariam como bairros residenciais pela ação de outros institutos também públicos e, finalmente, consolidou a implantação periférica de habitação estatal ao conceber a Cidade do Funcionário Público Estadual no Bairro de Oitizeiro.

Kapitalstrukturen hos svenska fastighetsbolag har sedan finanskrisen år 2007–2008 förändrats avsevärt. Framför allt genom en ökad mängd marknadsfinansiering i form av obligations- och certifikatslån men även genom hybridkapital såsom D- och preferensaktier. Det har skapat nya vägar och strategier för fastighetsbolag att genom sin kapitalstruktur påverka utvecklingen på bolaget. Bolagen har genom de nya finansieringsalternativen nått ut till nya typer av investerare som tidigare inte var aktiva på den svenska fastighetsmarknaden. Det finns dock andra aktörer än fastighetsbolagen själva som påverkar hur deras kapitalstruktur ser ut. Investerare, kreditvärderingsinstitut, finansinspektionen och banker är några av de aktörer som är med och influerar fastighetsbolagen. Studiens syfte är att undersöka svenska fastighetsbolags kapitalstruktur och huruvida kapitalstrukturen påverkas av bolagens fastighetsbestånd. Studien undersöker även hur finansieringstrender och marknadsföreteelser påverkar fastighetsbolags tillgång på kapital. Målsättningen med studien är att dra slutsatser om hur fastighetsbolags fastighetsbestånd, finansieringstrender samt företeelser på marknaden influerar deras kapitalstruktur. Studien är indelad i två delar och inleds med en kvantitativ del som utgångspunkt där skillnader i fastighetsbolags räntebärande skulder undersöks genom deras genomsnittliga direktavkastningskrav använt vid värdering. Den andra delen består av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med finanschefer/CFO:s på fastighetsbolag, fastighetsanalytiker på bank samt en kreditvärderingsanalytiker på ett kreditvärderingsinstitut. Studien visar att fastighetsbolagens fastighetsbestånd påverkar tillgången och priset på finansiering. Det är däremot svårt att avgöra till hur stor del fastighetsbeståndet påverkar. Det går inte att säga att fastighetsbeståndets risk, mätt i direktavkastningskrav, påverkar fastighetsbolagens räntebärande skuldstruktur. Utifrån intervjustudien kan slutsatser dras att fastighetsbolagens kapitalstruktur påverkas av många parametrar. Fastighetsbolagen kan till största del själva bestämma hur de vill utforma sin kapitalstruktur. De är sällan begränsade att använda sig av något av finansieringsinstrumenten, dock finns det väsentliga prisskillnader beroende på bolagets storlek, renommé, kreditbetyg, ägarstruktur, tillväxttakt och fastighetsbeståndets ekonomiska status. / The capital structure of Swedish real estate companies has changed considerably since the financial crisis in 2007-2008. The change has primarily been through an increased amount of market financing in the form of bonds and certificates of deposit, but also through hybrid capital. It has created new ways and strategies for real estate companies to influence the development of the company through its capital structure. Through the new financingalternatives, the companies have reached out to new types of investors who were not previously active in the Swedish real estate market. However, there are other actors than the real estate companies themselves who influence what their capital structure looks like. Investors, credit rating agencies, the Swedish Financial Supervisory Authority and banks are some of the actors involved in influencing real estate companies. The purpose of the study is to examine the capital structure of Swedish real estate companies and whether the capital structure is affected by the companies' property portfolio. The study also examines how financing trends and market phenomena affect real estate companies' access to capital. The aim of the study is to draw conclusions about how real estate companies' property portfolio, financing trends and phenomena in the market influence their capital structure. The study is divided into two parts and begins with a quantitative part where differences in real estate companies' interest-bearing debts are examined through their average yield used in valuations. The second part consists of a qualitative interview study with semi-structured interviews with CFOs at real estate companies, real estate analysts at banks and a credit rating analyst at a credit rating agency. The study presents that real estate companies' property portfolio affects the supply and price of financing. Although, it is difficult to determine to what extent the property portfolio affects the capital structure. It is not possible to say that the risk of the property portfolio, measured in average valuation yield, affects the real estate companies' interest-bearing debt structure. Based on the interview study, conclusions can be drawn that the real estate companies' capital structure is affected by many parameters. The real estate companies can for the most part decide for themselves how they want to design their capital structure. They are rarely limited to using any of the different financial instruments, however, there are significant price differences depending on the company's size, reputation, credit rating, ownership structure, growth rate and the financial status of the property portfolio.

The master thesis discusses Swedish commercial real estate companies’ different influencesto divest real estate. Moreover, the master thesis will review which differences the companieshave based on company type, divided into; family-owned real estate company, operatingpartner, real estate fund and public company. The main purpose with this thesis is to describe, explain and summarize different factors thatare of importance for commercial real estate in Sweden in their divestment decisions and inaddition to shed light on the differences between the decision basis of different company types.This goal has been achieved through a combination of both a survey and semi-structuredinterviews. The master thesis research question is: How do Swedish companies within the transaction space consider their divestments? How aredecisions made and which factors affect divestments of commercial real estate in Sweden? / Magisteruppsatsen diskuterar svenska kommersiella fastighetsföretags olika anledningar tillatt avyttra fastigheter. Därutöver utreder magisteruppsatsen skillnader mellanfastighetsföretagen utifrån olika företagstyper, fördelade över familjeägt fastighetsbolag,operating partner, fastighetsfond och publika fastighetsbolag. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva, förklara och sammanfatta olika faktorer som ärviktiga i beslutsgrunden till avyttringar för svenska kommersiella fastighetsbolag. Därutöveräven att belysa skillnader i bevekelsegrund beroende på bolagstyp. Målet har uppnåtts genomen kombination av enkät och intervjuer. Masteruppsatsens forskningsfråga är: Hur utvärderar svenska fastighetsbolag inom transaktion sina avyttringar? Med vilkenbevekelsegrund görs beslut och vilka faktorer påverkar avyttringar av kommersiella fastigheteri Sverige?

Människans påverkan på klimatet har gjort att klimatfrågan har fått allt större fokus i dagens samhälle. Fastighets- och byggsektorn står idag för 21 procent av växthusgasutsläpp och 40 procent av energianvändningen i Sverige. Parisavtalet har som mål att begränsa den globala uppvärmningen och är ett legalt bindande avtal mellan 194 länder och EU. För att minska utsläppen och begränsa den globala uppvärmningen antog EU kommissionen den gröna given som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. För att uppnå klimatmålen så behövs det även investeringar som riktar sig mot hållbara projekt och verksamheter. EU-taxonomin blev därmed ett faktum för att kunna skifta kapital till hållbara investeringar och för att skapa en gemensam definition av hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur EU-taxonomin påverkar svenska fastighetsföretags incitament för att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Studien syftar även till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter fastighetsföretag ser med EU:s taxonomi på lång och kort sikt. För att kunna uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från kommersiella fastighetsföretag. Det empiriska materialet har sammanställt och analyseras med hjälp av tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket grundar sig i marknadsmisslyckande, administrativa styrmedel och ekonomiska styrmedel. Resultatet visade att det finns ett marknadsmisslyckande och att det föreligger delade meningar om att EU-taxonomin skapar incitament till att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Vidare uppdagas en del utmaningar, möjligheter, problem och kritik med EU-taxonomin. / The human impact on the climate has meant that the climate issue has become increasingly focused in today's society. The real estate- and construction sector currently accounts for 21 percent of greenhouse gas emissions and 40 percent of energy use in Sweden. The Paris Agreement aims to limit global warming and is a legally binding agreement between 194 countries and the EU. To reduce emissions and limit global warming, the European Commission adopted The European Green Deal, which aims to reduce net greenhouse gas emissions by at least 55 percent by 2030. In order to achieve the climate goals, investments are also needed that targets sustainable projects and activities. The EU taxonomy thus became a fact in order to shift capital into sustainable investments and to create a common definition of sustainability. The purpose of the study is to investigate how the EU taxonomy affects Swedish real estate companies' incentives to transform the existing portfolio into more sustainable. The study also aims to examine what challenges and opportunities real estate companies see with the EU's taxonomy in the long and short term. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. The empirical material consists of four semi-structured interviews with respondents from commercial real estate companies. The empirical material has been compiled and analyzed using previous research as well as the theoretical framework.  The theoretical framework is based on market failure, administrative instruments, and financial instruments. Results showed that there is a market failure and that there are divided opinions that the EU taxonomy creates incentives to transform the existing real estate stock into more sustainable. Furthermore, some challenges, opportunities, problems, and criticisms of the EU taxonomy are revealed.

[pt] O modelo de monitoração, registro e valoração de investimentos, adotado por investidores institucionais em países desenvolvidos e em especial o americano, juntamente com todos os seus agregados financeiros - índices de bolsas, indicadores de performance, precificação de ativos, ratings, standards, etc...- é sem dúvida um forte elemento direcionador e influenciador dos modelos adotados no Brasil para administração de carteiras de investimento. Surgiu no próprio mercado americano, após o término da recessão do inicio dos anos 90, uma profunda remodelagem dos instrumentos, veículos, indicadores de performance e standards dos investimentos de base imobiliária, que até então seguiam seus próprios e diversificados padrões, desvinculados dos modelos propalados e adotados pelo mercado financeiro. O conhecimento dos modelos de gestão adotados por investidores institucionais brasileiros, em especial os fundos de pensão é básico para se desenhe uma nova estratégia futura de alocação e respectiva gestão de recursos em carteiras de base imobiliária de investidores institucionais. O foco do presente trabalho é dar início a este processo de conhecimento pela identificação e interpretação dos principais fatores que modelam a gestão imobiliária dos fundos de pensão brasileiros, propondo a partir daí algumas reflexões iniciais sobre estes fatores e por conseguinte sobre estes modelos, visando padronizações, aperfeiçoamentos e um maior alinhamento com práticas já consagradas em mercados mais desenvolvidos e eficientes. / [en] It is common knowledge that the models of monitoring, registering and valuating investments, accepted by institutional investors in many developed countries, especially the US - together with financial ratios adopted in the stock market, in assets price evaluation and performance, in risk ratings, in account standards - have great influence in the models implemented by investment portfolio managers in Brazil. After the recession in the beginning of 1990 s, took place in the US Real Estate market a major restructure of Real Estate instruments, vehicles, performance indices, and standards. The Real Estate community agreed that their market could no longer have dissimilar and diverse methods for measuring and evaluating Real Estate assets if compared with those used currently by the financial market. Knowing and understanding the relationship between models adopted by brazilian institutional investors and the positioning of pension funds when allocating resources to real state, is fundamental to trace any new future allocation and management strategy for real state investments by institutional investors. The main purpose of this paper is to begin this process of knowledge by identifying and interpreting the main factors that model the real estate portfolio management adopted by Brazilian pension funds, followed by some reflexion over those factors and conseqüently over those models, mainly focused on standardization and refinement of such current models, and also on aligning current practices to those already approved and implemented by more developed and efficient markets.