No description available.

No description available.

Sammanfattning   Förutsättning   I examensarbetet har det ingått ett verkligt ärende som handläggs av mig som MBK-ingenjör inom Lantmäteriet. Det är ett naturvårdsuppdrag från Länsstyrelsen och innefattar bl a inmätning och utstakning av gräns på ett blivande naturreservat.   Naturvårdsuppdraget Huskeberget ligger ca 5 km norr om Södra Finnskoga och sydväst om Höljes i norra Värmland. Omkrets 2,38 km. Områdets höjd är ca 550 m över havet och ligger på sydöstra sluttningen av Huskeberget.   Fix   Lantmäteriet använder idag Leica Viva CS15/GS15 mätutrustning vid inmätning av brytpunkter och gränser. I detta fall det blivande naturreservatet. Under vissa omständigheter kan det ta tid att få fix-lösning eller helt utebli. Dessa omständigheter kan bero på ett flertal faktorer bl a kraftiga jonosfärsstörningar och/eller GPRS-nätets täckningsområde för mottagning av SWEPOS nätverks-RTK tjänst.   Inriktning   Fokus har lagts på att utvärdera ett alternativ till nätverks-RTK, en sk enkelstations-RTK med uppkoppling till en tillfällig referensstation.   Närmare undersökning har gjorts på tiden för initialisering vid varje enskild inmätning som sedan jämförts i de två mätmetoderna. Tiden för själva arbetet sätts sedan i relation till resultatet från undersökningen för att ge en helhetsbild av tidsåtgång i arbetet med vardera mätmetoden.   Resultat   Efter alla brytpunkter mätts in visade det sig att i just det här området inte fanns några anmärkningsvärda problem att få fix-lösning med någon av de valda mätmetoderna. Resultatet visar därmed små skillnader i tidsjämförelser.   En oplanerad testmätning med nätverks-RTK gjordes i tät skog alldeles intill en inmätt brytpunkt utan framgång att få fix-lösning. Detta för att belysa problematiken med att få fix-lösning vid mätning i tät skog.   Rapporten innehåller en kortfattad beskrivning av delar av arbetet i Lantmäteriets handläggning av naturvårdsuppdrag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om RTK – tekniken (Real Time Kinematik) i framtiden kan komma att användas vid lotsning i Sverige, ombord på fartyg med begränsat vattendjup under kölen.  Squateffekten påverkar fartyg vid passage över grunda partier i farleder och i kanaler. För att minska ner på squateffekten så kan man minska ned på farten eller ändra fartygets trim. Studien har utformats utefter en kvalitativ metod, som handlar om att man väljer att bearbeta och analysera sin information genom att verbala analysmetoder används. Detta har genomförts genom att intervjua ett antal utvalda lotsar som både är insatta samt mindre insatta i tekniken. På så sätt belystes olika aspekter på tekniken och ifall det finns andra områden som lotsarna kan ha nytta utav denna utrustning i sitt dagliga arbete. Vid genomförandet av uppsatsen valdes en systematisk litteraturstudie. Sökningar genomfördes globalt för att få fram information om var det skett olyckor pga. squateffektens inverkan samt vilka länder som genomfört tester ombord med RTK-tekniken. Resultatet av ett användande av RTK-tekniken är att lotsar och sjöbefäl har möjlighet att få reda på hur fartyget rör sig och när det då utsätts för squateffekten. Detta för RTK-tekniken har möjlighet att ge information om hur fartyget rör sig med en noggrannhet på 3-4 centimeter i alla led samt få en exaktare hastighet även i sidled. Det finns även möjlighet att få fram en tredimensionell bild över fartyget. Resultat visar också att det finns ett behov och intresse för fler tester med RTK-tekniken. Med stöd av RTK-tekniken finns det möjlighet att få fram en bättre positionering och att ha en bättre översikt på hur fartyget rör sig samt i vilken hastighet. Resultatet visade också att tekniken är användbar för lotsarna och på vilket sätt den kan underlätta i deras dagliga arbete. / The purpose of this study was to investigate whether RTK - technology (Real Time Kinematic) in the future may be used for piloting in Sweden, on board vessels with limited depth of water under the keel. The squat effect cured vessels when they passing over an area of shallow waters in a fairway or a channel. To reduce the squat effect it can be done to increase the speed or change the trim of the vessel. The study has been designed along a qualitative method, which is about one chooses to process and analyze their information by verbal analysis methods. This has been carried out by interviewing a number of selected pilots that are both familiar and less familiar with the technology. In this way, highlighted various aspects of the technology and whether there are other areas that pilots can use this equipment in their daily work. In the implementation of the essay was elected a systematic literature. It was conducted a global search to obtain information about where the accident occurred of the squat effect and which countries that have been tested this technology onboard. The result of the RTK-technology is that pilots and ship's officers have the opportunity to find out how the vessel is moving and when it is exposed of the squat effect. The RTK-technology are able to provide information how the vessel move with an accuracy of 3-4 centimeters at every stage and get a more exact speed even in sideways. It is also possible to obtain a three-dimensional image of the vessel. The results confirm that there is a need and an interest for further testing with the RTK-technology. The results also showed that the technology is useful for the pilots and how it can useful for them in their daily work.

UAV (Unmanned Aircraft Vehicle) har revolutiontionerat ortofotoframställningen med sitt bidrag till ökad säkerhet, lägre kostnader samt effektivare arbetsgång vid framställning av ortofoton. Den traditionella flygfotogrammetrin med flygplan och utplacering av flygsignaler har varit den givna metoden i många år. Att flyga med UAV istället för flygplan sparar tid och pengar däremot är utplacering och inmätning av flygsignaler fortfarande tidskrävande och därför kostsamt. Företaget DJI har tagit fram en ny UAV med namnet DJI Phantom 4 RTK vilken stödjer möjligheten att använda satellitbaserad positionering för direkt georeferering. Den här studien har jämfört två olika georefereringsmetoder för framställning av ortofoton med UAV: direkt georeferering med NRTK (satellitbaserad positionering och nätverks-RTK) samt indirekt georeferering med olika antal markstödspunkter. Studien utfördes vid Högskolan i Gävle på en yta av åtta hektar. En undersökning av avvikelser i plan och höjd resulterade i acceptabla värden enligt de riktlinjer som följdes i HMK – Ortofoto (2017) samt de kontroller som genomfördes enligt SIS-TS 21144:2016. RMS-värdet i plan för den indirekta georefereringsmetoden ligger på 0,0102m. För den direkta georefereringsmetoden ligger RMS-värdet i plan vid användning av markstödpunkter mellan 0,0132 och 0,0148 m. Slutligen för den direkta georefereringsmetoden utan markstödpunkter är RMS-värdet i plan på 0,0136 m. RMS i höjd ligger inom intervallet 0,008-0,025 m. Det som redovisas i studien visar att en accepterad kvalitet av ortofoton går att erhålla baserat på de RMS-värden i plan och höjd med samtliga georefereringsmetoder som testats. Efter genomförda kontroller och utvärdering av de resultat kan det konstateras att de olika georefereringsmetoderna skiljer inte mycket åt varandra kvalitetsmässigt.Dock är den direkta georefereringsmetoden utan markstödpunkter mycket effektivare ur ett tidsperspektiv. Phantom 4 RTK är ny på marknaden och det behöver utföras mer forskning för att få en större insikt av dess potential. Dock krävs det mer forskning kring direkt georeferering för utvärdering av orotofotons kvalitet. / UAV (Unmanned Aircraft Vehicle) has revolutionized the creation of orthophotos with its contribution to increased safety, lower costs and more effective ways when making orthophotos. The traditional aerial photogrammetry with airplanes and placement of flight signals has been the standard method for years. To fly with UAV instead of an airplane is cheaper and saves time, however, the placement and measurements of flight signals is still time consuming and therefore expensive. The company DJI has developed a new UAV called Phantom 4 RTK that supports satellite based technology for direct georeferercing. This study compared two different measuring methods when producing orthophotos with UAV: direct georeferencing with NRTK (Network Real Time Kinematic) and indirect georeferencing when using different number of Ground Control Points (GCP). The study was conducted at the University of Gävle over an area of eight hectares. An investigation of the deviation in plane and height resulted in acceptable units based on the guidelines that were followed in HMK – Ortofoto and the controls that were followed from SIS- TS 21144:2016. The RMS value in plane for the indirect georeferencing method is 0,0102 m. For the direct georeferencing method the RMS value in plane when using ground control points is between 0,0132 and 0,0148 m. At last the RMS value for the direct georeferencing method without ground control points is 0,0136m. The RMS value in height is between the intervals 0,008-0,025 m. The data presented in this study show that an accepted quality in the orthophotos can be acquired based on the RMS values in plane and height for every georeferencing that was tested. After accomplished controls and evaluation the results show that the different georeferencing methods doesn´t differantiate too much from each other based on their quality. However, the direct georeferencing method with ground control points is more effective from a time perspective. Phantom 4 RTK is new on the market and more research is necessary in order to understand the potential of this technology and its posibility to integrate into society. More research is recquired for the direct georeferencing method in order to evaluate the quality of orthophotos.

Det finns flertal användningsområden för digitala höjdmodeller där det krävs hög noggrannhet för att problematik och ekonomiska konsekvenser inte ska uppstå. Digitala höjdmodeller kan användas till volymberäkning, projektering och geografiska analyser. Digitala höjdmodeller kan kategoriseras som antingen digital ytmodell eller digital terräng-modell. Då hög noggrannhet eftersträvas i digitala terrängmodeller har SIS framställt en standard benämnd SIS-TS 21144:2016 som beskriver hur inmätning och kontroll av data till digitala terrängmodeller ska hanteras. För insamling av höjdinformation till en digital terrängmodell finns olika terrestra och flygburna mätmetoder. Vanliga terrestra mätmetoder är totalstation, GNSS och terrester laserskanning medan flygburna mätmetoder är flygburen laserskanning eller olika metoder med digital fotogrammetri. Syftet med studien är att undersöka noggrannheten hos höjdmodeller kategoriserade som digitala terräng-modeller. Insamling av höjdinformation skedde med totalstation, GNSS-metoden NRTK och UAV samt inhämtning av LAS-data från NH för tre olika karaktäristiska grönområden inom Karlstad med omnejd. SIS-TS 21144:2016 har klassificerat terrängmodeller beroende på användningsområde och terräng. Klassificeringen går mellan klass 1–10 och varje klass har en maximal tolerans i höjd. För studien har tre studieområden som går under klassificeringarna klass 2, klass 3 och klass 5 valts ut för undersökning. Samtliga studieområden är avgränsade till 40 x 40 meter. Innan insamling av data markerades och mättes bakåtobjekt och avvägning genomfördes. Samtlig insamlad data bearbetades i programvaran SBG Geo och UAV data bearbetades även i programvaran Agisoft PhotoScan Professional. För kontroll av samtliga terrängmodeller genomfördes inmätning av tre kontrollprofiler med totalstation enligt SIS-TS 21144:2016. Resultatet visade att UAV är inom tolerans för samtliga studieområden medan NH-data resulterade i enstaka kontrollpunkter utanför klassningens tolerans för samtliga studie-områden. De två terrestra mätmetoderna är båda inom tolerans för klass 2 och varsin kontrollpunkt utanför tolerans för klass 5. Vid studieområde klass 3 är fem kontrollpunkter för totalstation utanför tolerans respektive åtta för NRTK. Vid analys av vilken mätmetod som resulterar i noggrannast terrängmodell inom samtliga studieområden krävs beaktning av antal inmätningspunkter och trianglar som terrängmodellen är uppbyggd av. För klass 2 ger de flygburna mätmetoderna flest antal inmätningspunkter och trianglar medan UAV resulterar i betydligt högre värden för de två resterande studieområdena. Antal inmätnings-punkter för de terrestra mätmetoderna har operatör beslutat om under mätning, vilket har kunnat ökas för att generera terrängmodeller som består av fler trianglar. Resultatet från studien visar att UAV resulterar i terrängmodeller som klarar toleranser inom undersökta studieområden och SIS-TS 21144:2016 klassificeringar. / There are previous research about digital terrain models and how different methods of producing digital terrain models varies in accuracy and there are several different methods to produce a digital terrain models.  In this study the following methods, tools and data are used to produce digital terrain models over three different characteristic study areas: total station, GNSS, UAV and NH. Previous work has failed to address the accuracy given by these four methods over the same three characteristic study areas thus preventing the understanding of most suitable methods for different areas. In this study three different green areas have been studied and the different digital terrain models has been produced and controlled with SIS standard SIS-TS 21144:2016. Data in form of height information were collected by the aforementioned methods and processed to generate results over the accuracy of each methods. The results shows that UAV provide most accurately digital terrains models in least time spent in field but also total station and GNSS generate digital terrain models that are accurate.

Vid GNSS-positionering i samband med fastighetsbildningsåtgärder används vanligtvis den traditionella RTK-mätningen (Real-Time Kinematic) via SWEPOS nätverks-RTK-tjänst. Denna tjänst kräver mobiltelefontäckning eller motsvarande tvåvägskommunikation, vilket kan vara problematiskt inom områden med bristfällig mobiltelefontäckning. Under dessa förhållanden kan istället PPP-mätning (Precise Point Positioning) vara användbart vid fastighetsbildningsåtgärder då dessa tjänster tar emot korrektionsdata i realtid från satelliter. PPP kräver inte någon mobiltelefontäckning, däremot krävs en kommunikationslänk, en RTX-tjänst för att erhålla korrektioner externt från en RTX-satellit. Syftet med studien är att undersöka möjligheten till att nyttja PPP i realtid vid fastighetsbildningsåtgärder som ett alternativ till traditionell GNSS-mätning med nätverks-RTK. För att PPP ska vara ett alternativ till traditionell GNSS-mätning i realtid krävs det att mätosäkerhetskraven inom fastighetsbildning uppfylls. Mätosäkerheten undersöktes genom att utgå ifrån redan kända koordinater (RIX 95-punkter). Mätningarna har genomförts på fem olika platser i Sverige, Göteborg, Vänersborg, Karlstad, Torsby och Malung-Sälen. Mätdata som erhölls från undersökningsplatserna har analyserats samt jämförts med fastighetsbildningskraven. Resultatet av studien erhölls i form av analyserad mätdata med jämförelser mot redan kända (RIX 95) punkter. Avikelsen från känd RIX 95-punkt redovisas i resultatet utifrån tidsaspekten, den systematiska avvikelsen av translativ art, förändringar i avvikelsen från söder till norr samt utifrån två beräkningsmodeller, varav en translation och en transformation. För att få den erhållna mätdatan från RTX-tjänsten att överensstämma bättre med referenspunkten (RIX 95-punkten) togs beräkningsmodellerna fram för att möjliggöra modellering av systematiska avvikelser som uppkommit och därmed uppfylla kraven inom fasighetsbildningsåtgärder. Genom att ha analyserat och granskat olika samband har det framkommit att efter ca 20 minuters mätning, börjar precisionen för mätningarna att bli stabila. Utifrån resultatet är slutsatsen att PPP inte fungerar vid fastighetsbildningsåtgärder för områden inom stomnät, däremot fungerar metoden för skogs- och jordbruksfastigheter utanför stomnät. Förutsatt att en modellering genom translation alternativt transformation som är framtagen i denna studie används för att justera koordinaterna så fungerar PPP-mätning inom samtliga fastighetsbildningsåtgärder. Detta kräver då att mätdata erhålls efter 20 minuters mätning eller mer. / GNSS positioning in conjunction with the real property is usually used the traditional RTK measuring (Real-Time Kinematic) by SWEPOS network RTK service. This service requires mobile phone coverage or equivalent two-way communication, which can be problematic in areas with poor mobile phone coverage. Under these circumstances, PPP (Point Positioning Precise) could be more useful in real property measures when such services receives the correction data in real time from the satellites. PPP does not require any cell phone coverage, however it requires a communication link, a RTX service to obtain corrections externally from a RTX satellite. The purpose of the study is to examine the possibility of using PPP in real time at the real property as an alternative to traditional GNSS measurements with network RTK. The measurement uncertainty was investigated by starting out from already known coordinates (RIX 95 points). The measurements were performed out at five different locations in Sweden, Gothenburg, Vanersborg, Karlstad, Torsby and Malung-Salen. Measurement data obtained from the observations have been analyzed and compared with real property requirements. The results of the study were obtained in the form of data analyzed by comparison of the known (RIX 95) points. The deviation is known from RIX 95 point recognized in income based on the time factor, the bias of the translative case species, changes in deviation from south to north and from two calculation models, a translation and a transformation. To correct the measured values from the RTX service for a better match to the RIX 95 points calculation models were developed to facilitate the modeling of systematic deviations incurred and meet the demands of real property. Analyzing and examining various relationships have shown that after about 20 minutes of measuring, the precision of the measurements starts to become more stable. Based on the results, the conclusion is that the PPP does not work in real property areas within the core network, however, the method works for forestry and agricultural properties outside the core network. Assuming a modelling through translational alternative transformation, developed in this study is used to adjust the coordinates, the PPP measurement is working in all real property registration measures. This requires that the measurement data is obtained after 20 minutes of measurement or more.