<p>I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.</p>

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.

SammandragSyftet med denna undersökning, genom en empirisk undersökning är att redogöra för vad som händer i mötet mellan kulturarvsinstutionen och skolan. Vi vill ta reda på hur museipedagoger arbeta med uppdraget samt vilket synsätt man har mot läroplanen, och om inkluderar det i den planerade aktiviteten. Vi vill undersöka hur museipedagogerna arbetar för att inkludera båda uppdragen i deras arbete med elevernas tidsförståelse och historiemedvetande för den aktuella tidsepoken. I vår undersökning utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv, som menar på att inlärning är något som sker i sociala sammanhang samt utifrån aktivitetspedagogiks teori, vilket innebär att elever lär genom att göra och all kunskap skall vara av nytta och ha verklighetsanknytning. Undersökningen grundar sig på en textanalys utav de olika verksamheternas uppdrag och en semistrukturerad intervju med en museichef och en museipedagog, som har erfarenhet av undervisning med aktiviteter och arbete med museets uppdrag och skolans uppdrag. Resultatet visar på att museet i vår studie har en välarbetad planering som innefattar deras verksamhets uppdrag men även skolans uppdrag, så som läroplanen och skollagen. Samt för de positiva aspekterna med att inkludera museer i elevernas undervisning och hur man kan jobba plastbaserat för att utveckla elevernas kunskaper efter och innan ett museibesök.

Bakgrund: Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS) kännetecknas av en långvarig neuropatisk smärta i en kroppsdel där smärtan ej står i proportion till den utlösande händelsen. Syndromet kan inkludera sensibilitetsförändringar, ödem, hudfärgsförändringar samt rörlighets- och funktionsnedsättningar. Konsekvenserna kan bli stora i form av extrem smärta och försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att hitta fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid CRPS samt att undersöka deras effekter. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science mellan januari och maj 2024. Sökningen resulterade i 88 artiklar varav 14 inkluderades. Resultat: 31 fysioterapeutiska behandlingsmetoder hittades. De vanligaste var Graded Motor Imagery (GMI), Mirror Therapy (MT), exponeringsbaserade interventioner och multimodala rehabiliteringsinsatser tillsammans med aerob träning. Exempel på andra metoder som användes var avslappningsmetoder, transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), akupunktur, desensibilisering, tactile discrimination training och flertalet passiva behandlingsmetoder. Utfallsmåtten var olika mellan vuxna och yngre. Det som utvärderades var smärta, funktion, svullnad, livskvalitet, rädsla för smärta eller skada och smärtkatastrofiering. Konklusion: GMI kan förbättra smärta och funktion på medellång och lång sikt. MT kan förbättra smärta och funktion på kort och möjligen lång sikt. Graderad exponering eller exponering in vivo kan ge signifikanta förbättringar av funktion, smärta, katastroftankar kring smärta samt upplevd skadlighet av rörelser. Aerob träning kan minska smärta och/eller nedsatt funktion vid CRPS. Multimodala och tvärvetenskapliga insatser är viktiga för att uppnå ett bra resultat. Fler randomiserade kontrollerade studier behövs för att kunna avgöra långtidseffekterna av interventionerna. / Background: Complex regional pain syndrome (CRPS) is characterized by a long-term neuropathic pain in a body part where the pain is disproportionate to the triggering event. The syndrome may include changes in sensitivity, changes of skin color, oedema, reduced mobility and disability. The consequences can become severe such as extreme pain and reduced quality of life. Purpose: To find physiotherapeutic treatment methods for CRPS and to investigate their effects. Method: Searches were conducted in the databases PubMed, Cinahl and Web of Science between January-May 2024. The search resulted in 88 articles of which 14 were included. Results: 31 physiotherapeutic treatment methods were found. The most common ones were Graded Motor Imagery (GMI), Mirror Therapy (MT), exposure-based interventions and multimodal rehabilitation interventions along with aerobic exercise. Examples of other methods used were relaxation methods, transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS), acupuncture, desensitization, tactile discrimination training and several passive methods of treatment. The outcome measures varied between adults and younger people. Pain, function, swelling, quality of life, fear of pain or injury and pain catastrophizing were evaluated. Conclusion: GMI may provide clinically meaningful medium- and long-term improvements in both pain and function. MT can improve pain and function in short and possibly long term. Graded exposure or exposure in vivo can significantly improve motor function, pain, pain-catastrophizing as well as perceived harmfulness of activities. Aerobic exercise may reduce pain and/or impaired motor function related to CRPS. Multimodal and interdisciplinary efforts are important to achieve good results. More randomized controlled trials are needed to determine the long-term effects of the interventions.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.

<p>Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin. Dessa har sedan använts för att förklara Sveriges säkerhetspolitiska rollval under två olika epoker. Uppsatsen har dessutom besvarat vilken roll ett nordiskt försvars och säkerhetspolitiskt samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde.</p><p>Svaren till Sveriges säkerhetspolitiska rollval går att finna på nationell, regional och global nivå. Sedan kalla krigets slut har de säkerhetspolitiska förutsättningarna förändrats drastiskt vilket i sin tur medfört till en omprövning av säkerhetspolitiken. Idag har Sverige betydligt större rörlighet då två supermakter inte längre involverar sig i jordens alla hörn. Av den anledningen har Sverige idag involverat sig i säkerhetspolitiskt samarbete som inryms under EU, Nato och även det nordiska samarbetet. Sammantaget går det att konstatera att det nordiska samarbetet är en viktig komponent till stabiliteten i Sveriges närområde och får dessutom ekonomiska och operativa fördelar, då försvaret blir en allt mindre prioriterad verksamhet.</p> / <p>This project aims to illuminate the surroundings of Sweden trough a security policy perspective and thereby find factors which have had an impact on Sweden. Further on the intention is also to explain the immediate surroundings of Sweden in terms of security and find causes to why it looks like it does. This essay has found its answer trough a theory which uses a regional security perspective. The purpose of this essay has also been to describe the foundations of security policy, which has been done trough the security policy structure made by the author Nils Andrén. Furthermore the theory has been applied to the fact presented in the essay.</p><p> The regional security theory has developed an analyze model with four levels, which is brought in to this paper. There has also been a purpose to find out how the Nordic defence co-operation can be used in a sense to maintain a stabilized environment in the surroundings of Sweden. The answer to the first question is to be found in three different levels, domestic, regional and global. There are always an interaction between these levels, whereby there are different answers to been sought. Since the days after the cold war the security policy conditions have changed rapidly which have made an impact on the Swedish security policy. Today we can se a considerable moveability in the European region. This is a gist of a new world order, when we don’t expect two superpowers intruding in every corner and by that reason Sweden are now involved in several military co-operation. Finaly it can be said that this essay have made the conclusion that a Nordic co-operation is vital for the stability in the region of north Europe.</p>

Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin. Dessa har sedan använts för att förklara Sveriges säkerhetspolitiska rollval under två olika epoker. Uppsatsen har dessutom besvarat vilken roll ett nordiskt försvars och säkerhetspolitiskt samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde. Svaren till Sveriges säkerhetspolitiska rollval går att finna på nationell, regional och global nivå. Sedan kalla krigets slut har de säkerhetspolitiska förutsättningarna förändrats drastiskt vilket i sin tur medfört till en omprövning av säkerhetspolitiken. Idag har Sverige betydligt större rörlighet då två supermakter inte längre involverar sig i jordens alla hörn. Av den anledningen har Sverige idag involverat sig i säkerhetspolitiskt samarbete som inryms under EU, Nato och även det nordiska samarbetet. Sammantaget går det att konstatera att det nordiska samarbetet är en viktig komponent till stabiliteten i Sveriges närområde och får dessutom ekonomiska och operativa fördelar, då försvaret blir en allt mindre prioriterad verksamhet. / This project aims to illuminate the surroundings of Sweden trough a security policy perspective and thereby find factors which have had an impact on Sweden. Further on the intention is also to explain the immediate surroundings of Sweden in terms of security and find causes to why it looks like it does. This essay has found its answer trough a theory which uses a regional security perspective. The purpose of this essay has also been to describe the foundations of security policy, which has been done trough the security policy structure made by the author Nils Andrén. Furthermore the theory has been applied to the fact presented in the essay.  The regional security theory has developed an analyze model with four levels, which is brought in to this paper. There has also been a purpose to find out how the Nordic defence co-operation can be used in a sense to maintain a stabilized environment in the surroundings of Sweden. The answer to the first question is to be found in three different levels, domestic, regional and global. There are always an interaction between these levels, whereby there are different answers to been sought. Since the days after the cold war the security policy conditions have changed rapidly which have made an impact on the Swedish security policy. Today we can se a considerable moveability in the European region. This is a gist of a new world order, when we don’t expect two superpowers intruding in every corner and by that reason Sweden are now involved in several military co-operation. Finaly it can be said that this essay have made the conclusion that a Nordic co-operation is vital for the stability in the region of north Europe.

<p>Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.</p><p>Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.</p><p>Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun. Detta är statistisk data och lämpar sig bäst då att räkna kvantitativt. Analysen har gjorts med hjälp av en kodbok och kodblanketter.</p><p>Resultaten visade att i TV4Nyheterna Jönköping fanns det en stark centralisering till sändningsorten, Jönköping. I SmålandsNytt däremot fanns inte lika stark koncentration till Växjö, som är SmålandNytts sändningsort, utan även här dominerade Jönköping. Detta anser vi beror på det uppmärksammade studentmordet som rapporterats mycket om i programmen. De inslagslängder som var vanligast i båda nyhetsprogrammen var 16-30 sekunder. Det ämne som uppmärksammandes mest var brott/olyckor. Våra resultat visade inte på några stora skillnader mellan nyhetsprogrammen.</p> / <p>Our aim with the essay is to see how local and regional two news programmes are and which news they prioritize. The chosen programmes are TV4Nyheterna Jönköping and SVT Smålandsnytt. We will look into the differences between those two, when it comes to the type of elements, but also the difference in how long the elements are (in terms of time).</p><p>The material we chose where the news summary 09.55 pm from TV4Nyheterna Jönköping and the news summary 10.15 pm from SVT SmålandsNytt, for three weeks. The reason why we chose news summaries is because we want to see what the channels consider are the most important events during the day, witch news where worth summarize.</p><p>The selected method is quantitative content analysis. We chose that because we wanted to examine statistically measurable variables, as time, different matters in the elements and numbers elements by the municipality. Since it is statistical fact it suits best to count quantitatively. The analysis has been done with the aid of a code book and code forms.</p><p>The results showed that TV4Nyheterna Jönköping had centralization to consignments place, Jönköping. But when it comes to SmålandsNytt, they did not have any centralization to the consignments place, instead Jönköping dominated here also. We consider that this can to do the with murder of a student that has been reported a lot about in the programmes. When it came to the time length of the elements that dominated in both of the news programmes where 16-30 seconds and the most common matters where criminal/accidents. According to Hadenius and Weibull are criminal/accidents one of the most primary readings at the newspaper readers. Our results did not show on some big differences in our two news programmes, SmålandsNytt and TV4Nyheterna Jönköping.</p>

The aim of this candidate essay is to analyze the Swedish County Administrative Boards assignment documents and point out the differences that has occurred during the years 2003-2017. It will also analyze how the role and power has changed after the decentralization when the Regional Federation took responsibility for the regional development. Will the County Adminitrative Board still be a powerful part in the region or is the game over?   The metod used is called ”the constant comparative method” where there is an analyzing process going on all the time during the investigation until the final reduction is ready.     Interesting findings:   The County Administrative board has lost several important assignments.   Its main role is not to make decisions but to coordinate in the Regional Federation and to pinpoint the goverments politics and monitoring.   Now a knowledge authority with many new assignments that are global, such as Agenda 2030, climate change, sustainability and refugee questions.   The goverment have decentralized many assignments to the regional level.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd. Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun. Detta är statistisk data och lämpar sig bäst då att räkna kvantitativt. Analysen har gjorts med hjälp av en kodbok och kodblanketter. Resultaten visade att i TV4Nyheterna Jönköping fanns det en stark centralisering till sändningsorten, Jönköping. I SmålandsNytt däremot fanns inte lika stark koncentration till Växjö, som är SmålandNytts sändningsort, utan även här dominerade Jönköping. Detta anser vi beror på det uppmärksammade studentmordet som rapporterats mycket om i programmen. De inslagslängder som var vanligast i båda nyhetsprogrammen var 16-30 sekunder. Det ämne som uppmärksammandes mest var brott/olyckor. Våra resultat visade inte på några stora skillnader mellan nyhetsprogrammen. / Our aim with the essay is to see how local and regional two news programmes are and which news they prioritize. The chosen programmes are TV4Nyheterna Jönköping and SVT Smålandsnytt. We will look into the differences between those two, when it comes to the type of elements, but also the difference in how long the elements are (in terms of time). The material we chose where the news summary 09.55 pm from TV4Nyheterna Jönköping and the news summary 10.15 pm from SVT SmålandsNytt, for three weeks. The reason why we chose news summaries is because we want to see what the channels consider are the most important events during the day, witch news where worth summarize. The selected method is quantitative content analysis. We chose that because we wanted to examine statistically measurable variables, as time, different matters in the elements and numbers elements by the municipality. Since it is statistical fact it suits best to count quantitatively. The analysis has been done with the aid of a code book and code forms. The results showed that TV4Nyheterna Jönköping had centralization to consignments place, Jönköping. But when it comes to SmålandsNytt, they did not have any centralization to the consignments place, instead Jönköping dominated here also. We consider that this can to do the with murder of a student that has been reported a lot about in the programmes. When it came to the time length of the elements that dominated in both of the news programmes where 16-30 seconds and the most common matters where criminal/accidents. According to Hadenius and Weibull are criminal/accidents one of the most primary readings at the newspaper readers. Our results did not show on some big differences in our two news programmes, SmålandsNytt and TV4Nyheterna Jönköping.