Bakgrund Stress och liknande känslotillstånd hos nyutexaminerade sjuksköterskor är ett vanligt problem. Syfte Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde tiden före sin första anställning och under första året i yrkeslivet. Fokus lades på känslor av oförbereddhet och stress och huruvida det påverkade omvårdnaden, samt hur detta hade kunnat avhjälpas. Metodbeskrivning Sju semi-strukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Insamlat material analyserades genom en modifierad version av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska kunde innebära psykiska och fysiska påfrestningar och leda till symptom på utmattningssyndrom. Faktorer för att undvika skadlig stress var att det sociala arbetet ansågs givande, god inskolning och handledning, samt stöd genom yrkesförlagd utbildning på arbetsplatsen. Positiv feedback under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ökade tron egenförmågan. Faktorer som påverkade övergången negativt var press från kollegor, brist på kunskap och rutin, höga förväntningar på sig själv och för lite undervisning i farmakologi, medicinsktekniska moment och medicinsk teori. Basal- och specialiserad omvårdnad, läkemedel- och medicintekniska moment blev lidande på grund av stress. Slutsats Första året inom sjuksköterskeyrket innebär ett stort ansvar med påföljande stress och liknande tillstånd. En trygg sjuksköterska riskerar mindre av dessa problem vilket leder till förbättrad omvårdnad och patientsäkerhet. För att få en trygg inskolning och kompensera för bristande erfarenhet i yrkesrollen krävs från arbetsgivarens sida en individanpassad handledning med mentor, god arbetsmiljö och handledning efter introduktionsperiodens slut och reflektionsgrupper. Utbildningen förser studenterna med trygghet genom VFU och omvårdnadsteori samtidigt som en större bredd inom medicin och farmakologi efterfrågas. En tuff inledande period kan delvis kompenseras av det sociala arbetet / Background Stress and similar feelings are common problems among newly graduated nursing students which can be caused by lack of skill while adjusting to work. Purpose The purpose of this study was to examine how newly graduated nurses experienced the time before their first employment as well the first year into the profession, focusing on whether feeling unprepared and/or stressed had any effect on patient-related care, and in that case unfold how this could have been prevented in any fashion. Method Seven semi-structured qualitative interviews with registered nurses were conducted. Data was analyzed through a modified version of qualitative content analysis. Results The transition phase from being a nursing student to becoming a certified nurse could cause both mental and physical stress, which in turn might lead to experiencing symptoms of fatigue. Factors that had a positive effect on coping were: a sense of fulfillment from social work, a positive acclimatization and tutoring, and receiving support throughout the entire trainee period. Positive feedback during this trainee period increased self-efficacy. Factors that had a negative effect on coping were; pressure from colleagues, a lack of competence and routine, high self-expectations and a lack of education regarding pharmacology, basic and specialized nursing, medicine and health technology. Conclusion The first year in the nursing profession includes great responsibility, stress and stress related conditions. The feeling of being confident in work related situations reduces the risk of developing stress related issues, and leads to improved care and patient safety. To compensate for the lack of experience in the professional role, the employers need to offer a good working environment with access to a mentor and participation in reflection groups during and after the introductory period. The nursing education provides a sufficient part of internship and nursing theory, but more training and theory in medicine and pharmacology is requested. Stress and related conditions during the first year in the nursing profession is partly compensated by feelings of joy perceived in the social work.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar och äldre personer använder allt fler läkemedel. Med stigande ålder sker kroppsliga förändringar vilket ökar risken för läkemedelsbiverkningar/-interaktioner. Dessa läkemedelsrelaterade problem kan minska livskvaliteten för äldre personer men sjuksköterskor/distriktssköterskor kan med rätt kunskaper och genom att arbeta tvärprofessionellt bidra till att minska problemen. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor och distriktssköterskor inom hemsjukvård uppfattar kunskaper om läkemedel samt det tvärprofessionella arbetet kring läkemedel. Metod: Studien hade en kvantitativ design och genomfördes som en enkätstudie riktad till sjuksköterskor/distriktssköterskor inom hemsjukvård. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS 22. För korrelationer användes Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s rangsummetest och Spearman´s rangkorrelation. Resultat: Deltagarna ansåg att läkemedelskunskaper var viktiga men att det var svårt att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Distriktssköterskorna kände sig säkrare på läkemedelsrelaterade frågor efter sin utbildning. Deltagarna ansåg att det fanns otillräckligt med tid avsatt med läkare och omvårdnadspersonal för att diskutera läkemedelsrelaterade frågor. De kände sig trygga med att omvårdnadspersonal tog kontakt vid läkemedelsrelaterade problem men upplevde att det var svårt att få tag på läkare tillräckligt snabbt. Konklusion: För att minska läkemedelsrelaterade problem inom hemsjukvården finns behov av ökade läkemedelskunskaper hos sjuksköterskor/distriktssköterskor samt ökat samarbete med läkare och omvårdnadspersonal. / Background: Average life span in Sweden is increasing and elderly use more and more medication. With age, alterations in body constitution take place, leading to an increased risk of adverse drug reactions. These drug related problems can decrease quality of life for elderly people but with right knowledge and by working multidisciplinary nurses/district nurses can decrease them. Aim: The aim was to study how nurses and district nurses within home nursing view drug knowledge and multidisciplinary work on drugs. Metod: A quantitative design was used and the study was conducted as a questionnaire survey, adressed to nurses/district nurses within home nursing. Data was analysed using the statistics software of SPSS 22. Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s sign-rank test and Spearman´s rho were used to find statistical correlations. Results: The participants considered drug knowledge to be important but found it hard to identify drug related problems. The district nurses felt more secure in drug related issues after graduation. The participants considered that the amount of time scheduled with physicians and nursing assistants to discuss drug-related matters were insufficient. They felt confident in that nursing assistants would contact them in event of adverse drug reactions but stated it was hard to reach physicians quickly enough. Conclusion: To decrease drug related problems within home nursing there is need for increased drug knowledge amongst nurses/district nurses as well as an increased cooperation with physicians and nursing assistants.

Bakgrund: Närstående till patienter med psykisk ohälsa och patienter med psykisk ohälsa upplever att det är svårt att få god vård. Bristande kommunikation var en del som gjorde vårdandet sämre. Patienter upplever sig kränkta eller diskriminerade av vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002), där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar har analyserats med en beskrivande ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var viktigt inom vårdandet, även relationer var viktiga, både till patienter och till patienters närstående. Att upprätthålla en god relation och god kommunikation var delar sjuksköterskor upplevde som svåra, om det inte lyckades kunde sjuksköterskor uppleva att de misslyckats med vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation och att skapa en relation är viktigt mellan sjuksköterskor och patienter för att vårdandet ska ge förutsättningar för en god vård. Lyckades in en relation skapas upplevde sjuksköterskor ofta att vårdandet misslyckades. Viktigt var även att närstående som ville vara delaktiga i vårdandet tilläts vara involverade för det kunde gynna vårdandet. Bemötandet sjuksköterskor ger kan således ses som en grundläggande del som behöver förbättras för att vårdandet ska upplevas bättre för alla involverade parter. / Background: Relatives to patients with mental illness and patients with mental illness experience that it’s hard to get proper healthcare. Lack of communication was a part of the issues that made the healthcare worse. Patients expressed being discriminated against by the healthcare. Aim: To explore nurse’s experiences of working with mental health patients. Method: Systematic literature review with a descriptive synthesis following Evans (2002), twelve qualitative research articles were analysed with an inductive approach. Result: Nurses experienced that communication was an important part of the care, relations were also an important part for the healthcare, both to patients and to relatives of the patient. If this didn’t occur nurses would experience that the healthcare had failed. Conclusion: Nurses experienced that communication and creating relationships between patients was monumental for the outcome to be good. Did this not succeed, nurses felt that they’d failed. It was also important that relatives of the patient could get involved in the healthcare, since it could benefit the recovery of the patient. How nurses treated both patients and relatives were then a good start in getting improvements for how the treatment could be improved for everyone.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en vanlig komplikation till kirurgi och orsakar lidande för patienten och extra kostnader för samhället. Preoperativ dusch är en viktig faktor som kan förhindra uppkomsten av komplikationer efter en operation. Sjuksköterskan ansvarar för att kunna anpassa informationen till patienten om den preoperativa duschen så att patienten känner sig välinformerad och trygg i situationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen anpassas till patienten. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ induktiv ansats. Semistrukurerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor. För analys av resultatet har kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004) använts.  Resultat: Studiens resultat visade att anpassad information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen var viktig för att öka patientens känsla av trygghet och delaktighet. Att använda ett gemensamt språk med ord anpassade till patienten lyftes fram som viktigt för att kunna ge anpassad information. I intervjuerna framkom även att det fanns ett behov av skriftlig information på olika språk. Sjuksköterskorna var överens om att faktorer i arbetsmiljön – såsom tidspress, hög arbetsbelastning samt dåligt samarbete mellan avdelningar - var en stor anledning till att information blev bristfällig och nedprioriterades. Slutsats: Sjuksköterskornas information om den preoperativa duschen fokuserade främst på genomförandet och lite vikt las på varför den skulle göras. Att ha tid identifierades som en viktig förutsättning för att kunna anpassa information till patienten, och på så viss öka deras känslor av delaktighet och trygghet. Informationen om den preoperativa duschen nedprioriterades ofta på grund av att andra arbetsuppgifter ansågs viktigare. För att öka sjuksköterskornas förståelse för betydelsen av den preoperativa duschen skulle operationssjuksköterskan kunna dela med sig av sin kompetens och hjälpa till med utformandet av skriftlig information. / Background: Surgical site infections are common complications of surgery and causes suffering for the patient and extra costs for the society. The preoperative shower is an important factor that can prevent the occurrence of complications caused by surgery. The Registered Nurse is responsible to inform the patient about the preoperative shower so that the patient feels well-informed and safe in the situation.  Aim: The aim of this study is to explore how information about the implementation and the importance of the preoperative shower is adapted to the patient.  Method: Descriptive design with a qualitative inductive onset. Semi-structured interviews were conducted with 11 Registered Nurses. A qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman (2004) was used for the analysis.  Result: The result showed that adapted information about the implementation and importance of the preoperative shower was important for enhancing the patient’s feeling of safety and participation. To use a common language with words adapted to the patient was regarded as important for the ability to give an adapted information. The necessity of written information in different languages was also identified in the interviews. The Registered Nurses agreed that factors in the work-environment – such as insufficient time, an extensive workload and poor co-operation between wards – were strong reasons causing information to become inadequate and not prioritised. Conclusion: The Registered Nurses information about the preoperative shower focused mainly on its implementation, and little on its importance. To be given time was identified as important for the ability to adept the information to the patient, and thus enhance the patients feeling of participation and safety. Information about the preoperative shower was often given lower priority due to other, higher prioritised, duties. To enhance the Registered Nurses understanding of the meaning of the preoperative shower the theater nurse could share their knowledge and be helpful in the design of written information.

Övervikt och fetma bland barn är ett omfattande och komplext problem. BHV-sjuksköterskan har genom sin unika position en betydelsefull roll i det hälsofrämjande samt förebyggande arbetet. En tidig upptäckt främjar barnets hälsa både på kort och lång sikt ur ett folkhälso- samt hållbarhetsperspektiv. Body Mass Index är idag den metod som används inom barnhälsovården för att identifiera barn med övervikt eller fetma. Forskning kring BHV-sjuksköterskan användning av BMI är sparsam. Den här studien beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenhet av att använda BMI-kurvan vid de olika hälsokontrollerna på barnavårdscentralen. Tio BHV- sjuksköterskor intervjuades till studien. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Under analysen identifierades tre stycken huvudkategorier med tillhörande 10 stycken subkategorier som beskriver resultatet. De tre huvudkategorierna är ”En naturlig del av besöket”, ”Stöd till vårdande samtal” samt ”Ett användbart instrument”. Resultatdiskussionen lyfter fram att BHV-sjuksköterskan anser att BMI-kurvan utgör ett bra stöd och verktyg för att identifiera barn med övervikt eller fetma. BMI-kurvan beskrivs som tydlig och utifrån kurvan kunde BHV- sjuksköterskan samtala om barnets viktutveckling samt livsstilsfaktorer såsom kost och fysisk aktivitet. I studien framkommer det att BMI-kurvan inte används regelmässigt utan BHV-sjuksköterskan fäster istället stor tilltro till sin egen kliniska blick, vilket även bekräftas i den befintliga forskningen inom ämnet.

Bakgrund: Anmälningarna av barnmisshandel har ökat på sistone och hälsovårdspersonal har som plikt att anmäla vid misstanke av barnmisshandel till Socialtjänsten. Det finns många riskfaktorer relaterade till om ett barn kommer att bli misshandlade eller inte, både kring förövarna men även riskfaktorer kring barnet. Statistisk sett är majoriteten av förövarna föräldrarna till barnet.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av barnmisshandel inom Hälso- och Sjukvården samt vidare beskriva en metodologisk ansats valda artiklar använt sig av. Metod: Beskrivande litteraturstudie utifrån nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar där medverkande sjuksköterskor haft erfarenhet av barn som utsatts misshandel.   Resultat: Det framkom att sjuksköterskans erfarenhet av sin egna förmåga, känslor, stöd och omgivning påverkar hur och om anmälningen av barnmisshandel genomförs. Trots att sjuksköterskor i studierna var medvetna om anmälningsplikten var det en del sjuksköterskor som inte anmälde vid misstanke om barnmisshandel. Sjuksköterskorna erfors även av många olika känslor när de var inblandad i barnmisshandelsfall, samt att samtliga sjuksköterskor i studien erfor att de saknade kunskap av barnmisshandel och många önskade att de haft mer stöd när det kom till våld mot barn.   Slutsats: Erfarenheten av barnmisshandelsfall tog hårt på sjuksköterskorna till den grad att vissa ignorerade tecknen och undvek att anmäla till Socialtjänsten. Sjuksköterskorna erfor att de behövde mer stöd från en erfaren kollega men även att de behövde mer kunskap och erfarenhet. / Background:  Reports of child abuse have increased recently and healthcare staff are obligated by law to report any possible suspicion of child maltreatment to the Social Services. There are a lot of risk factors involved concerning whether a child will be abused or not, factors related to the perpetrators but also factors related to the child itself. Statistically the majority of perpetrators are the child's own parents. Aim: To describe the registered nurses experiences of child abuse within healthcare and also to describe one methodological aspect of the articles that this study is based upon.   Method: A descriptive literature review based on nine qualitative and three quantitative articles, where the participating registered nurses have experience of children that have been abused. Results: It was found that the nurse’s own personal experiences, based upon their own feelings, the support they received and the actual environment affects how and indeed if child abuse will be reported. Although the registered nurses were aware that they are obliged to report all cases, some nurses failed to report child abuse to the Social Services. The nurses experienced a variety of emotions that arose when they were involved in child abuse cases. All nurses in this study experienced that they lacked knowledge concerning child abuse also a lot of nurses wished that they had had more support during child abuse cases. Conclusion: The experience of child abuse cases severely affected the nurses even to the extent that some ignored the signs and failed to report to the Social Services. The registered nurses experienced a need for more support from an experienced colleague and wanted to attain more knowledge and experience themselves.

Background: The overuse of the emergency department (ED) for non- critical patients has been associated with overcrowding and a rise in healthcare cost. Green Valley Fire Department (GVFD) has created a program, Fire-Based Urgent Medicals Service (FBUMS) with a nurse practitioner (NP). Patients can call 9-1-1 or the ""NP hotline"" and request to be seen by the NP instead of being immediately transported to the hospital via ambulance. Purpose: The purpose of this project is to evaluate the impact of the nurse practitioner led FBUMS, on ED visits and ambulance transports. Methods: A survey was mailed to all persons, age 18 and older, who were seen by the NP with FBUMS between February 2017 and March 2017. The survey asked about the reasons for contacting GVFD, the type of treatment received, and whether they went to ED after treatment. Data analysis: Descriptive statistics including frequencies, percentages, means and standard deviations were used to analyze each of the answered survey questions in Microsoft Excel©. Results: Surveys completed (n=42). The majority, 39 (92.9%) stated they did not receive care at the ED within 72 hours following their appointment with the NP, three (7.1%) stated they did. By dramatically decreasing transport to the hospital and associated ED treatment, it is estimated to have saved approximately $53,425 in ambulance costs and $54,210 in ED treatment for a total savings of $99,632.52. Conclusion: A Fire-Based Urgent Medical Service led by a nurse practitioner decreased emergency room visits and ambulance transports.

During the past years in Sweden, there has been a lack of staff within the nursing profession. Due to that the employer may demand more of the employee than what usually is requested. This scenario can lead to work-related stress. What happens when the employer forces the staff to work so that the patient safety and that the registered nurse’s certification is put at risk? The purpose of the essay is to investigate what professional certification means within healthcare, what the legal value is in the certificate, and what the consequences can be with a management that does not observe stressors. The method being used is the legal dogmatic method together with a sociology perspective. Certification professions guarantee a specific qualification and knowledge provided for the profession. Abuse of this can lead to recall of the certification. The employers’ management is strong. Also, because of the nurse’s special liability relationship with the patient, it is almost impossible to abstain from the work one is being assigned. This relatively small opportunity to affect their working situation can lead to stress due to powerlessness. It is hard for employees to claim stress as a factor for a negative event to occur. Staff management can be identified as a system error which trigger a stressor and because of that patient safety and the certification is put at risk. But, management is a very important part of Swedish labour law and should preferably not be touched. National and international actors work for that through notice, routines and technical facilities build a safety system against human faults and for patient safety to be guaranteed. But, management is identified to be the most critical system error.

Bakgrund: Den vanligaste kroniska sjukdomen bland äldre människor i hela världen är demens. Vård och omsorg på ett boende för människor med demens kräver kompetens och erfarenhet. Dessutom är sjuksköterskans uppdrag att vara en ledare inom omvårdnad och hälso- och sjukvård. Syfte: Arbetets syfte är att belysa sjuksköterskans ledarskap på boende för personer med demens.Metod: En kvalitativ litteraturstudie innehållande tio studier med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed, CINAHL, SveMed+ användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av modifierad SBU:s (2018) granskningsmall. Analysen av samtliga vetenskapliga artiklar utgick utifrån Forsbergs och Wengströms (2013) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans ledarskap är ett komplext mångbottnat fenomen. Tio huvudkategorier identifierades inom ämnet: handledning och styrning, kunskap, etik, undervisning, kommunikation, teamarbete, hinder, stöd, vårdkvalitet och vårdmiljö.Konklusion: Mer uppmärksamhet till sjuksköterskans ledarskap behövs. Fördjupad kunskap inom ledarskap är nödvändig för succesivt arbete och sjuksköterskans status. / Background: In the world dementia is the most common chronic disease among older people. Competence and experience are essential for providing care and ward in residential facilities for people with dementia. Nurses mission is to be a leader in nursing and healthcare.Aim: The aim of this paper is to describe nurse’s leadership in nursing home for people with dementia.Method: A qualitative literature review consisting ten research articles with qualitative approach. PubMed, CINAHL and SveMed+ databases were used for research. Articles were quality reviewed according to modified SBU’s quality template. Content analysis as described by Forsbergs and Wengströms (2013) was used for analysis. Result: Nurse’s leadership is a complex, multicomponent phenomena. Ten main categories of the subject were identified: coaching and guiding, skills, ethics, education, communication, teamwork, obstacles, support, quality of care and care environment.Conclusion: More attention is needed for nurse’s leadership. More research on nurse’s leadership, deeper knowledge in this area is needed for successful work and increasing of nurse’s status.

A better understanding of task allocation for the registered nurse (RN) within the scope of the multidisciplinary care team model is required. Patients, healthcare staff, and medical facilities that utilize RNs in multidisciplinary care teams will benefit from improved role identification. A multidisciplinary care team consists of a variety of health care professionals and without role identification, confusion, miscommunication, and negative patient outcomes can occur. A literature review demonstrated that a gap in knowledge existed related to task allocation and role identification of RNs within a multidisciplinary care team. The purpose of this study was to evaluate RNs’ scope of practice within a multidisciplinary care team of an acute care medical center and identify a new theory regarding RNs’ perceptions of their role. A grounded theory approach was used to explore and reveal these perceived role identifications through the lens of the accountability theory. The research questions and the guided interview explored RNs’ self-perceived role identifications that have shaped RNs’ expectations of their scope within the multidisciplinary care team model. The results found nurses to be experts of patient care and that the nursing role has a 24/7 responsibility while being the closest, most personal role to the patient, thus, the RN feels accountable for all the needs to the patient, even if the needs or actions are outside of the nursing assigned role or tasks. From these results emerged a new theory, the perpetual accountability theory. Identified recommendations regarding RNs’ roles and their utilization within the multidisciplinary care teams allow a positive social change of greater success at delivering best practices and optimum patient outcomes.