<p>Den här studien undersöker vilka strategier snustillverkande företag använder i marknadsföringen av sina produkter, vilket är intressant eftersom den rådande tobakslagen begränsar hur det får ske. I studien ingår två små och ett större företag och vissa jämförelser mellan deras strategier har gjorts. Det visar sig att det inte är någon större skillnad i strategier mellan företag av olika storlek och att det som är viktigast för snusföretag generellt är att ha en designmässigt unik och kvalitativ produkt som exponeras tillsammans med reklamaffischer hos återförsäljare. Större företag lägger även viss vikt åt diverse PR-verksamheter.</p>

Den här studien undersöker vilka strategier snustillverkande företag använder i marknadsföringen av sina produkter, vilket är intressant eftersom den rådande tobakslagen begränsar hur det får ske. I studien ingår två små och ett större företag och vissa jämförelser mellan deras strategier har gjorts. Det visar sig att det inte är någon större skillnad i strategier mellan företag av olika storlek och att det som är viktigast för snusföretag generellt är att ha en designmässigt unik och kvalitativ produkt som exponeras tillsammans med reklamaffischer hos återförsäljare. Större företag lägger även viss vikt åt diverse PR-verksamheter.

Tjänstefiering har revolutionerat tillverkningsindustrin under de senaste decennierna och innefattar den omvandlingsprocess där ett tillverkande företag skiftar från en produktcentrisk till en tjänstecentrisk affärsmodell och logik. Tjänstefieringen har, på grund av sina flertalet fördelaktiga implikationer, fått stor spridning inom västvärlden men implementeringen av konceptet innebär i praktiken flera stora utmaningar inte minst genom en anpassning av företagens affärsmodell. Trots tydliga motivationer att generera affärsmodeller för tjänsteförsäljning har tillverkande företag kämpat för att anta rätt affärsmodell för att stödja produkt-tjänstesystem. Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen för hur ett högteknologiskt, tillverkande företag aktivt på en reglerad marknad kan integrera tjänster i sin befintliga affärsmodell och därmed anpassa den för att bättre lämpas mot en pågående tjänstefiering av företaget. Uppsatsen är förankrad i en kvalitativ fallstudie där empiriska data samlats in från semistrukturerade intervjuer samt observationer. Studien syftar till att bidra till förståelsen av begreppen affärsmodell samt affärsmodellinnovation i samband med tjänstefiering och har utförts som en kontextspecifik studie inom en reglerad marknad för en industri med en hög teknisk utveckling, vilket ger ett särskiljande akademiskt bidrag i förhållande till tidigare studier inom dessa områden. Resultatet av den genomförda studien indikerade att tjänstefiering kan påverka ett företags affärsmodell på flera olika sätt. En faktor med stor påverkan visades vara företagets förmåga att visualisera optimeringen av produktanvändandet som tjänsterna kan ge kunden genom värdepropositionen. Det råder även svårigheter i utformandet av värdeerbjudandet på grund av de starka kontextuella förutsättningarna som råder på marknaden fallstudieföretaget är aktivt inom. Detta fenomen påvisades även i resultatet av resterande undersökta delar där även komponenterna intäktsmodell, kunder och organisatoriska arrangemang av företagets affärsmodell analyserades. Resultatet visade även att affärsmodellinnovation kan understödjas inom organisationen då det finns tydligt satta mål och strategier som kommuniceras effektivt internt samt vid närvaro av en stödjande kultur för innovationen.

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Problemformulering och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur aktörer på den svenska snusmarknaden planerar sin marknadskommunikation samt att studera om det skett någon förändring sedan implementeringen av EUs tobaksproduktdirektiv 2016. Detta sker mot bakgrund av marknadsföringslagen som utgör en reglerad marknad på vilken aktörerna är verksamma.
Metod och material: För att genomföra studien har personliga intervjuer genomförts med beslutsfattande inom kommunikationen på snusföretagen Skruf Snus AB och Swedish Match, samt en informantintervju med Bengt Wiberg - upphovsman och patentinnehavare till Sting Free Snus.
Huvudresultat: Studien kommer fram till att det råder olika meningar om tobaksproduktdirektivets påverkan på marknadskommunikationen inom branschen. Marknadskommunikationen är oftast långsiktigt planerad inom branschen och Swedish Match anser att direktivet inte påverkade deras kommunikation alls. Skruf Snus AB anser att det medförde stora förändringar i bland annat hur de placerar snusdosor i reklam. Studien drar även slutsatsen att den reglerade marknaden missgynnar konkurrensen, och att en mer öppen kommunikation skulle öppna upp för mer medvetna konsumenter, fler aktörer på marknaden, samt att fler rökare skulle kunna gå över till snus.

No description available.

Publika aktiebolag som önskar att fortsätta sin tillväxt kan söka sig till börsen i syfte att underlätta kapitalanskaffning. För att ta upp aktierna till handel måste emittenten möta börsens krav för upptagande till handel. Noteringskraven som börsen ställer upp innebär i sig en kvalitetsstämpel för företagens förmåga att växa och eventuellt ge avkastning till befintliga och framtida investerare. Samtidigt som en notering för med sig diverse fördelar kommer det till ett pris. När ett bolag noterat sina aktier på en reglerad marknad eller på en handelsplattformkrävs det vidare investeringar för att säkerställa regelefterlevnad. Kraven på informationsgivning och likviditetskrav, för att nämna två av dessa krav, belastar företagen ekonomiskt. Kostnaderna som en notering av aktier för med sig kan för vissa bolag bli överväldigande. Det kan till och med vara så att kostnaderna överstiger den nytta som bolaget har av noteringsplatsen. Att avnotera aktierna kan i detta skede vara ett alternativ. I Europa har frivillig avnotering blivit ett instrument som bolag väljer att utnyttja i allt större utsträckning. Det innebär att börsbolag kan avföra sina aktier från handel på en reglerad marknad eller handelsplattform genom en ansökan. Att avnotera aktier från en reglerad marknad kan leda till besparingar för företagen, eftersom det inte ställs samma krav på onoterade bolag som för noterade bolag. Samtidigt som företagen kan gynnas i form av besparingar riskerar aktieägarna att hamna i ett sämre läge till följd av en avnotering. Försämringen består i att överlåtbarheten av aktierna begränsas i samband med att aktierna avnoteras. En frivillig avnotering kan även, utöver efter en ansökan, ske genom en så kallad cold delisting. Det innebär att bolagets aktier avnoteras utan att en formell ansökan lämnas in från bolagets sida. Cold delisting har diskuterats i andra europeiska länder, bland annat i Österrike. I Österrike var inlösen av minoritetsaktier och cold delisting de enda möjligheterna som stod bolagen till buds för att åstadkomma en avnotering. Den österrikiska Högsta domstolen ansåg dock att cold delisting var ett missbruk av lagen. Den nya BörsG som trädde i kraft efter Högsta domstolens avgörande välkomnades således av bolagen då det innebaren möjlighet att ansöka om en sådan avnotering på frivillig väg. I Sverige har bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad eller handelsplattform möjligheten att ansöka om att avnotera sina aktier. Diskussionen som förts i andra europeiska länder väcker däremot frågan om hur det svenska regelverket ser på cold delisting samt om det kan anses vara ändamålsenligt.