I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna. Våra frågeställningar är följande: hur går rekryteringsprocessen till i bemanningsföretag respektive övriga privata företag som sköter sin rekrytering på egen hand? I vilken utsträckning tillämpas den ideala rekryteringsmodellen? Hur motiveras den valda rekryteringsprocessen? Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där urvalet består av sju individer i bemanningsföretag respektive övriga privata företag. Empirin har vidare transkriberats och analyserats med hjälp av kodning. Studiens resultat presenteras utefter följande teman: Förarbete/arbetsanalys, Urval, Intervju, Testning, Referenstagande, Bedömning och Magkänsla, Motivering till rekryteringsprocessen samt Användandet av mallar. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att bemanningsföretag och övriga privata företag använder sig av strukturerade rekryteringsmetoder men att utförandet skiljer sig mellan de enskilda företagen. Vidare visar resultatet att den ideala rekryteringsmodellen följs mer i bemanningsföretagen än i de övriga privata företagen. De huvudsakliga motiven till vald rekryteringsmetod är ekonomi- och tidsaspekter. Avslutningsvis har vi diskuterat undersökningens resultat utifrån teorier om rekrytering och tidigare forskning inom ämnet. / <p>The following essay will investigate how the recruitment process looks in theory and in practice. The subject is relevant because the recruitment process changes along with development in society and the progression of the labor market. This provides new guidelines regarding diversity and equality, placing new demands on recruiters to actively respond to current recommendations in the recruitment process. This is demonstrated through current applications of the recruitment process in staffing agencies and other private companies who handle their recruitment on their own. It will also examine to what extent the “ideal” recruitment model is applied in different forms of private enterprise; the questions are as follows: How is the recruitment process applied in staffing agencies and other private companies who handle their recruitment on their own? To what extent is the “ideal recruitment model” applied? What is the motivation behind choosing a specific recruitment process? A qualitative study was conducted using semi-structured interviews where the sample consists of seven individuals in temporary staffing agencies and other private companies who handle their recruitment on their own. The empirical data is further transcribed and analyzed by means of encoding. The study results are presented along the following defined themes: Preparation / Work Analysis, Selection, Interview, Testing, Reference - taking, evaluation, gut instinct, the reason for the recruitment process and use of templates. These results show that employment agencies and other private companies make use of structured recruitment methods but that the performance differs between individual companies and that staffing agencies use the “ideal” recruitment model compared with other private companies. Furthermore, the results show that the main reasons for choosing a particular recruitment model are cost and/or time saving. Finally, we have discussed the survey results based on recruitment theories and previous research on the subject.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Familjeföretag står inför nya utmaningar i en föränderlig värld, vilket ökar kompetensbehovet inom  styrelsen. Tidigare forskning visar att tillsättandet av externa ledamöter kan tillgodose detta behov, men det råder oklarhet kring vilka specifika kompetenser som prioriteras. Studien syftar till att undersöka hur familjeföretag värderar och rekryterar externa styrelseledamöter, med fokus på professionella och personliga egenskaper. Studien utgår främst från resursberoendeteorin och baseras på sex kvalitativa intervjuer med ägare i familjeföretag samt experter inom området. Resultatet indikerar att familjeföretagen värdesätter integritet, engagemang och mjuka värden, vilket bidrar till att nya perspektiv tas upp i styrelserummet. Därtill diskuteras vikten av tydliga kravspecifikationer samt valet av rekryteringsmetod. Studien fastslår att åldersmångfald, generell kompetens och erfarenhet i kombination med integritet och engagemang prioriteras, vilket betonar vikten av ett tydligt samspel mellan de professionella och personliga egenskaperna. / Family businesses face new challenges in a dynamic environment, which increases the need for skills on the board. Previous research shows that the appointment of outside directors can meet this need, but it is unclear which specific competencies are prioritized. This study aims to investigate how family firms value and recruit outside directors, focusing on professional and personal characteristics. The study is mainly based on the Resource Dependency Theory and has involved six qualitative interviews with family business owners and experts in the field. The results indicate that family businesses value integrity, commitment and soft values, which contribute to new perspectives being brought into the boardroom. The importance of clear specifications and the choice of recruitment method are also discussed. The study states that age diversity, general competence and experience combined with integrity and commitment are prioritized, which emphasizes the importance of a clear interplay between the professional and personal characteristics.

Problem: För att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser krävs för att finna den efterfrågade kompetensen. Då en rekommendation handlar om att yttra sig förmånligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig för företagets employer brand. Resultaten av att använda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen är känt inom forskningen. Däremot har underliggande faktorer och motiv som ligger till grund för att medarbetare rekommenderar personer i deras sociala nätverk inte adresserats i samma utsträckning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka underliggande faktorer och motiv som finns hos anställda vid rekommendationer av personer i deras sociala nätverk. Studien ska analysera hur företag med rekryteringsbehov kan utveckla deras employer brand som i sin tur gynnar rekryteringsprocessen. Studien kan fungera som vägledning i utvecklingen av företags employee referral program, då en allmän förståelse kring rekommendationer saknas. Utifrån resultatet kommer förslag att ges om vad som bör tas hänsyn till vid en utveckling av ett employee referral program. Metod: Den insamlade data är av kvantitativ karaktär och samlades in genom en enkät som skickades ut till anställda på ABB. Resultat: Studien visar att respondenterna i undersökningen motiverades av en prosocial motivation då de rekommenderar någon till att söka anställning hos arbetsgivaren främst för att hjälpa en bekant följt av att hjälpa organisationen. Respondenterna motiverades minst av yttre motivation i form av belöningar samt att rekommendationen ska bistå med ett stärkande av deras position. Hinder och osäkerhet upplevdes till viss del hos respondenterna vid en rekommendation, men i de flesta fall var detta inte en orsak till att inte rekommendera. Det främsta hindret som upplevdes var att respondenterna inte har kunskap om hur de rekommenderar via digitala hjälpmedel och den främsta osäkerheten grundades i att personen som rekommenderas inte ska passa ihop med ABB. De flesta respondenter svarade däremot att inget hinder eller osäkerhet fanns vid en rekommendation. / Problem: In order to create a strong employer brand it requires that the potential employees hold positive associations towards the employer. When this exists, fewer resources are required in order to find the right expertise. A recommendation could be defined as: to speak favourably about something or someone. The importance of employee referrals is vital for the company's employer brand. The results of the use of these types of referral programs in the recruitment process are already known in research. However, the underlying factors and motives for employee referrals and why the employees recommend people in their social networks is not addressed to the same extent in research. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the underlying factors and motivations held by employees when they recommend people in their social network. The study will analyze how companies employer brand and employee referral program can be developed. Based on the results, suggestions will be given on what should be reviewed in a development of an employee referral program. Method: The collected data is of quantitative characteristic and was extracted from a survey, which was sent to ABB employees. Results: The study shows that most of the respondents were motivated by a prosocial motivation, as they mainly recommended someone to help an acquaintance, followed by helping the organization. The external motivation was the motivation the respondents were least motivated by, in regards to rewards and that a referral would assist with a strengthening of their position. Barriers and uncertainties among respondents were perceived to some extent when making a referral. For some respondents this was perceived as a factor for not making a referral, however not for most of them. The main barrier experienced was a lack of knowledge about how to make a referral by using digital tools. The main uncertainty was found in the perception that the person who is recommended make a suitable organisation fit. Most respondents experienced that barriers or uncertainties would not prevent them from making a referral.