Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur syskon till barn med funktionsnedsättning påverkas psykosocialt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för ämnet. De intervjuade har redovisat sin syn på hur de anser att barn påverkats av att växa upp som syskon till barn med funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd. Resultatet påvisar att syskon under sin uppväxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation än jämnåriga och blir mer åsidosatta än barn i övrigt. Undersökningen visar också att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum får med sig karaktärsdrag såsom större empati, mognad och ansvar. Att få kunskap över sitt syskons funktionsnedsättning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation. Genom uppmärksamhet och professionell hjälp såsom samtal och stöd blir syskon bättre rustade att klara den situationen de befinner sig i. / The purpose of this essay is to examine whether if siblings of children with disabilities are affected psychosocially or not. The study is based on qualitative interviews, literature and reports relevant to the topic. Respondents have presented their views on how they think children are affected by growing up as siblings to children with disabilities in autism spectrum disorders. The result demonstrates that siblings, while growing up are being exposed to a more stress-related situation than their peers and are more neglected than children in general. The survey also found that siblings of children with a diagnosis within the autism spectrum may bring character traits such as greater empathy, maturity and responsibility. Gaining knowledge of their sibling's disability proves to be of great importance for how the children manage their lives. Through attention and professional assistance such as conversation and support the siblings are better equipped to cope with the situation, which they´re in.

Kring en person med missbruksproblematik finns det ofta en eller flera anhöriga som påverkas av missbrukets konsekvenser och riskerar att drabbas av psykisk, fysisk samt social problematik (Melin & Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). Den här kvalitativa studien undersöker hur anhöriga till närstående med missbruksproblematik upplever det arbetssätt som personalen har på verksamheten Eken. Eken arbetar främst mot unga vuxna med missbruksproblematik och syftar till att ha ett arbetssätt präglat av tillgänglighet och flexibilitet. Verksamhetens arbete syftar även till att involvera och erbjuda stöd till de unga vuxnas anhöriga. Syftet med vår studie är att undersöka hur anhöriga till unga vuxna med missbruksproblematik beskriver personalens arbetssätt och hur de upplever att arbetssättet påverkar det egna välbefinnandet samt förmågan att stödja sin närstående. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver anhöriga utformningen av det stöd personalen erbjuder dem? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till det egna välbefinnandet? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till deras förmåga att stödja sin närstående? Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsansats. För insamling av empiriskt material genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fem anhöriga, vilka har pågående, avslutande eller avslutad kontakt med Eken. Med en strävan efter att skapa förståelse för intervjupersonernas upplevelser valde vi att analysera studiens resultat utifrån symbolisk interaktionism, ett perspektiv som ämnar beskriva sociala verkligheter med fokus på̊ interaktion och samspelsprocesser (Trost & Levin 2010). De centrala begrepp som användes var coping, delaktighet, kommunikation, allians samt medberoende. Tidigare forskning är begränsad och visar att stöd för vuxna anhöriga till personer med missbruksproblematik är ett område som är åsidosatt och där det finns ett behov av att utvecklas. Vid analysering av studiens resultat användes tematisk analysmetod med vilken vi avsåg att bearbeta materialet för att finna återkommande teman i den insamlade empirin. Studiens resultat visar att intervjupersonerna beskriver personalens arbetssätt som engagerat, respektfullt och behovsanpassat. Det visar sig även att arbetssättet innefattar möjlighet till kontakt med personalen när som helst under dygnet vilket intervjupersonerna beskriver som en trygghet. Samtliga intervjupersoner uttrycker att kontakten bidrar till minskade känslor av ensamhet och rådlöshet samt att de upplever sig delaktiga i sin närståendes behandlingsprocess. Från resultatet framkommer även att intervjupersonerna kan tillgå stöd i hur de kan bemöta sin närstående genom bland annat rådgivning. / In the surroundings of every person with a drug addiction there is often one or many people that suffer from the consequences of their relative's addiction and are at risk of mental, physical and social problems (Melin & Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). The aim of this study is to examine how relatives are affected by having someone close with a drug addiction and what their interpretations are regarding the support they receive from the organisation called Eken. Eken works mainly with young adults with drug addiction and the organisation aims at having an approach characterized by accessibility and flexibility as well as commitment and support to the young adults' relatives. The main questions of this study are as follows: How do relatives describe how the work that the staff is doing is formed? How do relatives describe what the staff is doing to acknowledge the needs related to their own wellbeing? How do relatives describe how the staff acknowledges the need related to the relatives' ability to support their close relative? Based on the aim of this study a qualitative research approach was chosen. The collection of the empirical data was made through five semi-structured interviews with five relatives. All informants have ongoing, terminating or terminated contact with Eken. In order to create an understanding of what the informants share, we have analyzed the results of the study based on symbolic interactionism, which is a perspective aiming at describing social realities with a focus on the interaction processor (Trost & Levin 2010). The main notions used are coping, participation, communication, alliance and codependency. We discovered that previous research is limited but shows that the area is neglected. When analyzing the results of the study, a thematic analysis method was used. To process the material we looked for recurring themes in the collected material. The results of the study show that the informants describe the staff's way of working as committed, respectful and need-oriented. The working method includes the possibility of contacting staff at any time during the day, which they describe as a security. All informants express that the contact includes both involvement in the young adults' treatment process and reduced feelings of loneliness and perplexity. The results also show that the informants can be supported with how they can deal with their relatives through advice among other things.

Background: There are approximately 150.000 people with dementia living in Sweden, with 40 % living in nursing homes and the remaining 60 % living at home. Relatives caring for persons with dementia need support. The work is demanding and stressful. Caregiving is often carried out 24 hours a day, every day. Caregiver supporters offers support to relatives caring for persons with dementia. Aim: To describe caregiver supporters’ experience of caregiver support regarding dementia. Method: A qualitative interview study by manifest qualitative content analysis. Results: There are different types of caregiver support but according to caregiver supporters, relatives mainly want to be seen and heard based on their situation. With knowledge of dementia and the opportunity for relatives to talk with others in the same situation, the supporters feel that the relatives’ health and ability to care are improved. Collaboration between municipalities and the region is insufficient. The supporters feel that many nurses mediate contact, but it is pointed out that nursing education should contain more education about the subject. Conclusion: The accessibility of caregiver supporters in the municipality is important for relatives to receive support. Better cooperation between municipalities and the region could enable more relatives to have access to the caregiver support they need. To enhance this, nurses should have knowledge and education of dementia and caregiver support. / Bakgrund: Det finns omkring 150.000 demenssjuka personer i Sverige, endast 40 % bor på omvårdnadsboende, resterande 60 % bor hemma. Anhöriga som vårdar demenssjuka närstående behöver stöd, arbetet är tungt och stressande. Vårdandet utförs ofta 24 timmar om dygnet, varje dag. Anhörigstödjare erbjuder stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka närstående. Syftet var att beskriva anhörigstödjares upplevelse av anhörigstöd vid demenssjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns olika sorters anhörigstöd, men enligt anhörigstödjarna verkar det viktigaste för anhöriga vara att bli sedda och hörda utifrån sin situation. Med kunskap om demenssjukdomar och möjligheten att samtala med andra anhöriga i samma situation upplever anhörigstödjarna att de anhörigas hälsa och förmåga att vårda sina demenssjuka närstående förbättras. Samverkan mellan kommuner och regionen är otillräcklig. Anhörigstödjarna upplever att grundutbildade sjuksköterskor förmedlar kontakt men det poängteras att sjuksköterskeutbildningen borde innehålla mer om ämnet. Slutsats: Anhörigstödjarnas tillgänglighet i kommunen har betydelse för att anhöriga ska få stöd. Bättre samarbete mellan kommuner och regionen skulle kunna möjliggöra att fler anhöriga får tillgång till anhörigstöd. För att främja detta bör sjuksköterskor ha kunskap om demenssjukdomar och anhörigstöd.

Den som lever i en nära relation till en individ med missbruksproblematik påverkas oftast negativt. Den anhörige kan känna skuld och skam över situationen och det är vanligt att fysiska och psykiska problem för den anhörige förekommer. Studiens syfte är att undersöka vuxna anhörigas behov av stöd. Studien har valt att använda sig av en kvalitativ metod med intervjuer för att få fram ett resultat. Informanterna är vuxna anhöriga till en vuxen individ med missbruksproblem. En kvalitativ innehållsanalys har använts i studien för att undersöka anhörigas upplevelser av stöd. Anhöriga i den här studien har sökt stöd genom anhörigorganisationer som har hjälpt och stöttat de anhöriga till att förstå och klara av sin situation. Anhöriga lever ofta med en känsla att de är ensamma i sin situation och inte vet vart de kan vända sig för att få stöd. Slutsatsen är att anhöriga behöver sociala nätverk som kan ge socialt stöd. I rätt sociala nätverk kan den anhöriga inte bara bli en mottagare av stöd utan också skänka andra anhöriga stöd, vilket stärker dem båda. / The person who lives in a close relationship with an individual with some sort of addiction is usually adversely affected. The relative can feel guilt and shame about the situation and physical and mental problems is common in the relative’s life. The aim of this study is to investigate the needs of support to adult relatives. The study has chosen to use a qualitative method with interviews. The informants are adult relatives of an adult with problems of addiction. A qualitative content analysis has been used in the study to investigate relatives' experiences of support. Relatives in this study have searched for support through organizations for relatives who have helped and supported them to understand and cope with their situation. Relatives often feel that they are alone in their situation and they do not know where to turn to get support. The conclusion of this study is that relatives need social networks that can provide social support. In the right social network, the relative will not only become a recipient of support but also donate support to other relatives, which strengthens them both.

Många anhöriga till officerare som tjänstgjort i internationell insats har upplevt negativa fysiska och psykiska besvär under och efter insatsen. Men hur påverkar detta officeren när denne ska återgå till det ordinarie arbetet eller åka på nästa insats, sett från en psykosocial arbetsmiljöaspekt? Och förändras detta med anledning av de nya lagstadgade kraven om tjänstgö-ringsskyldighet och uppföljningsansvar? Detta handlar en del av studien om. Den andra delen av studien beskriver hur ett framtida anhörigstöd kan utformas, kopplat till de nya kraven. Studien syftar till att ge en ökad förståelse till att officer och anhöriga tillsammans utgör en ge-mensam social ordning och att ge underlag till fortsatt forskning. Vidare syftar studien till att bidra med konkreta förslag till anhörigstöd till myndigheter och organisationer som idag arbetar med det. Studiens empiri erhålls genom djupintervjuer med sex långvariga partner till officerare som kom-pletteras med textempiri. Studien påvisar att det finns tendens till ett meningssamband mellan anhörigas upplevda välbefin-nande och officerens psykosociala arbetsmiljö. Studien föreslår vidare att det framtida anhörigstö-det utformas utifrån principerna erfarenhetsbaserat, flexibelt och tillgängligt, där en begränsad del föreslås bli obligatoriskt. / A lot of relatives to officers who has served in international operations have been af-fected by negative physical and psychological impacts. But in what way has this affected the officer when it’s time to readjust to the normal work or when preparing the next mission from a psychosocial working environment point-of-view? And does this change in accordance with new Swedish laws of official duty and rehabilitation responsibility? That´s the first issue in the essay. The other issue covers how the future Swedish relative support can be designed. The essay has shown a tendency to causality between the relatives’ perception of well-being and the officer´s psychosocial working environment. Further, the essay proposes that future relative support shall be based on the principles previous experienced, flexibility and availability with a limited mandatory part.

The aim of this study was to increase understanding of how older Syrian migrants experience aging in Sweden as well as their perspective on needs related to aging and how these needs can be met. The empirical base of the study was eight semi-structured qualitative interviews. In addition, theories about Maslow's hierarchy of needs and social support were applied to the study to enable a further analysis of our respondents' perspectives on aging, perspectives on Swedish elderly care and perspectives on relative support. The result of the study shows that our respondents feel that it is difficult to see how their needs as elderly people can be met. They live in a country with a different language and culture without having any knowledge about the new country. They also believe that the responsibility lies mainly on their relatives instead of searching for help or support from the public elderly care, because they think that the help offered by the elderly care is not prepared to their individual needs. The study concluded that our respondents think that aging in a foreign country does not give the same feeling as aging in their home country. Learning a new language is certainly not easy for them. It is also not easy for them to live in a new society with its norms, culture, and tradition. All of our respondents are dependent on their adult children and need help with various things. This help that children provide for their elderly parents is an obligation in their culture.