No description available.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama? I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan. Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats på marknaden. Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen. Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster. På detta sätt ses den kristna högern som en politisk maktfaktor. Det stora målet har varit att återställa den moraliska kompassen, ett mål som ännu inte har uppnåtts. Uppsatsen har även en didaktisk inriktning med fokus på fundamentalism. Här diskuteras de problem som bland annat läromedel och media bidrar med. Ofta förknippas fundamentalism med islam trots att det förekommer inom alla religioner.

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa. För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet. Vid intervjuerna framkom det att lärarna var mer eller mindre nöjda med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, men det finns vissa brister. Bland annat framkom det att betygskriterierna ses som luddiga och svårtolkade. Ett annat problem är betygsstegen. Alla fyra respondenter önskade att betygsskalan bestod av minst ett steg till eftersom kunskapsgraden varierar mycket inom ett och samma betyg. De intervjuade lärarna ville även se en ökad samverkan mellan sig och sina kollegor när det gäller kursinnehåll och bedömningsnivå. Detta ville de ha eftersom det skulle öka rättvisan bland eleverna om alla lärare satte betyg likadant. De eventuella lösningar till problemen som vi presenterar i arbetet är följande: • Mer tid till samtal lärare emellan angående kursinnehåll och bedömningsnivå. Denna tid skulle kunna tas från ämneskonferenser eller redan befintliga studiedagar. • En utökning av Religionskunskap A till 100 poäng. Detta skulle ge mer tid till läraren att kunna se alla elever på ett rättvist sätt och därmed ha ett bättre underlag för att sätta betyg. • Nationella prov i religion skulle säkerställa en rättvis betygsättning i hela landet samt kunna bidra till att höja statusen för ämnet.

No description available.

År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera tre svenska imamers syn på hur sharia ska förstås, tolkas och tillämpas i Sverige. Vi utgår från aktuell forskning och litteratur i ämnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. Förhållandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjälp av exempel från olika länder. Dessutom beskrivs förhållandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen. Empirin i uppsatsen består av kvalitativa intervjuer med tre svenska imamer. De tre imamerna är överens om att sharia är viktigt eftersom det styr människans handlingar, som i sin tur påverkar livet efter döden. Sharia ska enligt respondenterna förstås som en oföränderlig lag med gudomligt ursprung. De är dock överens om att sharia måste tolkas, både av den enskilda muslimen och av religiöst lärda. Vidare menar alla imamerna att sharia ska tillämpas på ett sådant sätt att föreskrifterna till viss del anpassas till det land man bor i. Imamerna anser att sharia i stor utsträckning går att förena med svensk lagstiftning, även om det finns enstaka områden där sharia kolliderar med svensk lag. En slutsats är att samtliga respondenter kan sägas förespråka en modernistisk tolkning av sharia där den gudomliga lagen ligger till grund för en lagstiftning som samtidigt anpassas efter var man befinner sig. Imamerna menar också att sharia i sin helhet endast kan införas i ett perfekt muslimskt samhälle.

Den här religionsvetenskapliga uppsatsen är metodologiskt en idéhistorisk analys. Jag söker svara på om och i så fall hur termen jahiliyya fyllts med innehåll genom historien, och framför allt hur jahiliyya används i en inom-muslimsk debatt idag och varför.  Jag har använt mig av religionssociologiska teorier om religion och identitet i syfte att söka svara på min frågeställning. I arbetet har jag kommit fram till hur man med hjälp av det religiösa språket genom in – och utgrupper och med en dualistisk världsbild fyllt termen jahiliyya med innehåll i syfte att skapa ett vi och dem tänkande.

Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus.