<p>SAMMANFATTNING</p><p>Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.</p><p>Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken.</p><p>Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat.</p><p>Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga.</p><p>Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.</p>

SAMMANFATTNING Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken. Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken. Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat. Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga. Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.

Lärare försöker göra sitt bästa i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspireraen elev är att försöka förändra elevens attityder till att bli mer positiva till ämnet. Denna studiessyfte är att försöka avgöra vilka förutsättningar det finns för lärare att engagera elever genom attinspirera dem. Därför har jag gjort en enkätundersökning bland 104 gymnasieelever som går förstaåret på gymnasiet och undersökt deras attityder till ämnet religion, deras engagemang i att lägga nertid och energi i ämnet och sambandsnivån mellan de två företeelserna. Resultatet visar att elevernasattityder till ämnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jämförelse med tidigareundersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmänhet. Samma resultat gäller nivån avengagemang till ämnet, så är de relativt goda men inte i jämförelse med tidigare undersökningar tillelevers engagemang till skolarbete i allmänhet. Eleverna var mer engagerade att lägga ner tid ochenergi under lektionstid än vad de var i att lägga ner energi utanför lektionstid. Stora skillnaderuppenbarades mellan könen där kvinnor var starkt mer positiva och engagerade till ämnet religion.En liten grupp med män gav väldigt negativa kommentarer till religion och ämnet religion. Ettstarkt samband visade sig mellan elevers attityder till ämnet religion och i deras engagemang i attlägga ner tid och energi i att studera religion. Det var även en stark skillnad ikorrelationskoefficientsnivån (mått för samband) när man jämför sambandet mellan eleversattityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägga ner tid och energi i att studera religionunder lektionstid och mellan elevers attityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägganer tid och energi i att studera ämnet religion utanför lektionstid, det först nämnda hade myckethögre värde. Det kan vara av värde att veta att när man ger hemuppgifter så är förmodligen andrafaktorer starkare än deras attityder i jämförelse med undervisning under lektionstid. En av dessafaktorer är till exempel viljan att ha högre betyg.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.</p><p>För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002. De elever som ingick i undersökningen var de som hade läst Religion A under höstterminen 2001 och under vårterminen 2002. Den litteratur som jag i huvudsak har använt mig av är Lpf 94 samt en bok skriven av Ulf Sjödin, ”En skola - flera världar” som tar upp elevernas syn på religion. Sjödins undersökning gjordes innan eleverna hade påbörjat sina religionsstudier enligt den nya läroplanen. Litteraturen har jag i första hand använt som ett stöd i utformningen av enkäten.</p><p>Undersökningen visar att eleverna anser att ämnet är viktigt och bör finnas kvar som en obligatorisk kurs inom samtliga gymnasieprogram. Det stoffurval som eleverna anser är viktigt att ha med är i första hand livsåskådningsfrågor. Dessa frågor är också något som betonas i Lpf 94, att läraren i sin undervisning ska ta sin utgångspunkt i elevens förförståelse och ta upp det existentiella. Eleverna ansåg också att det var viktigt att ta upp etik och moral, behovet av normer och regler verkar vara större för ungdomar idag än det var för ca 15 år sedan. Undersökningen visar att det inte är någon större skillnad på hur elever på de olika programmen ser på ämnet, det är inte heller någon skillnad mellan pojkars och flickors syn på ämnet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?</p><p>Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><ul><li>Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?</li><li>Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?</li><li>Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?</li></ul>

<p> </p><p>Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.</p><p>1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig. Tanken var att undervisningen i religion skulle beskriva olika religioner och livsåskådningar. Denna grundtanke har efter detta utvecklats till att existentiella frågor och frågor om etik och moral fått ett större utrymme i undervisningen. Att ämnet både lyfter upp existentiella frågor som liv och död och andra moraliska bitar samtidigt som det ger ett faktaperspektiv gör att ämnet är både konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande menar Skolverket (2009).</p><p>Religionskunskap är ett ämne som mer än andra genomgått stora förändringar. Förändringar har skett bland annat med ämnets status, innehåll och utrymme. Dessutom har ämnets betydelse för skolans värdegrund förändrats när ämnet har förändrats. För lärare i religionsämnena har detta självfallet inneburit omställningar i sättet att undervisa och undervisningens innehåll. Detta framkommer tydligt i intervjustudien där intervjupersonerna betonar att undervisningen genomgått en förskjutning från fakta om religion mot undervisning i etik och moralfrågor.</p><p> </p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Belo da Silva.

<p>Jag är intresserad av varför religionsämnet blev så omdebatterat. Dessutom vad innebar religionsfrihetslagen för skolan? Jag är också intresserad av vad kritikerna tyckte om skolan och religionsämnet. Jag finner det intressant att några av Svenska kyrkans stift var helt mot skolämnets förändring och tyckte att föräldrarna själva skulle få bestämma om deras barns religiösa utbildning. Medan andra bara följde med och tyckte exakt som lagförslaget. Det jag tycker är intressant är varför? Varför tyckte de som var mot lagförslaget så och varför tyckte de som var för så och vad är deras kommentarer? Jag har försökt att ta reda på det genom min forskning.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion. För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002. De elever som ingick i undersökningen var de som hade läst Religion A under höstterminen 2001 och under vårterminen 2002. Den litteratur som jag i huvudsak har använt mig av är Lpf 94 samt en bok skriven av Ulf Sjödin, ”En skola - flera världar” som tar upp elevernas syn på religion. Sjödins undersökning gjordes innan eleverna hade påbörjat sina religionsstudier enligt den nya läroplanen. Litteraturen har jag i första hand använt som ett stöd i utformningen av enkäten. Undersökningen visar att eleverna anser att ämnet är viktigt och bör finnas kvar som en obligatorisk kurs inom samtliga gymnasieprogram. Det stoffurval som eleverna anser är viktigt att ha med är i första hand livsåskådningsfrågor. Dessa frågor är också något som betonas i Lpf 94, att läraren i sin undervisning ska ta sin utgångspunkt i elevens förförståelse och ta upp det existentiella. Eleverna ansåg också att det var viktigt att ta upp etik och moral, behovet av normer och regler verkar vara större för ungdomar idag än det var för ca 15 år sedan. Undersökningen visar att det inte är någon större skillnad på hur elever på de olika programmen ser på ämnet, det är inte heller någon skillnad mellan pojkars och flickors syn på ämnet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken? Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen. Mina frågeställningar är: Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket? Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet? Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?

Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen. 1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig. Tanken var att undervisningen i religion skulle beskriva olika religioner och livsåskådningar. Denna grundtanke har efter detta utvecklats till att existentiella frågor och frågor om etik och moral fått ett större utrymme i undervisningen. Att ämnet både lyfter upp existentiella frågor som liv och död och andra moraliska bitar samtidigt som det ger ett faktaperspektiv gör att ämnet är både konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande menar Skolverket (2009). Religionskunskap är ett ämne som mer än andra genomgått stora förändringar. Förändringar har skett bland annat med ämnets status, innehåll och utrymme. Dessutom har ämnets betydelse för skolans värdegrund förändrats när ämnet har förändrats. För lärare i religionsämnena har detta självfallet inneburit omställningar i sättet att undervisa och undervisningens innehåll. Detta framkommer tydligt i intervjustudien där intervjupersonerna betonar att undervisningen genomgått en förskjutning från fakta om religion mot undervisning i etik och moralfrågor. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Belo da Silva.