Elevers begreppsförståelse är ett väl undersökt område inom fysik, dock inte inom den svenska gymnasieskolans biologiundervisning, än mindre inom området människokroppen och dess funktioner. Syftet med denna studie är att belysa elevers förståelse och missuppfattningar kring vissa begrepp om kroppen och kroppensfunktioner hos totalt 39 elever som läser biologi 2 på gymnasiet från två olika klasser. Frågeställningarna i studien är (1) Vilken förståelse har eleverna kring begrepp inom ämnet kroppens funktioner? (2) Vilka begrepp har eleverna bristande förståelse för?Studien använder sig av både enkäter och intervjuer för att besvara frågeställnigarna där enkätens begrepp baseras på begrepp från kursbok, styrdokument och tidigare studier. Intervjufrågorna baseras på enkäten där missuppfattnignar eller avvikande svar visas. Eleverna intervjuas två och två, där klasserna representeras av fyra elever var. Genom att använda öppna frågor i enkäten och intervjun kan elevernas kunskap och förståelse kring de utvalda begreppen visas tydligare än om eleverna får givna svarsalternativ.Studien visar att det finns bristande förståelse och missuppfattningar kring delar inom detta ämne, likt tidigare studier finns det missuppfattningar och svårigheter i att förstå begreppet meios. Vad detta kan bero på diskuteras utifrån bland annat om förståelsen endast beror på tidigare erfarenheter och vardagsföreställningar.

No description available.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning.

<p>Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning.</p>

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola – en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative Study Den senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer som redskap att samla data. De nyanlända eleverna får sin utbildning på gymnasie- och vuxnivå.  Frågeställningarna som berörts i denna studie är följande:       Hur upplever eleverna mötet med det svenska språket i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna undervisningen i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna mottagandet i den svenska skolan? I studiens resultat framkommer en ambivalent erfarenhet av mötet med den svenska skolan, det vill säga både ett positivt och ett negativt möte. Det svenska språket upplevs som både svårt och inte svårt. Undervisningen uppfattas som både inkluderande och strukturerad samt inte inkluderande och ostrukturerad. Mottagandet ses både som välvilligt och inte välvilligt.

No description available.

This essay aims to study perceptions about the quality of teaching that upper secondary school students have received in source-critical thinking within the various civics science courses in upper secondary school. To investigate this, a survey was first conducted among the students and then structured interviews were conducted to clarify the results of the survey. The background to this survey lies in the facts that a lot of the world’s information is available in your own smartphone, for good and for bad. Then knowledge is needed in how we tackle this facts and then on the horizon of the civics subject. Civics is one of the subjects in the upper secondary school that has the largest focus on teaching critical-thinking. From this assignment, the subject is to provide the conditions for the students to become good citizens of society. Those who are best suited to respond to the experiences of teaching must be those for whom the school is still available, ie the students.The results of the study showed that the students felt that the teaching they received in critical thinking of sources is good enough. Both regarding quality and quantity. Furthermore, the students consider that they use the knowledge of critical thinking of sources in their everyday lives. Teaching is also so good that students do not think they see any major need for improvements in the teaching that is conducted in critical thinking of sources. Regarding the abilities that the students should be given the opportunity to develop in critical thinking of source, those who participated in the study consider that the abilities, there is development potential, although then rating in the survey is also good. The respondents in the survey claim that they make frequent use of critical thinking of sources in everyday life, but there is an indication among the answers that critical thinking of sources is most often used when some news is published properly and gets a quick disseminating. Even when the respondents suspect that it is so called ”fake news” in progress, they take their acquired knowledge in critical thinking of sources, but as I said, the answers here do not provide as clear an indication as the answers to the two other questions of the essay.Previous research has found similar results to this study. The students have great confidence in their knowledge of critical thinking, but that they are selective in the use of the knowledge.

Projektet började i en artikel av Mats Lieberg om Ungdomarna, staden och det offentliga rummet. Texten behandlar ungdomen som en transaktionstid mellan barndomen till vuxenvärlden. En tid präglad av att identifiera vem man är och känna sig vuxen utan att bli utsatt för föräldrars eller andra vuxnas blick. Alla människor är olika, även ungdomar, och Lieberg identifierar tre olika grupper; förenings-, kamrat- och hemorienterade ungdomar. Man kan se att dessa olika grupper tar det offentliga rummet i ansprång på olika sätt. Medan de hem- och kamratorienterade ungdomarna har en plats de återkommer till och känner sig trycka vid kan föreningsorienterade mer välja mellan de platser som finns till förfogande för stunden. Man ska kunna vara on stage där man blir en del av skådespelet, där man får blomma ut, där man blir sedd men inte identifierad. Det behövs också en plats där man får vara back stage, en plats man är helt osynlig och där man är okontrollerad av vuxenvärlden. / The project started with an article of Mats Lieberg about youths, the city and the public space. The text discusses the youth as a transaction between being a kid and an adult. An age of finding who you are and feel grown up without feeling over watched by parents or other adults. Everyone is different, even youths, and Lieberg identifies three separate groups; activity-, friends, and home oriented kids. We can observe that the different groups use the public space in different ways. The home and friends oriented kids have one place which they frequently returns to and feel comfortable at wile the activity oriented kids easily can choose a place which is free at the moment. The young people also need a on stage space where they can be a part of the theatre, where they can blossom, where they can be visibly unidentified. But they will also need a back-stage space. A place where own is completely invisible and not controlled by the adults.

No description available.

7 Sammanfattning Denna uppsats ämnar undersöka huruvida dagens läroböcker för gymnasiets Historia A besitter förmågan att aktivera elevers läsning så att ett så effektivt lärande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mångsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa båda aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten påverkades av kolonialismen från slutet av 1870-talet och framåt. I samma avseende har det även undersökts ifall elever, genom läroböckerna, tillägnas historiekunskaper som sammankopplar våra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt läromedelsförfattare, principer för en god lärobok på fyra läroböcker. Principerna är framarbetade utifrån frågeställningen: Hur borde texter utformas för att optimera lärandet hos den läsande eleven? Wikman har bl.a. studerat tidigare läromedelsanalysers resultat, använt sig av olika framstående kunskapsteoretikers forskningsresultat samt att han bedrivit egna analyser på läromedel. Samtliga böcker i studien är skrivna för gymnasiets Historia A och publicerade från år 2000 och framåt. Studien visar att läroböckerna besitter stora brister i att aktivera elever till en läsning som kan framkalla ett effektivt och djupinriktat lärande samt så stor förståelse som möjligt för de skeenden som beskrivs. Dock skiljer sig böckerna åt i hur stor utsträckning de lyckas uppfylla principernas innebörder. Böckerna tenderar att framkalla ett lärande främst byggt på faktamemorering. Elever tilldelas endast ett svagt historiemedvetande ur böckerna där de riskerar att undgå förståelse för hur dåtid format vår nutid och hur dåtiden kan bifoga förståelse och insikter om framtiden. De kunskaper som elever ges om Afrika är ofta komprimerade där det sällan erbjuds fördjupningar och problematiseringar av begrepp och händelser. Elever tilldelas heller inga kritiska uppmaningar vilket kan leda till att elever får uppfattningen att läroböckers innehåll enbart består av den absoluta sanningen samt att de kan undgå insikten att historia ofta är skapat utifrån tolkningar av autentiska källor. Det visar sig således att det finns mycket kvar att göra hos läroboksförfattare för att förbättra böckernas innehåll så att ett större lärande kan uppnås hos ett större antal elever.