Användningen av digitala verktyg är något svenska elever är vana vid men möjligtvis mindre inom matematik. I denna kunskapsöversikt har vi samlat information från flera vetenskapliga artiklar samt rapporter för att besvara hur digitala verktyg kan implementeras och hur detta i sin tur stödjer elevers kunskapsutveckling och fick fram att det förnärvarande finns flera behov för att kunna vidare implementera digitala verktyg i matematikundervisningen. Bland dessa behov är det bemärkt att många lärare inte har tillfredsställande grad av förståelse för de tillgängliga digitala verktygen för att kunna stödja eleverna i deras användande av dessa. Ändå så pekar majoriteten av vetenskapliga artiklar mot att integreringen av digitala verktyg främjar elevers kunskapsutveckling, med något enstaka undantag.

Syfte och frågeställningar Denna uppsats ämnar undersöka om det finns någon skillnad mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående hos elever som går NIU gymnasium jämfört med elever som inte går NIU. -  Skiljer sig sömnvanorna åt mellan elever på NIU och elever som inte går på NIU? -  Finns de någon skillnad i upplevt psykiskt mående hos elever på NIU jämfört med elever som inte går på NIU?-  Finns det någon korrelation mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående? Metod Metoden som använts för att genomföra denna studien är av kvantitativ ansats bestående av enkäter som metod för datainsamling. Totalt har 96 elever besvarat enkäterna fördelat på 55 som läser ett vanligt gymnasieprogram och 41 elever som utöver ett gymnasieprogram kombinerar sina studier med att läsa en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa grupper har sedan jämförts för att se om det fanns någon skillnad i deras sömnkvalitet samt psykiska välmående. Resultat Resultatet visar en signifikant skillnad i sömnkvalitet mellan grupperna där den gruppen som läser NIU sover bättre än gruppen icke-NIU. Resultatet för om de skulle finnas en skillnad i upplevt psykiskt välmående mellan grupperna visar inte på en signifikant skillnad i upplevt psykiskt välmående. Resultatet visar dock på ett signifikant samband mellan att en god sömnkvalitet och ett bra upplevt psykiskt välmående påverkar varandra i en positiv riktning. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån vår studie är att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna i sömnvanor men inte i upplevt psykiskt välmående. Det fanns också en signifikant korrelation mellan upplevd sömn och psykiskt välmående hos den valda populationen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Detta är en studie om vilken litteratur gymnasielärare i svenska använder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- står den i så fall av? Mot vilken bakgrund och förkunskap väljer lärare i svenska på gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ enkätstudie genomförts med 14 gymnasielä- rare i svenska. Resultatet visar på tendenser i lärarnas litteratururval som ligger nära en kanon. Det finns större likheter mellan vilka författare lärarna använder sig av i undervisningen än de verk som används av samma författare. Litteratururvalet som lärarna gör kan sägas spegla ett manligt, vitt och västerländskt perspektiv.De mest förekommande motiveringarna till att enskilda verk är viktiga att använda i undervis- ningen är att de tillhör kulturhistorien, har betydelse för kulturarvet och att de tillhör allmän- bildningen. Faktorer som påverkar urvalet är framförallt saker som finns i lärarens vardag såsom kollegor, utbud på skolan, elever, styrdokument och till mindre del eget intresse. Kanon, läromedel och utbildning har historiskt haft stor betydelse för litteratururvalet i skolan. Lärarna anser inte att de påverkas av detta i hög utsträckning idag. / This is a study on the literature selection that Swedish upper secondary school teachers use when teaching Swedish, and the underlying motives and factors contributing to the selection of certain literature. Two questions form the basis for the study:Is there an implicit canon in the teaching of Swedish in upper secondary school, and if so what literature does it consist of? Against what background and knowledge do teachers select the literature they use in their teaching? To answer the two questions, a qualitative questionnaire study answered by 14 upper secondary school teachers of Swedish has been performed. The results show that the selections of litera- ture teachers make have connections to a literary canon. The similarities are greater between the authors teachers use than between the works they use by these same authors. The literature that is taught in school can be said to reflect a male, white and western perspective.The most common reason why a certain work has been selected is that the work is part of the cultural history and heritage and also part of the basic general knowledge. When teachers make their selection they are affected by things in their near surroundings like colleagues, the book selection of the school, students, curricula and to a lesser extent their own interests. A literary canon, textbooks and education have had a great impact historically on the literature taught in school, but nowadays teachers believe themselves less influenced by these things.

Syfte och Frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars motiv i form av motivområden för att vara fysiskt aktiva respektive för att inte vara fysiskt aktiva. Frågeställningarna var: (1) Vilka motivområden har stark anknytning till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv och (2) Finns det någon signifikant könsskillnad i något av motivområdena? Metod 105 ungdomar (47 flickor och 58 pojkar) i åldern 16-22 år från en gymnasieskola i västra Stockholmsområdet besvarade två enkäter med påståenden om motiv till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Motiven delades in i 11 motivområden och därefter genomfördes en deskriptiv analys i samband med elimineringen av extremvärden där man undersökte hur stark anknytning varje motivområde hade till att vara fysiskt aktiv respektive inte vara fysiskt aktiv. Ett Mann Whitney U test genomfördes för att undersöka om det fanns någon signifikant könsskillnad (p=0,05). Resultat Motivområdena Välbefinnande kortsiktigt, Välbefinnande långsiktigt, och Lugnande motiv hade stark anknytning till att vara fysiskt aktiv. Även om det inte förekom någon stark anknytning i något av motivområdena till att inte vara fysiskt aktiv, så hade Tidsrelaterade motiv starkast anknytning för både flickor och pojkar. Resultatet visade även att Tävlingsmotiv var ett starkare motiv för pojkarna än flickorna för att vara fysiskt aktiv (p=0.003) samt att Hälsorisker som motiv var ett starkare motiv för flickorna än pojkarna (p=0,041) för att inte vara fysiskt aktiv. Slutsats Resultatet i den här undersökningen gav indikationer att vissa motiv kan påverka varför gymnasieungdomar är fysiskt aktiva samt varför de inte är fysiskt aktiva, men resultaten löper stor risk för att bero på slumpen på grund av massignifikansproblematiken. Motiv till att inte vara fysiskt aktiv hade i samtliga fall lägre medianvärden än motiv till att vara fysiskt aktiv.

Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan gymnasieelevers läs- och skrivförmågor och deras attityder till skönlitteratur samt hur dessa skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Studien jämför främst högskoleförberedande program medyrkesförberedande program, men ser även på skillnader mellan enskilda program. Elevernas attityder undersöks med hjälp av en enkätstudie och svaren jämförs med de senaste resultaten på det nationella provet i svenska med fokus på delproven ”Läsa” och ”Skriva” i kurserna Svenska 1 och Svenska 3. Resultaten av undersökningen analyseras utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet och även utifrån ett sociokulturellt perspektiv där faktorerna skolan, kön och genus och läsvanor har störst betydelse. Studien visar att elever från högskoleförberedande program har både bättre attityder till skönlitteratur och bättre resultat på det nationella provet än elever från yrkesförberedande program. Detta antas bero på att det råder olika sociokulturer på de två inriktningarna där läsning av skönlitteratur värderas högre på de högskoleförberedande programmen. / The purpose of this study is to investigate the relationship between upper-secondary students’ reading- and writing abilities and their attitudes towards fiction as well as how these differ between different educational programs. The study mainly compares university preparatory programs with vocational preparatory programs, but also studies differences between individual programs. The students’ attitudes are investigated through a questionnaire and the answers are compared with the latest results on the national test in Swedish, focusing on the tests ”Reading” and ”Writing” in the courses Swedish 1 and Swedish 3. The results from the study are analyzed based on previous research within the subject field as well as from a sociocultural perspective where school, gender and reading habits are the most important factors. The study shows that students from university preparatory programs have better attitudes towards fiction as well asbetter results on the national tests than students from vocational preparatory programs. This is assumed to be because there are different socio-cultures in the two educational orientations where the act of reading fiction is more valued in the university preparatory programs.

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) och chatbotars växande roll inom utbildningssektorn har lett till nya pedagogiska utmaningar och möjligheter. Kunskaper om tidigare innovationers inverkan på utbildningssystemet introducerar Skolverkets roll i att navigera dessa förändringar. Tidigare forskning om AI inom utbildning visar på positiva effekter, som förbättrad individualisering i lärandet och ökat engagemang. Den visar samtidigt på negativa aspekter, som risker för ytlig kunskap, fusk och ökade digitala klyftor. Denna bredd av perspektiv lägger grunden för studiens syfte att djupare utforska Skolverkets rekommendationer och riktlinjer för användningen av AI och chatbotar i svenskundervisningen. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning Skolverkets texter om AI inom utbildningssektorn ger stöd för, och riktlinjer om användningen av chatbotar i svenskämnet på gymnasienivå.Metod: Studien utgår från kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt granska, tematisera och kategorisera innehållet i Skolverkets texter. Metoden möjliggör en djupgående analys av hur AI och chatbotar presenteras och vilken påverkan framställningarna kan få för användningen av AI i svenskundervisningen på gymnasiet. Resultat: Resultatet visar att Skolverkets texter om AI och chatbotar i utbildning kännetecknas av en genomgående riskbedömningsdiskurs, samtidigt som de menar att teknologin har potential. Texterna är ibland vaga och ibland motsägelsefulla, vilket kan skapa osäkerhet kring hur AI- verktyg bör integreras i undervisningen. Generellt finns det en riskmedvetenhet i texterna som lyfter etiska överväganden, akademisk integritet, fusk, oreflekterad avlastning och behovet av att anpassa pedagogiska strategier. Skolverket betonar vikten av ansvarsfull användning av AI och en medveten och reflekterad implementering. Huvudmän och lärares roll i att integrera tekniken på ett pedagogiskt fördelaktigt sätt framhålls, samt behovet av att upprätthålla en kritisk dialog kring teknologins inverkan på lärandet. Bristen på tydliga riktlinjer från Skolverket kan leda till ojämn implementering och användning av teknologin bland lärare, vilket riskerar att skapa betydande skillnader i hur elever exponeras för och lär sig använda AI i svenskämnet.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla och testa en arbetsmetod som baserar sig på CDIO-modellen, vilket är en modell för att utveckla tekniska utbildningar. Namnet CDIO står för: Conceive, Design, Implement och Operate. CDIO-modellen innebär att inte bara elevernas ämneskunskap ska utvecklas, utan även deras färdigheter och förmågor, vilket dem kommer ha nytta utav i sina framtida yrkesroller. Med stöd av CDIO-modellen har en hel lektionsserie i kursen Teknik 2 på gymnasiet genomförts. Det är framförallt vid planering och framtagande av lärandemålen för lektionsserien som CDIO-modellen har varit till stort stöd. Resultatet från lektionsserien visade på att majoriteten av eleverna utvecklade sina tekniska ämneskunskaper, samt sina färdigheter och förmågor. De praktiska färdigheterna testades även vid den slutliga examinationen där alla elever utom en uppvisade goda praktiska kunskaper. Den stora utmaningen vid arbetet enligt CDIO-modellen är att det kräver mycket planering och förberedelse, vilket kan tänkas innebära att det är svårt att applicera den fullt ut om ej tillräckligt med tid finns. När väl arbetet för ett kursmoment är genomfört finns det dock goda möjligheter att återanvända och förbättra det vid planering av kommande lektionsmoment.

Studiens syfte var att undersöka huruvida gymnasieelevers uppfattningar skiljde sig baserat på ifall en karaktär beskrevs ha den psykiatriska diagnosen social fobi, eller som blyg; ifall uppfattningar skiljde sig baserat på ifall karaktären beskrevs som en kille eller tjej; samt ifall deltagarens kön hade en påverkan på utfallet.Studien utfördes med en experimentell mellangruppsdesign, och inkluderade totalt 461 elever från 4 olika gymnasieskolor och 23 klassrum. Deltagarna fördelades digitalt till fyra olika versioner av korta beskrivningar som antingen framställde en karaktär som kille med social fobi; tjej med social fobi; kille som blyg; eller tjej som blyg. Efter att ha läst den tilldelade vinjettbeskrivningen tog deltagarna ställning till 20 påståenden om den beskrivna karaktären. Mellangruppsanalyser indikerade att elevernas uppfattningar skilde sig beroende på ifall karaktären beskrevs som socialt fobisk eller blyg, och som kille eller tjej. Mer specifikt verkar det som att eleverna hade ett mer negativt förhållningsätt gentemot blyghetsversionerna än gentemot social fobi-versionerna, samt gentemot killar än tjejer. Därutöver påvisades det även att deltagarens kön kan påverka utfallet: tjejer verkar ha haft ett mer accepterande förhållningssätt gentemot vinjettbeskrivningarna än vad killar hade, medan killarna verkar ha haft ett mer negativt förhållningssätt än vad tjejerna hade. Dessutom verkar eleverna ha haft en mindre förståelse för karaktären som beskrevs som blyg, än för karaktären som beskrevs ha social fobi, vilket är intressant eftersom tidigare forskning generellt belyser att de som beskrivs ha en psykisk problematik också tenderar att vara mindre omtyckta och accepterade av andra. Effekterna som uppmättes var dock svaga, vilket innebär att det bör tolkas med försiktighet. Resultatet belyser att det kan vara av betydelse för framtida studier att undersöka ungas uppfattningar experimentellt, och då också involvera problemtyp, kön på karaktärsbeskrivning, och kön på deltagare som faktorer.

The study was conducted in Norrbottens County. The purpose with the study was to examine which way social studie teachers interpret and convert economy education. How do social studie teachers teach economy in social science? How for content do teacher choose to focus in economy section in social sciene subject and the choice or emphasis about the content in education: national economy or personal fiance or something else? Which factors lies as basis for teachers to convert economy education in different ways, one choice that could lead to students getting varied education? The theory that is used in the study is factor theoretical perspective and the research approach is deductive. The method that is used in the essay is a qualitative individual interview with a mix of open questions and half standardise questions and the study is a case study. Six teachers was interviewed in upper secondary school. The result of the study the teachers believes that in the economy part of social studies that regulatory documents controls the shape, what they evaluting after and pervade the teaching profession as a entirety. Which made the formulation arena to have a increased influence then transformation arena. That means that the teachers autonomy to interpret have decreased when teachers follows the regulatory documents stricter. / Studien genomfördes i Norrbottens län. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt samhällskunskapslärare tolkar och omvandlar ekonomiundervisningen. Vad undervisar samhällskunskapslärare om i samhällskunskap när det gäller ekonomi? Vilket innehåll väljer lärarna att fokusera på inom ekonomidelen av samhällskunskapsämnet, det vill säga valet av eller betoningen på själva innehållet i undervisningen: samhällsekonomi eller privatekonomi eller någonting annat? Vilka faktorer ligger till grund för att lärarna omsätter ekonomiundervisningen på olika sätt, val som i sin tur kan leda till att eleverna får varierande undervisning? Den teori som används i studien är ramfaktorperspektiv och forskningsansatsen är deduktiv. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativa enskilda intervjuer med en blandning av öppna frågor och halvstandardiserade frågor och studien är en fallstudie. Sex lärare från gymnasiet intervjuades. I resultatet av studien anser lärarna att inom den ekonomiska delen av samhällskunskap så styr styrdokumenten utformningen gällande inriktningen för deras bedömning samt genomsyrar läraryrket i sin helhet. Vilket innebär att formuleringsarenan har fått en större påverkan än transformeringsarenan. Det innebär i sin tur att lärarnas friutrymme för tolkning har minskat när lärarna följer styrdokumenten till punkt och pricka.

Syftet med den här studien är att lägga en grund för framtida forskning om gymnasie- och universitetsstudents förmåga att tolka kinematikgrafer i Sverige. Det finns ett väl framarbetat bedömningsredskap som kallas "Test of understandinggraphs in kinematics" (TUG-K) som har använts internationellt för att undersöka just detta. Resultaten från dessa studier visar att generellt så har elever på många platser i världen svårt med just tolkning av kinematikgrafer. För att kunna närmare granska hur läget ser ut i Sverige så har vi i denna studie översatt TUG-K och TUG-K2 till svenska. Internationell forskning har översatts och sammanfattats, samt så har tre svenska läromedel tillhörande Fysik 1 på gymnasiet granskats och analyserats för att jämföra vad TUG-K undersöker med vad som tas upp i svenska läromedel. Allt detta för att underlätta för att svenska forskare och fysiklärare ska kunna undersöka elevers förmåga att tolka kinematikgrafer och vilket resultat som kan förväntas från svenska elever som genomför TUG-K. Resultatet i studien pekar mot att svenska läromedel skiljer sig anmärkningsvärt med vad de fokuserar på i tolkning av kinematikgrafer. De undersökta läromedlen går alla igenom och testar beräkning och tolkning av lutning i s-t och v-t grafer, samt area under v-t grafer. Endast en av läromedlen gick igenom area under a-t grafer och samtliga hade mycket få eller inga uppgifter som behandlade area under a-t grafer. När det kommer till att jämföra kinematikgrafer och att tolka rörelser mellan graf och textrepresentation så varjerade det stark mellan läromedlen. Vissa hade ett stort fokus på det men i andra var instruktion och testande av färdigheten nästintill icke existenterande. Framtida forskning i fältet rekommenderas samla in data med de översatta versionerna av TUG-K samt undersöka olika variabler som kan ha påverkan på elevers resultat, såsom använt läromedel och lärarens prioriteringar vid undervisning av kinematikgrafer.